Ändå görs ofta även jämförande LCA med systemgränserna ”från vaggan till grinden” - tillverkning fram till färdig produkt. Man bortser då från såväl användningsfasen som de eventuella restvärden som produkten kan ha vid sitt slutöde.
Faserna i en LCA
Miljöarbetet standardiseras bland annat genom arbetet inom ISO 14 000. Det är organisationsorienterat eller produktorienterat. Syftet med miljöledningssystem är att organisera miljöarbetet på ett företag så att man säkerställer att verksamheten bedrivs efter fastställda rutiner som ger minskad miljöpåverkan.
När man jämför olika materialval kan man oftast bortse från driftsfasen trots att den utgör den största delen av byggnadens miljöbelastning, bland annat genom energianvändning för uppvärmning. Byggnaden projekteras nämligen normalt för en viss energieffektivitet, oavsett exempelvis stommaterialval. Materialens slutöde kan man dock inte bortse från, åtminstone inte om träbyggnadsteknik ingår som ett av alternativen. Träkomponenter och en del andra material innehåller stor mängd återvinningsbar energi till skillnad från metaller och mineralbaserade material.
De generella kategorier för miljöpåverkan som inkluderas i en LCA är användning av resurser, mänsklig hälsa och ekologiska konsekvenser.
Enligt den internationella Standard ISO 14040 kan en LCA användas som hjälp till att:
- identifiera möjligheter att förbättra de miljömässiga aspekterna för produkter vid olika ställen i deras livscykler
- ge beslutsunderlag i industrin, statliga eller icke-statliga organisationer (till exempel strategisk planering, prioritering, produkt- eller processdesign)
- bestämma relevanta indikatorer för miljömässig prestanda, inklusive mätningsteknik
- marknadsföra produkter (till exempel miljömässiga påståenden, miljömärkning eller miljödeklarationer).
En LCA är indelad i 4 faser: Syfte och avgränsning, Inventeringsanalys, Miljöpåverkansanalys samt Tolkning.
Bild 1. LCA är en iterativ process. Justeringar kan behövas genom processen i relation till ursprungliga antaganden. Därmed kan det bli nödvändigt att gå fram och tillbaka mellan de 4 faserna under utformningen av en LCA.
Fas 1: Syfte och avgränsning
Syfte och avgränsning är det första steget i en LCA. Det är en nödvändighet att utformningen av en LCA är förenligt med syftet och avgränsningarna. När man gör en LCA ska verkligheten transformeras om till en modell. En sådan system-modellering kan göras på flera olika sätt, och det finns därför ett stort antal frihetsgrader när man gör en LCA. Det är således tillåtet att inte inkludera sådant som inte nämnvärt påverkar resultatet. Samtidigt är det viktigt att motivera alla sådana beslut om vad som ska och inte ska inkluderas och varför. Ibland kan det vara irrelevant, ibland kan det helt enkelt saknas data. Slutsatsen blir att ett resultat av en studie enbart gäller under de antagna förutsättningarna som beskrivits i avgränsningarna.
Funktionell enhet
Den funktionella enheten ska definieras under "syfte och avgränsningar". Ett av de primära syftena med en funktionell enhet är att skapa en referensenhet till vilken man kan relatera input- och outputdata. Därför ska den funktionella enheten vara tydligt definierad och mätbar. Mängden av material eller av produkter som behövs för att uppfylla den definierade funktionen ska kvantifieras och är därefter nyckelenheten i analysen.
Flöden relaterade till den funktionella enheten används sedan till att beräkna input och output för systemet. Jämförelse mellan system görs på basis av denna funktionella enhet och kvantifieras genom samma funktionella enhet. Slutsatsen med denna definition är att det är en service eller prestanda från en produkt som ska jämföras med en service eller prestanda från en annan produkt, inte produkten själv. När olika produkter jämförs ska även de olika produktsystemen vara jämförbara. En målad yta kan tjäna som exempel. Det är inte alltid meningsfullt att jämföra en liter målarfärg av en typ med en liter av en annan typ därför att de inte nödvändigtvis ger samma prestanda. Den funktionella enheten "en kvadratmeter målad yta med en bestämt täckningsgrad och livstid på 10 år" kan vara en tänkbar funktionell enhet.
Systemgränser
Produktsystem indelas i flera enhetsprocesser. Systemgränserna definierar vilka processer som ska inkluderas i den aktuella modellen. Det är inte alltid lätt att se var systemgränserna ska gå. Man kan ju i princip gå tillbaka hur långt som helst i en livscykelanalys. Om man till exempel har en produkt som har producerats med hjälp av en maskin, som har producerats av en maskin, som har producerats av en maskin etcetera - hur långt ska man då gå tillbaka? Oftast har man tumregeln att bara produkter eller processer som påverkar resultatet med mera än 2 procent ska inkluderas. Därför kan det vara nödvändigt med en preliminär screening för att få en uppfattning om var det är relevant att dra systemgränsarna.
Allokering
Allokering i LCA är definierad som "fördelning av input- eller outputflöden från en enhetsprocess till systemet under fokus". När ett input- eller outputflöde kan fördelas på flera olika sätt mellan enhetsprocesser behövs motiverade principer för hur det ska fördelas. Flera allokeringsprinciper har utvecklats, baserade på olika enheter (till exempel massa eller ekonomi). Detta är ett helt eget forskningsområde i sig och ska inte närmare fördjupas i denna översiktliga beskrivning av LCA. Val och motivering av dessa principer och metoder ska dock göras i syfte och avgränsningar.
Fas 2: Inventeringsanalys
En livscykel-inventeringsanalys (LCIA) omfattar datainsamling och beräkningsprocedurer. Det modellerade systemet som definierats i Syfte och avgränsning transformeras till ett processträd eller flödesschema. Alla aktiviteter i processträdet delas in i så kallade enhetsprocesser, den minsta enheten i en LCA. Varje enhetsprocess är förbunden med input och output, se figuren.
Data samlas in enligt vad som definierats i Syfte och avgränsning. Sedan relateras alla data till var sin enhetsprocess och sedan till den funktionella enheten. På detta sätt kan data aggregeras för varje enhetsprocess enligt den funktionella enheten.
Under analysens gång kan det de bli nödvändigt att ändra på systemgränserna (se figuren) och i vissa fall även på syftet på grund av databrist eller som resultat av en känslighetsanalys. Resultatet så här långt kallas för en livscykelinventering (LCI) och tjänar som input till den följande miljöpåverkansanalysen. En LCI är i princip en lång lista med in- och outputdata för hela det beskrivna systemet. I vissa fall kan konklusioner dras direkt från en LCI men resultatet ska tolkas med försiktighet eftersom det är baserat på input och output och inte på en miljöpåverkansbedömning.
Bild 2. Processträd bestående av enhetsprocesser.
Fas 3: Miljöpåverkansanalys
Life Cycle Impact Assessment (LCIA) eller miljöpåverkansbedömningen är den tredje fasen i en livscykelanalys. Syftet med miljöpåverkansbedömningen är att värdera data från livscykelinventeringen (LCI) från det analyserade systemet, för att bättre kunna förstå dess potentiella påverkan på miljön.
Bild 3. En LCIA kan delas in i två steg. Första steget innehåller tre faser för att producera en LCIA-profil. Det andra steget är frivilligt och en vidare bearbetning av LCIA-profilen för att skapa ett aggregerat värde för miljöpåverkan.
Val av påverkanskategorier
Det första man gör i en LCIA är att välja miljöpåverkanskategorier och kategoriindikatorer. Valet måste vara relevant och stämma överens med syfte och avgränsning för studien. I tabellen redovisas ett antal vanliga miljöpåverkanskategorier och kategoriindikatorer.
| Miljöpåverkanskategori | Kategoriindikator |
| Växthuseffekt | CO2-ekvivalenter |
| Ozonuttunning | ODP (ozone depletion potential) |
| Försurning | SO2-ekvivalenter |
| Övergödning | COD/BOD |
| Marknära ozon | POCP (eten-ekvivalenter) |
| Resursanvändning, material | KG |
| Resursanvändning, energi | MJ (mega-joule) |
Tabell 1. Exempel på miljöpåverkanskategorier och kategoriindikatorer.
Fas 4: Tolkning av LCIA
Tolkningen av en LCIA, en livscykelinventeringsanalys, beror på syfte och mål med analysen. Tidigare kallades denna del av analysen för "förbättringsanalys". Det har på senare tid blivit ändrat till "tolkning" därför att det inte nödvändigtvis krävs en förbättringsanalys i all typer av LCA. I tolkningen av resultatet ska hela analysen diskuteras angående datakvalitet, avgränsningar, systemgränser, giltighet av studie samt känslighetsanalys.
