Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.st�ng

Processanpassning för funktionsbeständiga träprodukter

Vilken roll spelar torkningen för mögelpåväxt på brädor i utomhusprodukter ovan mark? - Del 2

Torkningsprocessens inverkan på mögelbenägenhet hos råspont i utomhusanvändning har studerats. Brädor postat som sidoutbyte från vinterfällt virke har använts i försöken. De torkningar som utvärde- rats är friluftstorkning, artificiell torkning vid 70°C samt en HT (högtemperatur) torkning vid 110°C. Som utvärderingsmetod har ett forcerat mögeltest utomhus använts. Mögelpåväxten har därefter bedömts visuellt på provbrädornas båda sidor.

I projektansökan ingick enbart undersökning av träslaget gran men i försöken har även furu ingått. Anledningen till denna utökning av projektet med träslaget furu är att projektutförarna ville vara säkra på att effekter av olika variabler skulle bli tydliga nog för utvärdering av torkningens inverkan, då furu på grund av sin högre näringshalt i splintveden förväntas vara mer mögelbenäget än gran.

Projektets arbetshypoteser har varit följande:

  • en anrikning av näringsämnen sker i gransplint under torkning

  • näringsanrikning mot ytan kan styras under torkning

  • den av torkningen påverkade näringsanrikningen i splintved mot ytan har betydelse för virkesytans mögelbenägenhet den näringsanrikade zonen kan påverkas termiskt genom värmning och göras mindre ”aptitlig” för mögelsvampar

I projektets inledande del undersöktes om en näringsgradient finns i den torkade virkesytan även i gransplint på samma sätt som det väl dokumenterat finns i furu. Denna anrikning av kolhydrater påverkas i hög grad av hur snabbt, ”hårt” torkningen görs i den inledande kapillära torkningsfasen. Den inledande kemiska kolhydratanalys av torkad gransplint som gjordes bekräftade att en anrikning av kolhydrater sker även i gransplint under torkning.

På det artificiellt torkade provmaterialet har ur varje prov gjorts ett avkap efter torkning. På dessa avkap har effekten på mögelbenägenhet av två olika efterbehandlingar genom värmning i tork undersökts: 3 timmars torr värmning upp till 90°C samt 3 timmars värmning med mättad vattenånga upp till 90°C.

En intressant idé dök upp under projektets inledande planering med ursprung i iakttagelsen att synlig mögelpåväxt inte tycks finnas på ytor där strön legat an mot virket och blockerat fuktavgången. Idén bygger på hypotesen att näringsanrikning i splintved under torkning är möjlig att styra mot en av brädornas flatsidor genom dubbelläggning av brädor under torkning. Vid efterföljande hyvling av brädor till råspont väljs den näringsurlakade flatsidan som utsida och den näringsanrikade sidan och kanterna bearbetas. Inledande försök på små prover av furusplint bekräftade hypotesen att närings- anrikning kan styras mot en sida av brädan. Därför togs i projektet beslutet att undersöka effekterna på mögelbenägenhet av olika kombinationer av dubbelläggning av virke under torkning.

Eftersom idén vid utvärdering visade mycket lovande resultat har under projektets gång en patentansökan av metoden, att genom dubbelläggning av virke under torkning styra näringsvandringen i splintved mot vald yta och på så sätt åstadkomma virkesytor med minskad mögelbenägenhet inlämnats till PRV den 2010 02 17.

Resultaten sammanfattas under följande rubriker

Anrikning av näringsämnen i gransplint

 I projektet konstateras att

  • kemisk kolhydratanalys av torkad gransplint bekräftar att en näringsanrikning sker även i gransplint under torkning

  • denna anrikade ”front” även kan bekräftas visuellt 

Styrning av näringsanrikning mot ytan under torkning

I projektet konstateras att
  • näringsanrikning i splintved kan styras mot en flatsida under torkning genom dubbelläggning
  • mest näring i ytan finns i splintsidor som lagts utåt i dubbelläggning

  • minst näring i ytan finns i märgsidor som lagts mot varandra under torkning

Mögelbenägenhet hos torkade splintvedsytor

I projektet konstateras att

  • den under torkning anrikade näringen mot splintvedsytor har stor betydelse för virkesytans mögelbenägenhet

  • furusplint är mer mögelbenäget än gransplint

  • HT-torkning vid 110°C visar låg mögelgrad i gran vid både enkel- och dubbelläggning

  • friluftstorkad gran visar låg mögelgrad vid enkelläggning

  • forcerad torkning vid 70°C uppvisar mest mögelpåväxt i både gran och furu

  • genom dubbelläggning av gran med ”rätt” flatsidor mot varandra kan ytor med låg mögelpåväxt åstadkommas även vid 70°C

  • det forcerade mögeltestet utomhus som använts som utvärderingsmetod har fungerat utmärkt

Efterbehandling i tork genom torrvärmning och ångvärmning

I projektet konstateras att

  • för gran torkat vid 70°C ger både ånga och torrvärmning signifikant lägre mögelpåväxt jämfört med ej efterbehandlat

  • i furu ger dessa efterbehandlingar inte signifikant lägre mögelpåväxt

Inverkan på mögelbenägenhet av vankant och maskinskador i virket

I projektet konstateras att

  • förekomst av vankant och maskinskador i virket ökar mögelbenägenheten på splintsidan

  • även brädor med mycket vankant/maskinskador som dubbelläggs kan ha låg mögelbenägenhet på motlagda flatsidor 

  • Margot Sehlstedt‐Persson, Thomas Wamming, Olov Karlsson
  • SP Trätek, TräCentrum Norr, Luleå Tekniska Universitet
  • Originalspråk: Se

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan