Fuktinnehåll och sorptionskurvor

Fuktkvoten i trä strävar efter att ställa sig i jämvikt med omgivningens relativa luftfuktighet (RF). Sambandet mellan virkets jämviktsfuktkvot och den relativa luftfuktigheten brukar anges med så kallade sorptionskurvor. Sambandet varierar något med temperaturen. Vid en och samma RF ökar fuktkvoten med ökad temperatur. Kurvan får olika utseende vid fuktavgivning, desorptionsisoterm, och fuktupptagning, adsorptionsisoterm, se diagrammet. Adsorptionskurvan ligger alltid under desorptionskurvan. I en träbit som fuktas upp är jämviktsfuktkvoten därför lägre än vid torkning av samma träbit. För varje cykel av torkning respektive återfuktning minskar skillnaden mellan desorptionskurvan och adsorptionskurvan. Vid 50 % RF varierar skillnaden i jämviktsfuktkvot mellan 1 och 4 %-enheter. När skillnaden närmar sig noll talar man om att virket har "dött". Gamla snickare ville att virket skulle vara "dött" innan de använde det för tillverkning av snickerier. Tiden från avverkning av trädet till tillverkning av en träprodukt skulle vara minst två år.

diagram1
Diagram 1. Desorptionsisoterm (överst) och absorptionsisoterm (underst). Temperatur cirka +20◦ C.

Klimatklasser och fuktkvotsklasser

För att underlätta bearbetning och behandling av trä, samt för att undvika olämplig krympning och svällning i den slutliga konstruktionen finns flera olika fuktkvotsnivåer normerade, klassificerade eller vedertagna för träprodukter. Klimatet i en konstruktion är sällan konstant utan varierar över året. På sommaren är klimatet inomhus och utomhus ungefär detsamma, medan det på vintern är fuktigare utomhus än inomhus. Träprodukter i olika byggnadskonstruktioner har därför olika fukttillstånd vid olika årstider.

Vid dimensionering av en träkonstruktion beaktas fuktens inverkan på bärförmåga och styvhet genom att konstruktionen hänförs till olika klimatklasser, se tabell 1. Svensk standard anger ett antal fuktkvotsklasser för trä, se tabell 2. Därutöver finns benämningar på fuktkvotsnivåer som är allmänt vedertagna, se tabell 3 och 4.

Klimatklass	Miljö
Klimatklass 0	Karakteriseras av en miljö vars relativa fuktighet endast under korta perioder överstiger 65 % och i genomsnitt inte överstiger 40 %.
Klimatklass 1	Karakteriseras av en miljö vars relativa fuktighet endast under korta perioder överstiger 65 % och aldrig når 80 %.
Klimatklass 2	Karakteriseras av en miljö vars relativa fuktighet endast under korta perioder överstiger 80 %.
Klimatklass 3	Karakteriseras av en miljö som ger större fuktinnehåll i virke än det som svarar mot klimatklass 2.

Tabell 1. Klimatklasser för träkonstruktioner enligt BKR (Boverkets konstruktionsregler).

Benämning	Fuktkvot
Möbeltorrt	6-10 %
Rumstorrt, snickeritorrt	10-15 %
Limningstorrt	14 %
Hyvlingstorrt	15-19 %
Lufttorrt (skeppningstorrt)	15-23 %

Tabell 2. Benämningar på virke med olika fuktkvotsnivå.

Målfuktkvot	Användning
7	Bräder till undergolv som ska beläggas med parkettstav
8	Inredningar såsom lister, färdiga snickerier och dylikt
9	Beläggningar av trä inomhus
9	Underlag för beklädnader inomhus
10	Bräder till undergolv
10	Fasta reglar och kilar till undergolv
12	Virke till synliga vägg- och takpaneler
	Massivträelement
	Limträ
	Fanerträ vid inbyggnad
15	Virke till tralläkt
15	Virke vid inbyggnad

Tabell 3. Tabellen visar på föreslagna målfuktkvoter enligt HusAma för olika typer av användingsområden.

Efter konditionering vid +20°C och 65 % relativ luftfuktighet är fuktkvoten normalt
- 12 - 13 % för gran- och furuvirke
- 11 - 12 % för plywood, leveransfuktkvot 10-14 %
- 10 % för spånskivor, leveransfuktkvot 7+2 %
- 8 % för träfiberskivor, oljehärdade träfiberskivor har fuktkvoten 6 %.

Fuktinnehållet i trä och träbaserade produkter bestäms av omgivningens relativa fuktighet och materialens sorptionskurvor.