För föreskrivaren och användaren av impregnerat trä på den nordiska hemmamarknaden märks dock ingen skillnad. Man kan föreskriva och köpa till exempel "klass A-impregnerat" virke precis som före anpassningen till SS-EN 351.
Impregneringsindustri och träförädlingsindustri som vänder sig mot europeiska exportmarknader utanför Norden har fått lättare att kommunicera med tilltänkta kunder när produktionen klassificerats enligt SS-EN 351, utöver de nordiska träskyddsklasserna.
Den exportinriktade träskyddsindustrins erfarenheter har sammantaget varit positiva till införandet av europeiska standarder för träskydd. Standarderna har skapat förutsättningar för en ökad produktion, men också för en från miljösynpunkt effektivare användning av träskyddsbehandlat virke. Största hindret för ökad export av träskyddsbehandlat virke är de olika krav och regler som omgärdar handeln och användningen av träskyddsmedel.
Certifieringssystem
Ett hinder för ökad export av träskyddsbehandlat virke kan också vara olika nationella certifieringssystem som etableras. Gällande version av det nordiska NTR-systemet, som trädde i kraft under 1998, är exempelvis öppet för företag som producerar träskyddsbehandlat virke inom EU och EES-området.
I Holland använder man ett nytt "nationellt direktiv" för träskydd. Allt träskyddsbehandlat virke som säljs i Holland måste vara KOMO-certifierat. KOMO-certifieringen omfattar inte bara kvalitetskrav på det träskyddsbehandlade virket utan även krav på att impregneringsanläggningarna ska hålla viss standard när det gäller miljö- och arbetarskydd. Urlakningen av aktiva ämnen från det impregnerade virket får exempelvis inte överskrida vissa givna gränsvärden. Kravet på KOMO-certifiering har fått konsekvenser för såväl inhemska som utländska företag som vill producera för den holländska marknaden.
KOMO-certifieringen finns för flera trävaror och sköts av SKH constructions.
