Skriv ut

Resistens – material

Resistensindex IRd för olika trämaterial bestäms genom val av resistensklass enligt tabell 1 nedan. Tabell 1 bygger på en samlad bedömning av träskyddsexpertis, varvid hänsyn tagits till klassificering av naturlig beständighet enligt de europeiska standarden EN 350-2, resultat från beständighetsprovningar i laboratorium och i fält, olika träslags permeabilitet samt erfarenheter från praktiken.

Beständigheten ur biologisk synvinkel spelar en nyckelroll när det gäller förväntad livslängd för trä i olika användningsområden. Genom olika laboratorie- och fältprovningar kan man, under förutsättning av ”värsta tänkbara fall”, ranka olika trämaterials beständighet. Sannolikheten för att ”värsta tänkbara fall” ska inträffa avgörs av andra faktorer, se avsnitt Exponering ovan.

Naturlig beständighet hos trä indelas i EN 350-2 i fem beständighetsklasser från icke beständig till mycket beständig. Klassificeringen gäller endast kärnved, då splintved av alla träslag betraktas som icke beständigt. Beständighetsklassificeringen baseras på decenniers fältprovningar i markkontakt. Då man betraktar data över naturlig beständighet är det viktigt att komma ihåg att den kan variera inom ganska vida gränser för ett och samma träslag. För trä ovan mark, till exempel fasader, är det naturligtvis en utmaning att översätta resultat från provningar i mark till exponering ovan mark. Fältprovningar på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut visar emellertid att rankningen inte ändras av betydelse. Faktorer som låg vattenupptagningsförmåga kan dock spela roll för vissa trämaterial.

Resistensklass Exempel på trämaterial1)

IRd

A Kärnved av mycket beständiga lövträslag, vanligen från tropikerna, exempelvis afzelia, falsk akacia (robinia) (beständighetsklass 1)
Impregnerad splintved av furu klass NTR/AB och NTR/A

10,0

B Kärnved av beständiga träslag, till exempel tuja (Western Red Cedar) (beständighetsklass 2)

5,0

C Kärnved av måttligt resp något beständiga träslag, till exempel furu, lärk och douglasgran (beständighetsklass 3 och 4)
Träskyddsbehandlad gran klass NTR/GRAN (endast för panel)

2,0

D Något beständiga träslag med låg vattenupptagningsförmåga, till exempel gran (referensträslag)

1,0

E Splintved av alla träslag, och där splintvedsandelen i övrigt är stor

0,7

1) För de flesta trämaterial finns en, ibland relativt stor, spridning när det gäller resistensen mot röta. I samband med användningen av detta projekteringsverktyg och klassificering i resistensklass, rekommenderas att hänsyn i första hand tas till lokal kunskap och erfarenhet när det gäller träfasader och trädäck och i andra hand till data från provningar. Det är tänkbart att en något annorlunda klassificering kan behöva tillämpas i olika delar av landet på basis av praktiska erfarenheter.

Tabell 1. Klassificering av resistensen mot röta hos utvalda trämaterial med motsvarande värden på resistensindex IRd.

När det gäller följande trämaterial rekommenderas råd från expertis:

Impregnerat trä består ofta av en kombination av impregnerad splintved och oimpregnerad kärnved. Om splintveden är helt genomimpregnerad motsvarar den resistensklass A. Kärnveden är som regel svår att impregnera och det ofta ganska tunna skikt med träskyddsmedel som då fås, bedöms bara öka beständigheten något. För träskyddsklass NTR/AB-impregnerat altanvirke kan det därför vara klokt att lägga sig mitt emellan resistensklassen för den impregnerade splinten och den obehandlade kärnveden. För exempelvis impregnerad furu som innehåller (måttlig andel) kärnved blir resistensklassen då B.

Om obehandlat trä består av en blandning av kärnved och splintved kan materialresistensen antingen klassificeras som mitt emellan kärnvedens resistensklassificering A till D och splintvedens resistensklass E. 

Om risken inte kan accepteras skall materialresistensen betraktas för “värsta tänkbara fall” och den minst resistenta delen av materialet avgör. 

Beständigheten hos modifierat trä, till exempel värmebehandlat, acetylerat och furfurylerat trä, beror på den aktuella behandlingstekniken och kan variera mellan olika material. Därför rekommenderas även i detta fall expertråd vid val av resistensklass.

TräGuiden är en tjänst från Svenskt Trä | www.svenskttra.se | traguiden@svenskttra.se | Tel: 08-762 72 60 Skriv ut