Skriv ut

Liggande utvändig panel

Liggande panel har av tradition använts av främst två skäl - den motstår väder och vind bra och den är enkel att applicera på ett vertikalt regelverk. Fasadtypen är vanlig i slagregnsrika områden i västra Sverige och i Norge. En fördel är också att det är förhållandevis enkelt att byta ut och reparera skadade partier.

Under de senaste årtiondena har den förhärskande åsikten i Sverige varit att liggande panel klarar påverkan av regn sämre, att vatten skulle driva in i fogarna och skada träet. Stående panel har i stället ofta rekommenderats eftersom vattnet där inte ligger kvar på brädernas kanter. Senare undersökningar om fasader och fukt har visat att det är lämpligt att inta ett mer nyanserat förhållningssätt. Den del av träet som är mest känslig för vatten är ändytorna. Ändträ i stående panel utsätts för större fuktbelastning än ändträ i liggande panel.

Utformning, spikning och skarvning

Några detaljer i den konstruktiva utformningen som man särskilt bör uppmärksamma för att försäkra sig om en beständig fasad kan formuleras i följande grundregler (gäller såväl stående som liggande panel):

Fasadbeklädnad konstruktion
Bild 1. Liggande profilerad panel spikas med en spik 30 mm från brädans underkant.

Fasadbeklädnad
Bild 2. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas. Skarvar bör fördelas jämt över fasadytan.

Olika typer av liggande panel

 

FörvandringspanelFörvandringspanel

Bild 3 och 4. Förvandringspanel har varit allmänt förekommande i slagregnsrika områden. Förvandringspanelen består av oprofilerade panelbräder som spikas i vertikal spikläkt. Panelen ger god luftning och enstaka panelbräder är enkla att byta ut.

FjällpanelFjällpanel

Bild 5 och 6. Fjällpanel är i princip en enkelfalsad panel med triangulärt tvärsnitt och ett utseende som förvandringspanel men med en större anliggningsyta mot bärverket.

Falsad liggande panelFalsad liggande panel

Bild 7 och 8.  Falsad liggande panel är en "förbättring" av förvandringspanelen med ett ökat skydd mot vatten i fogarna. Falsen tjänar även som en styrning av panelbrädan vid monteringen.

Falsad enkelfasFalsad enkelfas

Bild 9 och 10. Falsad enkelfas var tidigare relativt allmänt förekommande. Den ger en varierad fasad med större panelbredd och djupare fas med skuggspel mellan fals och utsida. Panelen är nu ganska ovanlig i Sverige.

EnkelfasspontEnkelfasspont

Bild 11 och 12. Enkelfasspont är en vanlig paneltyp som i princip har samma utseende som den dubbelfalsade panelen.

DubbelfasspontDubbelfasspont

Bild 13 och 14. Dubbelfasspont som är en vanlig profil för invändiga paneler kan med fördel användas även till utvändiga paneler. Till skillnad från den spontade spårpanelen saknar dubbelfassponten ett öppet spår mellan de fasade kanterna.

 

StockpanelStockpanel

Bild 15 och 16. Stockpanel som är en hyvlad ytterväggspanel används ofta i fritidshus för att ge den karaktären av liggtimmervägg.

TräGuiden är en tjänst från Svenskt Trä | www.svenskttra.se | traguiden@svenskttra.se | Tel: 08-762 72 60 Skriv ut