Till fackverkets fördelar hör att de kan förtillverkas på fabrik i lämpliga delar som anpassas med transportmöjligheterna. Dessa delar monteras ihop på byggarbetsplatsen. Till nackdelarna hör ett stort antal ibland komplicerade knutar vilka ökar kostnaderna. Det är önskvärt att arkitekten deltar i utformningen av fackverket, i synnerhet av dess knutar och andra detaljer. Utformningen bör innehålla en studie av olika diagonallägen med syftet att optimera konstruktionen, se figur 3.8. Vid alla knutar ska de mötande delarnas systemlinjer korsa varandra i samma punkt så att man undviker excentricitet som förorsakar (sekundära) böjmoment.
Rör för installationer och motsvarande kan i många fall placeras nära överramen i ett fackverk eller ovanför underramen. Tryckta stänger utformas av limträ medan de dragna elementen kan vara av stål med ett tvärsnitt som huvudsakligen tar upp dragkrafter. Konstruktionshöjden är i detta fall avståndet mellan underramens och överramens systemlinjer. Den kan antingen vara konstant längs med fackverket eller följa böjmomentsfördelningen, se figur 3.8 f) – k). Fackverk är ett bra val för konstruktioner mellan 30 och 85 m.
Parallellfackverk
Sadeltakstolar
Specialfackverk som släpper in dagsljus
Parabelfackverk
Figur 3.8 Fackverk som lämpar sig för vertikal belastning (egentyngd, snölast) på övre ramen.
Parallellfackverk.
a) Tryckta diagonaler,
b) dragna diagonaler,
c) dubbla diagonaler, eller
d) med extra stöd för den tryckta ramen,
e) parallellfackverk med både tryckta och dragna diagonaler, optimerad för ett litet antal knutar.
Sadeltakstolar.
f) Avskuren,
g) vanlig.
Specialfackverk som släpper in dagsljus.
h), i).
Parabelfackverk.
j) Vertikaler och diagonaler som är utsatta för mycket små tryck- eller dragkrafter. Krökt överram för tryckkrafter,
k) vertikaler och diagonaler som är utsatta för mycket små tryck- eller dragkrafter. Krökt underram för dragkrafter.
