Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Grundläggnings­djup - grunder

Publicerad 2003-09-01

Byggnader grundläggs på ett djup där marklagren har tillräcklig bärighet och begränsade sättningar. Där ska inte heller finnas risk för tjällyftning.

Last från en byggnad överförs till undergrunden med olika utformade fundament. Grundsulor fördelar trycket från en grundmur till undergrunden. De ska ha tillräcklig bredd så trycket fördelas och markens bärighet inte överskrids. Sättningarna blir därmed begränsade.

Sulor och plintar utförs numera oftast av armerad betong.

Pålar kan användas för att överföra lasten från huset till djupare marklager om bärigheten hos marken är för låg eller om sättningarna kan beräknas bli för stora. Pålar kan nå till djupare liggande marklager, svävpålar, eller till fast botten, stödpålar. Pålar är numera oftast av betong eller stål men är i äldre bebyggelse av trä. Har pålar av trä använts kan en eventuell grundvattensänkning resultera i att pålarna ruttnar.

Vattenledningar till byggnader bör i regel läggas djupare än byggnaden för att de inte ska frysa. Grundläggningsdjupet med hänsyn till bärighet och sättningar bestäms genom geotekniska bedömningar, medan djupet med hänsyn till tjällyftning bestäms av markens egenskaper, klimat och värmetillförsel från byggnaden.

Tjällyftning

Tjällyftning kan undvikas om byggnaden grundläggs så djupt att tjälfarliga marklager under byggnadens grundläggningsdjup inte kan frysa. Tjäldjupet (tjälfri nivå) i tjälfarlig jord varierar från 1,1 m i Skåne till 2,5 m i övre Norrland. Tjällyftning är aktuell i första hand vid siltjordar och morän. Tjäldjupet reduceras lokalt om marken tillförs värme, till exempel från byggnader och ledningar. Tjälen kan också hindras att tränga ned genom värmeisolering, till exempel mineralull, cellplast, lättklinker eller torv. Sådana åtgärder är särskilt aktuella vid grundläggning av byggnadsdelar utanför fasadliv, till exempel trappor, stolpar för skärmtak eller stödmurar.

För byggnader som kontinuerligt avger värme till marken kan grundläggningsdjupet reduceras. Reduktionen varierar med typen av grundkonstruktion. Minsta grundläggningsdjup bestäms av en reduktionsfaktor multiplicerad med aktuellt tjäldjup. Se exempel med reduktionsfaktor för grundläggningsdjup och uteluftsventilerad krypgrund nedan.

Grundläggningsdjup
Bild 1. Tjäldjupskarta som anger tjäldjup (m) i tjälfarlig, ej snötäckt mark.

Källargrund

Tjälen tränger inte ner lika djupt kring en uppvärmd källare som i öppen mark. Grundläggningsdjupet kan därför reduceras. I speciella fall, där stor noggrannhet behövs, kan grundläggningdjupet beräknas med datorstöd. För en källargrund med oisolerad golvkonstruktion på mark kan två olika reduktionsfaktorer tillämpas:

  • 0,6 vid lägsta månadsmedeltemperatur 0°C i källaren vintertid
  • 0,3 vid lägsta månadsmedeltemperatur 10°C i källaren vintertid.

Inneluftsventilerad krypgrund

Vid inneluftsventilerade krypgrunder kan grundläggningsdjupet sättas till 0,35 m, förutsatt att:

  • den horisontella konstruktionens värmemotstånd är -3,8 m2K/W
  • månadsmedeltemperaturen ovanför den horisontella isoleringen är ≥ +17°C. (Vid motsvarande temperatur mellan 10 och 17°C ökas grundläggningsdjupet till 0,5 m)
  • byggnadens bredd är ≥ 4 m
  • kantbalk eller grundbalk vid platta på mark har värmemotståndet ≥ 2,0 m2K/W i temperaturzon I och ≥ 1,5 m2K/W i temperaturzon II
  • grundmur vid inneluftsventilerad krypgrund har värmemotståndet ≥ 3,0 m2K/W i temperaturzon I och ≥ 2,5 m2K/W i temperaturzon II.

Uteluftsventilerad krypgrund

Grundläggningsdjupet kan reduceras beroende på hur effektiv värmeisolering bottenbjälklaget över kryprummet har. Riktvärden finns i tabellen. Noggrannare beräkning kan utföras med hjälp av datorprogram.

För uteluftsventilerade krypgrunder kan reduktionsfaktorn enligt tabellen tillämpas förutsatt att bland annat:

  • byggnadens bredd är ≥ 4 m
  • månadsmedeltemperaturen ovanför bottenbjälklaget är ≥ +17°C
  • isolerande materialskikt på markytan i kryputrymmet har värmemotståndet ≤ 0,5 m2K/W
  • grundmur ovan yttre markytan har värmemotståndet ≥ 1,1 m2K/W i temperaturzon I och ≥ 0,9 m2K/W i temperaturzon II
  • ventilationen är 1 m3 per m2 bjälklag och timme.

 

Reduktionsfaktor för grundläggningsdjup, uteluftsventilerad krypgrund

Temp.zon
enl. karta*

U-värde hos bjälklaget (W/m2K)

Reduktionsfaktor:
Vid fasad på större avstånd än 1 m från hörnet vid utåtgående hörn

Reduktionsfaktor:
Vid utåtgående hörn intill 1 m från hörnet

 

Lång byggnad**

Kort byggnad

 



Zon I

0,5

0,3

0,4

0,4

0,25

0,5

0,6

0,6

0,125

0,7

0,8

0,8



Zon II

0,5

0,2

0,3

0,3

0,25

0,4

0,6

0,5

0,125

0,6

0,7

0,7

* Se Tjäldjupskartan

** Med lång byggnad avses här en byggnad vars längd är > 3 gånger dess bredd.

 

Källa: Boverkets Värmeisolering

Tabell 1. Reduktionsfaktor för grundläggningsdjup, uteluftsventilerad krypgrund.

Platta på mark

Grundläggningsdjupet kan här sättas till 0,35 m om ett visst antal förutsättningar är uppfyllda:

  • den horisontella konstruktionens värmemotstånd är -3,8 m2K/W
  • månadsmedeltemperaturen ovanför den horisontella isoleringen är ≥ +17°C. (Vid motsvarande temperatur mellan 10 och 17°C ökas grundläggningsdjupet till 0,5 m)
  • byggnadens bredd är ≥ 4 m
  • kantbalk eller grundbalk vid platta på mark har värmemotståndet ≥ 2,0 m2K/W i temperaturzon I och ≥ 1,5 m2K/W i temperaturzon II

Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda, eller om större noggrannhet önskas, kan erforderligt grundläggningsdjup beräknas med datorprogram.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Dela sidan