Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.st�ng

Processanpassning för funktionsbeständiga träprodukter

Vilken roll spelar torkningen för virkets beständighet i utomhusprodukter ovan mark? - Del 1

Torkningsprocessens inverkan på beständigheten hos centrumsågat furuvirke 50x125 mm har studerats. Som utvärderingsmetod har röttester med brunrötesvampen Coniophora puteana (källarsvamp) gjorts på prov från splintved samt inre och yttre kärnved. Stor massförlust efter röttest visar på dålig beständighet.

De torkningar som utvärderats är lufttorkning, artificiell torkning vid 70°C och 90°C samt en högtemperaturtorkning vid 110°C. För 70°C och 90°C torkningarna har två principscheman använts: ett med snabb temperaturökning i virket tidigt i torkningen och ett där virkestempe- raturen når maxtemp i ett betydligt senare skede. Även inverkan av ångkonditionering i slutet av torkningen har utvärderats.

Skanning med UV-ljus har utförts på virkestvärsnitt från samtliga torkningar för att undersöka hur UV-fluorescens av pinosylvin i kärnved påverkas av torkning samt om denna skannings- metod kan användas för att prediktera massförlust (beständighet).

Kapillärupptag av vatten i splint från de olika torkningarna har studerats i tomograf.

Totalhalten av fenoliska ämnen i torkad kärnved, som av andra forskare visats ha stor betydelse för rötbeständighet mot källarsvamp på färsk ved, har bestämts med Folin-Ciocalteu (FC) metoden. Inledningsvis gjordes två serier med homogent spån (från virke som ej ingår i torkförsöken) som värmdes vid olika temperaturer. När resultaten från röttesterna från det torkade försöksvirket var kända utvaldes provplankor med lägst och högst massförlust ut från samtliga torkningsserier och analyserades med avseende på extraktivämneshalt och totalfenolhalt enligt FC-metoden.

Resultaten sammanfattas under följande rubriker 

Råvaran 

Vid röttest med källarsvamp på torkat furuvirke konstateras

  • Splintved ha betydligt sämre rötbeständighet än kärnved.

  • Ingen skillnad i rötbeständighet mellan inre och yttre kärnved.

  • Stor spridning i rötbeständighet mellan olika plankindivider men även inom en och samma planka i längdled.

  • Svag indikation att högre veddensitet har bättre beständighet. Trolig förklaring är extraktivämneshalt.

  • Totalfenolhalten vara högre i kärnved med hög extraktivämneshalt jämfört med låg extraktivämneshalt.

  • Totalfenolhalten i spån från fet kärnved minskar vid värmning över 40°C upp till 110°C.

  • Högre totalfenolhalt indikera lägre massförlust även i torkad furukärna. 

Torkning

Vid beständighetstest med källarsvamp på furuvirke torkat vid olika temperaturer konstateras

  • Splintved ha betydligt större massförlust än kärnved i samtliga torkningar

  • Kärnved från lufttorkat virke ha minst massförlust vid röttest.

  • Splintved och kärnved från virke torkat vid 90°C med snabb temperaturökning i virket ha störst massförlust vid röttest.

  • Ångkonditionering efter torkning öka massförlusten vid röttest i furusplint.

UV-skanning 

Vid UV-skanning av virkestvärsnitt från samtliga torkningar konstateras

  • att färgkomponenter kan separera:
    • Virke torkat vid 20°C och 70°C från virke torkat vid 90°C och 110°C.
    • Inre kärnved från yttre kärnved och splintved.
  • att signalerna måste kalibreras då möjligen även inslag av ”vanlig färg” i veden ingår i signalerna. 

Kapillärförsök 

 Då ingen fullständig utvärdering av tidsskäl hunnit göras konstateras här endast att

  • Skillnader mellan olika torkningar kan ses i fuktgradienternas utseende i axiell led efter 6 dygns uppsugning. En tänkbar förklaring kan vara övergångar mellan olika mekanismer för vattenupptagning som har att göra med torkningssätt och temperatur, exempelvis söndertrasade pormembran i det artificiellt torkade virket eller förändrade vätningsegenskaper i veden vid högre temperatur. 

Projektets målsättning att formulera rekommendationer för beständighetsanpassad torkning av furuvirke sammanfattas enligt följande:

Den kritiska parametern under torkningsprocessen för beständigheten i kärnved är virkestemperaturen tidigt i torkningen. För artificiell torkning i virkestork bör därför torkstyrningen anpassas så att virkestemperaturen hålls nere tidigt i torkningen när fuktkvoten är hög.

För rötbeständighet i splintved är ångkonditionering efter torkning mindre lämplig. 

  • Margot Sehlstedt‐Persson, Thomas Wamming, Olov Karlsson
  • SP Trätek, TräCentrum Norr, Luleå Tekniska Universitet
  • Originalspråk: Se

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan