Nedan en sammanställning med de vanligast förekommande limtyperna som används:
| Limtyper | Exempel på användningsområde |
| Lim av naturmaterial | |
| Animaliska lim | Fanerade träprodukter |
| Kaseinlim | Limträ inomhus |
| Syntetiska lim, kemiskt härdade | |
| Karbamidlim (urealim) | Plywood och spånskivor för torra miljöer |
| Melaminlim | Förstärker andra lim |
| Fenollim | Plywood för fuktiga miljöer |
| Resorcinollim | Limträ, fingerskarvat virke |
| Fenol-resorcinollim | Limträ, fingerskarvat virke |
| Epoxilim | Trä - metall |
| Polyuretanlim | Trä - andra material |
| Emulsionspolymer isocyanat | Kan ersätta flera trälim |
| Akrylatlim | Trä - metall |
| Termoplastiska konsthartslim | |
| PVAc-lim | Möbler |
| Kontaktlim, t.ex. kloroprenlim | Trä - plastlaminat |
| Smältlim, t.ex. polyetylen, polyamid | Lister - skivkanter |
Tabell 1. Några lim och deras användningsområden.
Fenol-resorcinol är ett tvåkomponentslim som bildar en rödaktigt brun limfog med goda mekaniska egenskaper även vid brand. Limtypen kan binda vid rumstemperatur men en förhöjd temperatur (+40 °C) förkortar härdningstiden. Limtypen är okänslig för fuktförändringar. Resorcinol är relativt kostsamt och används därför i en blandning med 50 – 70 procent fenol. Fram till för några år sedan var fenol-resorcinol den vanligaste limtypen vid limträproduktion i Sverige. För närvarande används melamin-urea-formaldehyd (MUF) för limträtillverkning eftersom limmet ger en vitaktig limfog. Det har samma egenskaper som fenol-resorcinol. Härdningstiden är en timme vid rumstemperatur men endast några minuter om en högfrekvensugn (mikrovågsteknik) används under härdningen. Polyuretan är också ett tvåkomponentslim, men det är svagare än resorcinol även om kravet på presstryck under härdningen inte är så högt. Polyuretan är att föredra framför epoxy på grund av risken för allergiska reaktioner. Epoxy är emellertid känt för att binda nästan vilka material som helst och kan även användas för limning på byggplatsen.
