I ett allmänt råd anger BBR ett antal lägsta kravnivåer på bostäder och lokaler. I råden anges även att om bättre ljudförhållanden önskas kan ljudklass A eller B väljas enligt SS 25267 för bostäder och SS 25268 för lokaler.
Lägsta godkända värden med avseende på luft- och stegljud kan ibland vara för lågt ställda. I standarderna SS 25267 och SS 25268 har ett antal kvalitetsnivåer presenterats, ljudklass A till ljudklass D. Vilken av ljudklasserna som ska användas under projekteringsstadiet och senare under byggskedet bestäms av byggherren i samråd med i första hand akustiker. Ett för högt ställt krav kan i många sammanhang medföra orealistiska kostnader. Idag är det vanligt inom bostadsbyggandet att sträva mot ljudklass B.
Eftersom förutsättningarna varierar från objekt till objekt är det av stor vikt att i ett tidigt skede gå igenom vilka akustiska behov som finns och därefter välja lämplig ljudklass. Ljudklassen visar tydligt vilka värden som ska uppfyllas inom de olika ljudområdena. För varje ljudklass finns det angivet lägsta godkänt värde för luftljudsnivå respektive stegljudsnivå, se tabell 8.6 respektive tabell 8.7. Ibland kan det finnas anledning att göra avsteg från tabellerade värden.
Motsvarande värden för skol- och kontorsbyggnader framgår av tabell 8.8 – 8.11. Rekommenderade värden för skol- och kontorsbyggnader anges bland annat i olika standarder och slutgiltigt val av nivåer bestäms utifrån aktuell verksamhet och omgivande verksamhet. För skol- och kontorsbyggnader är även andra värden såsom längsta tillåtna efterklangstid, ekvivalent ljudnivå från installationer samt dimensionerande ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor viktiga faktorer att beakta.
Vid en slutbesiktning är det vanligt att dokument överlämnas som verifierar att de akustiska kraven är uppfyllda. Verifieringen kan ske genom mätning eller via projekterings- och utförandekontroller, alternativt en kombination av båda. Vilken verifieringsmetod som ska användas fastställs i kontrollplanen. Slutligen bestäms omfattningen av verifiering, som är en uppgörelse mellan byggherren och entreprenören.
Luftljudsisolering kan till en del kontrolleras genom okulärbesiktning. Provning av luftljudsisolering kan behöva göras av lägenhetsskiljande väggar enligt standardiserade förfaringssätt. Stegljudsisoleringen kan också kontrolleras genom okulärbesiktning i form av kontroll att valda golvbeläggningar överensstämmer med bygghandlingarna. Om osäkerhet föreligger bör stickprovskontroll göras och det bör framgå av kontrollplanen vilka konstruktioner som avses.
Exempel på vibrationsdämpande mellanlägg.
Tabell 8.3 Lägsta ljudnivåskillnad respektive högsta stegljudsnivå i bostäder när särskilt ljudisolerande åtgärder inte behöver vidtas, motsvarande ljudklass C. För andra situationer och komplett information, se aktuell norm från Boverket.
| Typ av utrymme | Ljudnivåskillnad DnT,w,50 mellan utrymmen (dB) |
Stegljudsnivå LnT,w,50 i utrymme (dB) |
| Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden. | 52 | 56 1) |
| Från trapphus och korridor till bostad. | 52 | 62 |
| Från närings- och serviceverksamhet och gemensamma garage till bostad. | 56 | 52 |
| Från loftgång, trapphus eller korridor med dörr eller fönster till utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 2). | 44 / 40 3) / 38 4) | 62 |
1) Kravet kan frångås från hygienrum och förråd till bostad samt vid mätning på golvyta omedelbart innanför tamburdörr (cirka 1 m2).
2) För luftljud avses DnT,w,100.
3) Gäller vid en gemensam och från övriga utrymmen avskild korridor till utrymme för sömn och vila i exempelvis boendeformer för studerande och i särskilda boendeformer för äldre.
4) Gäller från utrymme utanför bostad där betydande gångtrafik och höga ljudnivåer kan antas förekomma mer än tillfälligt, exempelvis vid postfack eller hiss.
Tabell 8.4 Dimensionering av byggnadens ljudisolering mot yttre ljudkällor.
För andra situationer och komplett information se aktuell norm från Boverket.
| Typ av utrymme | Ekvivalent ljudnivå från trafik eller annan yttre ljudkälla, LpAeq,nT (dB) 2) |
Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,nT (dB) 3) |
| Ljudisolering bestäms utifrån fastställda ljudnivåer utomhus så att följande ljudnivåer inomhus inte överskrids 1): | ||
| Utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro. | 30 | 45 |
| Utrymme för matlagning eller personlig hygien. | 35 | – |
1) Dimensionering kan göras förenklat eller detaljerat enligt SS-EN 12354-3.
2) Avser dimensionerande dygnsekvivalent ljudnivå.
3) Avser dimensionerande maximal ljudnivå som kan antas förekomma mer än tillfälligt under en medelnatt.
Tabell 8.5 Ljudklasser.
| Ljudklass | Kvalitet |
| A | Används när mycket högklassig ljudmiljö prioriteras. |
| B | Lämplig för utrymmen och verksamheter där bättre ljudmiljö prioriteras. |
| C | Utgör minimikraven i Boverkets byggregler, BBR. Enligt enkätundersökningar kan cirka 20 procent av de boende uppleva sig i viss grad vara störda av ljud i sin bostad när det allmänna rådet i BBR är uppfyllt. |
| D | Låg ljudstandard och används enbart när användningen av ljudklass C medför orimliga konsekvenser. Beslut om att använda ljudklass D kräver normalt godkännande av lokala myndigheter. |
Tabell 8.6 Lägsta vägda standardiserade luftljudnivåskillnad, DnT,w,50, för bostäder enligt Boverkets byggregler, BBR, och gällande standarder.
| Typ av utrymme | Ljudklass (dB) | |||
| A | B | C | D | |
| Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden. | 60 | 56 | 52 | 48 1) |
| Från trapphus och korridor till bostad. | 52 4) | 48 4) | 52 | 40 |
| Från närings- och serviceverksamhet och gemensamma garage till bostad. |
60 | 60 | 56 | 52 |
| Från loftgång, trapphus eller korridor med dörr eller fönster till utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro. |
52 | 48 | 44 / 40 2) / 38 3) | – |
1) För luftljud avses DnT,w,100.
2) Gäller vid en gemensam och från övriga utrymmen avskild korridor till utrymme för sömn och vila i exempelvis boendeformer för studerande och i särskilda boendeformer för äldre.
3) Gäller från utrymme utanför bostad där betydande gångtrafik och höga ljudnivåer kan antas förekomma mer än tillfälligt, exempelvis vid postfack eller hiss.
4) Från utrymme utanför bostad där ljudnivån kan förväntas vara låg, exempelvis avskilt våningsplan med entrédörr till högst fyra bostäder och högst 0,5 s efterklangstid, accepteras DnT,w,100 = 44 dB.
Tabell 8.7 Högsta vägda standardiserade stegljudsnivå, LnT,w,50, för bostäder enligt Boverkets byggregler, BBR, och gällande standarder.
| Typ av utrymme | Ljudklass (dB) | |||
| A | B | C | D | |
| Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden. | 48 | 52 | 56 1) | 60 2) |
| Från trapphus och korridor till bostad. | 48 | 52 | 62 | 62 2) |
| Från närings- och serviceverksamhet och gemensamma garage till bostad. |
44 | 48 | 52 | 56 |
| Från loftgång, trapphus eller korridor med dörr eller fönster till utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 1). |
58 | 62 | 62 | 66 2) |
1) Från hygienrum och förråd till bostad samt vid mätning på golvyta omedelbart innanför tamburdörr (cirka 1 m2).
2) Kravet avser L′nT,w.
Tabell 8.8 Lägsta vägda reduktionstal i byggnad, R′w, för undervisningslokaler: skolor, förskolor och fritidshem enligt Boverkets byggregler, BBR, och gällande standarder.
| Typ av utrymme | Från annat utrymme Ljudklass (dB) |
Från korridor Ljudklass (dB) |
||||||
| A | B | C | D | A | B | C | D | |
| Till utrymmen för gemensam undervisning. | 48 | 44 | 44 | 40 | 44 | 40 | 40 | 30 |
| Till utrymmen för undervisning eller elevarbete i mindre grupper, exempelvis grupprum. | 44 1) | 44 1) | 44 1) | 40 1) | 40 1) | 40 1) | 40 1) | 30 1) |
| Till utrymmen för undervisning eller elevarbete i större grupper, exempelvis utbildningslandskap. | 40 | 35 | 35 | 30 | – | – | – | – |
1) För skiljekonstruktion med dörr från annat utrymme för undervisning godtas 5 dB lägre värden.
Tabell 8.9 Högsta vägda standardiserade stegljudsnivå, L′nT,w, för undervisningslokaler: skolor, förskolor och fritidshem enligt Boverkets byggregler, BBR, och gällande standarder.
| Typ av utrymme | Från annat utrymme Ljudklass (dB) |
Från korridor Ljudklass (dB) |
||||||
| A | B | C | D | A | B | C | D | |
| Utrymmen för gemensamma samlingar, mer än 50 personer 1). | 48 | 48 | 52 | – | 40 | 44 | 48 | 56 |
| Utrymmen för gemensam undervisning 1). | 56 | 56 | 60 | – | 52 | 52 | 56 | 60 |
| Övriga utrymmen för undervisning. | 60 | 60 | 64 | – | 56 | 56 | 60 | 64 |
1) För ljudklass A och B ska även L′nT,w + CI,50-2500 uppfylla ställda kravvärden.
Tabell 8.10 Lägsta vägda reduktionstal i byggnad, R′w, för kontorslokaler enligt Boverkets byggregler, BBR, och gällande standarder.
| Typ av utrymme | Från annat utrymme Ljudklass (dB) |
Från korridor Ljudklass (dB) |
||||||
| A | B | C | D | A | B | C | D | |
| Till utrymme för enskilt arbete eller samtal. | 40 | 35 | 35 | – | 35 | 30 | 30 | – |
| Till utrymme med krav på måttlig sekretess eller avskildhet. | 48 | 44 | 44 | 40 | 40 1) | 35 1) | 35 1) | 30 |
| Till utrymme med krav på hög sekretess. | 52 | 52 | 48 | 48 | 44 | 44 | 40 | 40 |
| Till utrymme hos annan hyresgäst. | 52 | 52 | 48 | 44 | 52 | 52 | 48 | 44 |
1) För skiljekonstruktion med större glasparti som ger god uppsikt om vad som sker utanför godtas 5 dB lägre värden.
Tabell 8.11 Högsta vägda standardiserade stegljudsnivå, LnT,w, för kontorslokaler enligt Boverkets byggregler, BBR, och gällande standarder.
| Typ av utrymme | Från utrymme med låg stegljudsbelastning Ljudklass (dB) |
Från utrymme med hög stegljudsbelastning Ljudklass (dB) |
||||||
| A | B | C | D | A | B | C | D | |
| Till utrymme för presentationer för mer än cirka 20 personer. | 52 | 60 | 60 | – | 48 | 56 | 56 | 64 |
| Till utrymme för enskilt arbete eller samtal. | 68 | – | – | – | 64 | 64 | 68 | – |
| Till utrymme med särskilda krav på störfrihet. | 64 | – | – | – | 60 | 60 | 64 | – |
| Från och till annans verksamhet. | 64 1) | 64 1) | 68 1) | – | 60 1) | 60 1) | 68 1) | – |
1) Kravet avser normaliserad stegljudsnivå, L′n,w.
