Trä är så gott som fullständigt beständigt mot de kemikalier som förekommer i atmosfären och i nederbörd. Solens UV-strålning i kombination med fukt (till exempel nederbörd) förorsakar dock att träet eroderar. Denna nedbrytning går långsamt. Vårveden, som är porösare än sommarveden (tidigare kallat höstveden), bryts ned något fortare varvid ytan får ett karakteristiskt vågigt utseende. Dessutom kulörförändras trä så att ljusa träslag blir mörkare och vice versa. Till slut blir kulören ljusgrå eller i soliga lägen ljusbrun.
Enbart fukt bryter inte ned trä, men om trä utsätts för hög fuktbelastning under lång tid, kan biologisk nedbrytning ske på grund av träförstörande svampar. Dessa kan leva av den näring som finns i trä men kräver bland annat en fuktig omgivning för att utvecklas. Mögel och blånad kan uppstå på såväl obehandlat som impregnerat eller målat trä och kan motverkas med konstruktivt träskydd och en rätt utförd målningsbehandling.
Mot angrepp av rötsvampar och insekter bör man så långt som möjligt tillämpa så kallat konstruktivt träskydd.
Rötsvampar växer under följande fem villkor:
- Träets fuktkvot varaktigt över 30 %
- Temperatur mellan + 5°C och + 40°C
- Förekomst av sporer
- Näring för rötsvampar
- Tillgång till syre.
Bild 1. Det krävs flera betingelser samtidigt för att röta ska angripa trävirke.
Om något av villkoren ovan elimineras utvecklas inte rötsvampar. Det är därför av praktiska skäl rimligast att försöka hålla träet torrt och möjliggöra snabb uttorkning efter uppfuktning.
Träskyddsmedel
Medel eller behandlingar i denna kategori innehåller beståndsdelar som är aktivt verksamma mot svamp- eller insektsangrepp. Effekten beror på medlets sammansättning, koncentrationen i virket och hur djupt medlet tränger in samt hur väl det fixerats (=bundits) i träet.
Gränsen mellan träskyddsmedel och andra medel är något diffus. De som i först hand räknas hit bland bestrykningsmedlen är de som har höga halter av zink- eller kopparnaftenat. Träskyddsmedel ska registreras och godkännas hos Kemikalieinspektionen för att få säljas, överlåtas eller användas.
En fullgod träskyddsbehandling kan på kemisk väg endast fås genom impregnering, som till skillnad från bestrykning och doppning är en industriell process (tryckimpregnering eller vakuumimpregnering). Till en sådan process används särskilda träskyddsmedel. Krom- och arsenikhaltiga medel har begränsad användning och håller på att fasas ut på grund av giftigheten.
Bestrykning, besprutning eller doppning med träskyddsmedel medför i allmänhet ringa inträngning i virket. En doppning under längre tid kan givetvis ge något högre effekt än en bestrykning, men rötskyddet är ändå begränsat jämfört med impregnering.
Ett träskyddsmedel ger vanligtvis inte någon vattenavvisande effekt eller något erosionsskydd. Vidare är den kulör man får vid behandlingen i allmänheten inte beständig utan den förändras relativt snabbt. Regelbundet underhåll med en träolja rekommenderas för att motverka sprickbildning och uttorkning.
En yta som är behandlad med ett träskyddsmedel kan i regel övermålas med de flesta färgtyper. Undantag finns dock, särskilt om träytan behandlats med tjärolja.
Val av träskydd
I första hand bör alla möjligheter till konstruktivt träskydd tas tillvara. En känslig konstruktion kan för det mesta utformas på annat sätt så att den blir mindre känslig. Trä bör inte ha direktkontakt med fuktig betong eller asfaltbeläggning. I de fall man inte kan åstadkomma ett acceptabelt konstruktivt träskydd bör man följa de råd som anges i Boverkets ”Nybyggnadsregler” och ta hänsyn till säkerhet, önskad varaktighet samt möjligheter till utbyte av de delar som ingår i konstruktionen.
Säkerhet
Högt fuktbelastade och svårkontrollerade träkonstruktioner som till exempel läktare bör kompletteras med kemiskt skydd i träskyddsklass NTR A. Observera att man inte ska kompensera en bristfälligt genomtänkt konstruktion med ett kemiskt träskydd. Detta fungerar långt ifrån bra och löser till exempel inte problem med mögelsvampar, dåligt lukt med mera.
Varaktighet
Konstruktioner av trä ovan mark och delar av dessa som är hårt utsatta för väder och vind samt svåråtkomliga för underhåll bör vara impregnerade i lägst träskyddsklass NTR AB. Det gäller till exempel solskärmar och bullerskärmar.
Utbytbarhet
Virke som är svåråtkomligt, som inte kan inspekteras och som är svårt att byta ut bör vara impregnerat i träskyddsklass NTR A där risk för rötangrepp föreligger. Hit hör till exempel syllar på betongplatta och stödbrädor till blindbotten i bottenbjälklag över uteluftsventilerad krypgrund.
