Detaljerna i sorteringsreglerna, definitioner av särdrag, krav och mätregler skapar möjligheter att genomföra kvalitetsbestämningen på ett rationellt sätt. Målet är att få högsta möjliga kvalitetsutfall och högsta möjliga värdeutbyte och att kunna motsvara kundens krav.
Beroende på vilket syfte man har med sorteringen får man även olika synsätt på det som virkesytan visar upp. Något som från hållfasthetssynpunkt är en defekt och som minskar hållfastheten, till exempel en kvist, kan från estetisk synpunkt vara en tillgång. Det har därför blivit aktuellt att föra in ordet "särdrag" vid beskrivning av ett virkesstycke. De olika särdragen beskrivs utförligt i boken Nordiskt kvalitetsspråk för träbranschen - barrträ.
Handelssorteringsstandarden SSE-EN 1611-1 med tillägget SS-EN 1611-1/A1 beaktar exempelvis följande särdrag:
- kvistar, friska/torra eller delvis fastvuxna/barkringade/röt- eller lös-/horn- och bladkvistar
- barkdrag
- kådlåpor
- kådved
- reaktionsved (tryckved)
- kraftig snedfibrighet, inbegriper också vresved
- toppbrott och liknande avvikelser
- röta
- blånad eller fast röta
- insektsangrepp
- vankant
- märgförekomst
- sprickor och deformationer
|
Gröna boken (1960) |
O/S |
Kvinta |
Utskott |
Vrak |
|||
|
I |
II |
III |
IV |
V |
VI |
VII |
|
|
Nordiskt Trä (1994) |
A |
B |
C |
D |
|||
|
A1 |
A2 |
A3 |
A4 |
||||
|
SS-EN 1611-1 (2000) |
G2/G4-0 |
G2/G4-1 |
G2/G4-2 |
G2/G4-3 |
G2/G4-4 |
||
Tabell 1. Ungefärliga relationer mellan de olika sorterna - kvalitetsklasserna i den nya europeiska standarden, den nordiska sorteringsöverenskommelsen "Nordiskt trä" och den äldre "Gröna boken".
I jämförelse med sorteringsöverenskommelsen "Nordiskt trä" anges i SS-EN 1611-1 inte specifikt särdragen ringsprickor, lyror, vattved, stockblånad och kvistkrypning. Det blir tolkningar som man med nordisk kunskap och tradition bör behålla. "Nordiskt trä" ger även möjlighet till en sortmix som benämns en marknadsanpassad ändamålssortering vilken specificeras i kontrakt. Exempel som nämns är att man köper av SORT A men accepterar torkningssprickor enligt SORT A3, kådlåpor enligt SORT B, vankant enligt SORT C, etcetera. Den möjligheten är inte uttalad i europastandarden, men kan utföras på liknande sätt med liknande överenskommelser i kontrakt.
Branschpraxis
Nuvarande nordiska sorteringspraxis och CEN har stora likheter. Det handlar om en anpassning till ett gemensamt träspråk, vilket kommer att underlätta kommunikation, förståelse och gynna framtida maskinutveckling.
