Övergripande krav
Byggnaders brandskydd ska projekteras, utformas och verifieras genom förenklad eller analytisk dimensionering. Förenklad dimensionering innebär att byggherren uppfyller föreskrifterna genom de lösningar och metoder som anges i Boverkets byggregler, BBR. Analytisk dimensionering innebär att byggherren uppfyller föreskrifterna på annat sätt och verifierar detta genom att göra en kvalitativ bedömning, scenarioanalys eller kvantitativ riskanalys.
Vilka krav som ställs på byggnaden bestäms av byggnadsklass Br 0 – Br 3 för hela byggnader och beror framförallt på utrymningsmöjligheterna och hur stor risken är för allvarliga personskador om en brand skulle uppstå. Faktorer som byggnadens storlek, antalet våningar och vad den ska användas till, exempelvis bostäder, påverkar byggnadsklassen. Byggnadsklasserna Br 0 – Br 3 definieras i BBR utifrån skyddsbehov, se tabell 7.1.
Det finns även en indelning av byggnader i verksamhetsklasser 1 – 6 som ska beaktas.
Multihall, Svenljunga.
Brandkrav på stomme och byggnadsdelar
Byggnadsdelar ska uppfylla bland annat följande brandtekniska funktioner:
| R | Bärförmåga |
| E | Integritet (täthet) |
| I | Isolering. |
Beteckningarna kan kombineras och åtföljs av ett tidskrav; 15, 30, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Siffrorna anger den tid i minuter som byggnadsdelen förmår motstå brandpåverkan från en standardbrand, utan att förlora sin bärande eller avskiljande funktion. En bärande avskiljande vägg kan till exempel behöva uppfylla kravet REI 60, det vill säga behöva motstå en standardbrand under 60 minuter med avseende på alla tre kraven.
När konstruktionen måste klara en viss mekanisk påverkan kompletteras klassningen med beteckningen M. Beteckningen REI 90-M anger således att konstruktionen klarar mekanisk påverkan samtidigt som den klarar bärförmåga, täthet- och temperaturkrav i 90 minuter för en standardbrand. Konstruktionens mekaniska hållfasthet bestäms av lokalens verksamhet och KL-trä kan i de flesta fall uppfylla de krav som ställs enbart med de dimensioner som erhålls vid dimensionering i brandlastfallet.
Enligt de nationella föreskrifterna ska bärande konstruktioner utformas och dimensioneras så att säkerheten mot brott är betryggande även vid brandpåverkan. Detta visas genom att beräkna bärförmågan under realistiska förutsättningar beträffande till exempel temperaturförloppet (så kallat naturligt brandförlopp). För konstruktioner är beräkningsmetoder för naturliga bränder komplicerade och därför använder man en förenklad schablonmetod där standardbrandkurvan följer ett givet samband mellan tid och temperatur. Bärverket byggs då upp av brandtekniskt klassificerade delar dimensionerade för standardbrand av olika varaktighet enligt de nationella föreskrifterna.
Hantering av KL-träskivor hos tillverkaren.
Brandkrav på ytskikt
Ytskikt definieras som den yttre synliga delen av en byggnadskonstruktion som kan bli exponerad i en brands tidiga skede och ytskiktsklassen betecknar förmågan att hindra eller fördröja övertändning och rökutveckling. Ytskiktet kan vara en obehandlad träyta. Ytskikten indelas i europeiska brandklasser, se tabell 7.2. Exempel på brandklass för några byggmaterial visas också i tabellen.
Klass B är den högsta klass som kan uppnås för brännbara produkter och klass D motsvarar egenskaperna hos obehandlad träpanel. Takytor i brandsäkra byggnader (byggnadsklass Br 1) bör ha ytskikt som motsvarar klass B och väggytor i klass C. Brandhärdiga byggnader (byggnadsklass Br 2) bör ha ytskikt klass C i tak och klass D på vägg. För takytor rekommenderas i båda fallen underlag av obrännbart material eller så kallad tändskyddande beklädnad, till exempel gipsskiva eller annat obrännbart skivmaterial.
Ytskikt klass D kan användas i främst i byggnadsklass Br 3, till exempel i enbostadshus. I övriga byggnadsklasser krävs ytskikt klass B eller C, som kan uppnås med brandskyddsbehandling. Men om byggnaden sprinklas kan ytskikt klass D användas även i högre och större byggnader. Dessutom kan man då erbjuda ett mycket säkert boende, eftersom sprinkler ger tid för utrymning och räddar därmed liv.
För golvbeläggningar finns liknande europeiska brandklasser kallade Afl – Ffl. Massiva trägolv av gran kan uppnå klass Cfl och av furu klass Dfl.
Tabell 7.1 Byggnadsklasser definierade i BBR utifrån skyddsbehov.
| Byggnadsklass | Definition |
| Br 0 | Byggnader med mycket stort skyddsbehov, ny klass som infördes 2012. Byggnad > 16 våningar ska dimensioneras analytiskt. |
| Br 1 | Byggnader med stort skyddsbehov, främst byggnader > 2 våningar. |
| Br 2 | Byggnader med måttligt skyddsbehov, främst byggnader med 1 – 2 våningar. |
| Br 3 | Byggnader med litet skyddsbehov, främst enplansbyggnader. |
Tabell 7.2 Europeiska ytskiktsklasser utom golvbeläggningar.
| Huvudklass | Rökklass | Droppklass | Krav enligt | FIGRA (W/s) |
Exempel på produkter | ||
| Obränn- barhet |
SBI | Liten låga |
|||||
| A1 | – | – | x | – | – | – | Sten, glas, stål |
| A2 | s1, s2 eller s3 | d0, d1 eller d2 | x | x | – | ≤ 120 | Gipsskivor (tunt papper), mineralull |
| B | s1, s2 eller s3 | d0, d1 eller d2 | – | x | x | ≤ 120 | Gipsskivor (tjockt papper), brandskyddat trä |
| C | s1, s2 eller s3 | d0, d1 eller d2 | – | x | x | ≤ 250 | Tapet på gipsskiva, brandskyddat trä |
| D | s1, s2 eller s3 | d0, d1 eller d2 | – | x | x | ≤ 750 | Trä, KL-trä och träbaserade skivor |
| E | – | – eller d2 | – | – | x | – | Vissa syntetmaterial |
| F | – | – | – | – | – | – | Ingen brandklass bestämd |
