Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.st�ng

AkuLite – Sammanställning av resultat för industrin

AkuLite Rapport 12, SP Rapport 2013:26

Resultaten från enkätundersökningen om ljud i bostadshus med stommar i betong och lättbyggnadsteknik visar att boende i hus med betongstomme upplevde sig endast vara ”något” störda av luftburet buller från grannar och ”något mer” störda av stegljud. Boende i hus med trästomme var i sin tur ”något” störda av luftburet buller från grannar och tekniska installationer, men stegljud orsakar stora störningar. Resultaten från enkätundersökningen om vibrationer visar att de boende i hus med betongstomme varken är störda av vibrationer eller svikt medan de boende i många av objekten med lättbyggnadsstomme är mer störda än vad som skulle kunna anses vara ett minimikrav för vibrationer.

Lyssningsförsöken i laboratorium där upplevelsen av lågfrekvent stegljud jämförts för trä- och betongbjälklag visar att ljudet för gång på betongbjälklag i medeltal måste justeras med ca 12 dB för att det ska uppfattas som lika störande som gång på träbjälklaget. För betongbjälklag är frekvensområdet under 50 Hz inte viktigt för upplevelsen av stegljud men däremot området mellan 50 och 100 Hz. Störningsuppfattningen av stegljud på träbjälklag påverkas däremot starkt av frekvenserna under 50 Hz.

Standardiserade ljudmätningar och utvärdering av entalsvärden tar endast hänsyn till frekvenser ner till 50 Hz; vilket inte är tillräckligt, för att kunna säga att olika konstruktioner (lätta och tunga och allt däremellan) med samma mätresultat, är likvärdiga. Resultatet från utförda korrelationsanalyserna mellan data från enkäten om de boendes subjektiva upplevelse av ljudmiljön och de faktiska uppmätta resultaten för olika akustiska mått från genomförda fältmätningar pekar på att det viktigaste frekvensområdet för upplevd störningsgrad för stegljud i förhållande till uppmätt stegljudsnivå exciterad med hammarapparat finns mellan 20-100 Hz eller t.o.m. mellan 20-50 Hz. Ett förslag på en skärpt viktning med korrektionstermen CI,AkuLite20-2500 av frekvensområdet mellan 20- 50 Hz föreslås. Om en skärpt viktning för stegljud skulle införas påverkas inte massivträkonstruktioner, men byggsystem med traditionell lättbyggnadsteknik skulle stå inför en betydande utmaning.

För korrelationsanalyserna mellan data från enkäten om de boendes subjektiva upplevelse av vibrationer och de faktiska uppmätta resultaten för olika mått för bjälklagsvibrationer från de genomförda fältmätningarna var den uppmätta nedböjningen för en statisk punktlast den bästa parametern för att förutsäga störning av vibrationer. Resultaten tyder på att dagens krav på vibrationer i bjälklag av trä borde ses över och skärpas. Deformationskravet på 1,5 mm för största tillåten nedböjning vid belastning med 1 kN punktlast på mitten av bjälklaget grundar sig på resultat från undersökningar i enfamiljshus, men används idag även för flerbostadshus. Ett nytt gränsvärde på 0.5 mm för nedböjning skulle innebära att 20 % av de boende skulle vara "något störda, störda eller mycket störda" och 1.0 mm skulle innebära 36 % av de boende skulle vara "något störda, störda eller mycket störda". Resultatet från de genomförda vibrationsförsöken i laboratorium tyder på att den första egenfrekvensen är en parameter som kan användas för att förutsäga både upplevd störning och acceptans av vibrationer.

Hammarapparatens förmåga att excitera stomljud har undersökts både i laboratorium och i fält. I laboratorium har hammarapparatens förmåga att excitera lågfrekvent stomljud jämförts med vanligt förekommande stomljudkällor som skrapljud, fallande föremål och gång. Resultaten visar att det är möjligt att excitera stomljud över 20 Hz på träbjälklag med hammarapparat med reservationen att undersökningen genomförts för bostäder och för bjälklag med övergolv av parkett. Förslag ges på 8 anpassningskurvor för de olika typerna av stomljud för utvärdering av ljudtrycksnivå från mätningar exciterade med hammarapparat.

Laboratoriemätningar där hammarapparatens förmåga att excitera vibrationer och kraft i frekvensområdet under 50 Hz har jämförts med vibrationer och kraft som exciteras vid gång med olika fotbeklädnad. Resultaten visar att hammarapparaten inte i tillräckligt hög grad klarar av att excitera kraft mellan 10-20 Hz respektive 20-30 Hz. Det kan vara ett problem om bjälklagen har resonansfrekvenser med låg dämpning i det nämndafrekvensområdet, vilket är vanligt förekommande för träbjälklag.

Mätmetoden för att mäta impulskraft, som utvecklats inom projektet kan användas för alla typer av stomljudskällor. Den kan användas för att bestämma inmatad kraft och effekt i en konstruktion och därmed ge indata för optimering av bjälklag vid till exempel finit element modellering. Inom projektet har metodik tagits fram för att förutsäga flanktransmission i volymelement med trästomme med hjälp av finit element modellering. För att genomföra modelleringen behövs indata om kraft från gång.

Metoder för standardiserade ljudmätningar och utvärdering av entalsvärden i byggnader behöver ändras eller anpassas för byggnader med stomme i lättbyggnadsteknik. Metodiken för att bilda medelvärden av ljudtrycksnivån i ett rum har undersökts. Resultatet pekar på att en metod med fasta mikrofonpositioner kan användas istället för svep eftersom der mer är praktiskt och kan användas i alla typer av rum.

Endast en hög prefabriceringsgrad kan inte säkerställa en god kvalitet om inte kunskap om byggsystemet och de tillhörande viktiga detaljbeskrivningarna överförs till byggaren i form av ritningar, montageanvisningar och checklistor. Bristande kunskap leder till fel under uppförande och stomkomplettering. En sämre stegljudsisolering än förväntad kan också orsakas av vidtagna besparingsåtgärder i form av ogenomtänkta materialbyten.

Eftersom några av undersökningarna och testerna genomförts med ett fåtal testpersoner, få typer av konstruktioner eller ett begränsat testobjekt behöver fler likvärdiga underökningar genomföras för att fastställa att resultaten är riktiga i ett större sammanhang. Dessutom behöver ytterligare undersökningar utföras för att få mer kunskap och underlag inom akustik för konstruktioner i lättbyggnadsteknik. För att uppnå detta krävs att industrin är villig att stå till förfogande med byggprojekt där t.ex. enkätundersökningar och andra tester kan utföras.

Synpunkter på effekterna av de erhållna resultaten med avseende på ekonomi, design och kundtillfredsställelse från workshopen tillsammans med industriparterna var bland annat att med hjälp av den nya kunskapen är det möjligt för tillverkande företag att förbättra och utveckla sina produkter och därmed höja kvaliteten. Det innebär att byggnader med bättre akustiska egenskaper byggs, vilket borde leda till att de boendes upplevelse av ljudkvaliteten höjs och därmed också kundtillfredsställelsen. En kvalitetshöjning innebär sannolikt dyrare produkter, men den ökar samtidigt konkurrenskraften. En bättre kunskap om lätta konstruktioner med avseende på stegljud innebär att konstruktionerna borde bli säkrare samtidigt som merkostnader såsom laboratorietester i utvecklingsskedet, utredning i byggskedet, samt korrigerande åtgärder av felaktiga konstruktioner, borde minska. För att kompensera för en dyrare produkt och förbättra konkurrenskraften på marknaden för de som tar hänsyn till och uppfyller föreslagna krav i lågfrekvensområdet, skulle en kvalitetsmärkning av produkten vara ett alternativ.

  • Kirsi Jarnerö, Matilda Höök, Klas Hagberg
  • SP Trä, Masonite Beams, SP Trä och WSP Akustik
  • Originalspråk: Sv

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan