Pulpettak utförs mestadels med ett enda takfall. I äldre byggnader finns exempel där man kopplat ihop flera pulpettak till så kallat sågtandtak.
Bild 1. A. Sågtandtak. B. Raka balkar i ett fack. C. Raka balkar i två fack. D. Pulpettbalkar. E. Upp-och-nedvänd sadelbalk.
Pulpettak med balkar
Ett pulpettak kan byggas med balkar fritt upplagda på två stöd eller kontinuerliga över flera stöd. Taklutningen kan åstadkommas antingen genom att jämnhöga balkar läggs på olika vägghöjder eller med pulpetbalkar. I det senare fallet blir bärverkets undersida horisontell, vilket ibland kan vara till fördel.
Enkla raka takbalkar kan utföras av konstruktionsvirke, limträ, fanerträ eller lättbalkar. Vid spännvidder upp till 4,5 m används konstruktionsvirke med centrumavstånd 600 mm. Upp till 8 m spännvidd används lättbalkar (träbaserade I-balkar, fanerträbalkar). Vid större spännvidder, upp till 30 m, används lådbalkar av plywood eller raka balkar av limträ med centrumavstånd 4–10 m. Balkhöjden blir cirka 1/17 av spännvidden vid en taklutning ≤ 1:14 (5°).
Ett pulpettak kan också åstadkommas med pulpetbalkar. Pulpetbalkar, tillverkade av limträ, får en balkhöjd i fältmitt motsvarande cirka 1/16 av spännvidden. Den lägre balkänden får en höjd motsvarande cirka 1/30 av spännvidden. Lämplig taklutning är 3–10° och spännviddsområde 10–30 m.
Pulpettak med fackverkstakstol
Pulpetformade fackverkstakstolar av konstruktionsvirke kan tillverkas för spännvidder upp till 20 m. Vid större spännvidder används fackverk av limträ eller fanerträ. Taklutningen kan variera mellan 3° och 14° men bör vara ≥ 10°.
Konstruktionshöjden blir cirka 1/15 av spännvidden.
Fackverk av konstruktionsvirke tillverkas vanligen med tjockleken 45 mm och med bredden 120–220 mm beroende på spännvidd. Knutpunkterna utförs med spikplåtar eller med spikförband.
|
Pulpetfackverk |
||
|
Typ |
Taklutning |
Spännvidd |
|
|
>1:7 (10°) |
4–8 m |
|
|
>1:7 (10°) |
<20 m |
Tabell 1. Pulpettak. Exempel på vanliga lutningar och spännvidder.
