Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Ytterväggar

Publicerad 2003-09-01

Dagens byggnadssätt innebär en hög grad av förtillverkning. Det kan gälla framställning av väggelement, eller av volymelement som har både bärande och icke bärande väggar samt bjälklag.

Stomsystemen är ofta renodlade, till exempel cellsystemstommen, pelar-balkstommen och pelardäckstommen. I dessa konstruktioner är ytterväggarnas bärande funktion i stort sett begränsad till att ta upp horisontallaster av nyttig last och vindlaster.

Värmetransport

Med dagens värmeisoleringsmaterial har väggarna betydligt mindre värmetransport än tidigare. Värmetransporten anges som U-värde, värmegenomgångskoefficient, W/m2 K. I tabell 1 anges ungefärligt U-värde för några nya och gamla ytterväggskonstruktioner. Tabellen får ses som en generalisering där eventuell tilläggsisolering av de äldre ytterväggstyperna inte beaktas. Utformningen av äldre ytterväggar beskrivs i Att välja trä.

Hur värmegenomgångskoefficienten varierar i ytterväggar med reglar i ett, två eller tre skikt visas i tabell 2.

 

Värmegenomgångskoefficient hos träytterväggar

VFn = Vanligen förekommande väggtyp i nya byggnader (1970 - )
OFn = Ovanlig väggtyp, men förekommer i nya byggnader (1970 - )
VFä = Vanligen förekommande väggtyp i äldre byggnader ( - 1970)
OFä = Ovanlig väggtyp, men förekommer i äldre byggnader ( - 1970)

Väggtyp

U-värde, W/m2K

<0,2

0,2 - 0,3

0,3 - 0,5

0,5 - 1,0

>1,0

Timmervägg

-

-

-

VFä

-

Plankvägg

-

-

-

OFä

VFä

Skiftesverksvägg

-

-

-

-

OFä

Stolpvägg

-

-

-

-

OFä

Regelvägg

OFn

VFn

VFä

VFä

-

Förtillverkade väggelement

-

VFn

VFä

-

-

Tabell 1. Värmegenomgångskoefficient hos träytterväggar.

Värmegenomgångskoefficient Up för ytterväggar med reglar i ett, två eller tre skikt

I övrigt innehåller ytterväggen invändig beklädnadsskiva, ångspärr av 0,20 mm plastfolie, vindskydd av gipsskiva för utvändigt bruk samt ytterväggsbeklädnad av träpanel. d1, d1+d2 respektive d1+d2+d3.

Konstruktionstyp

Isolertjocklek mm

Up W/m2K

d1

d2

d3

λp = 0,036

Träreglar av konstruktionsvirke

170

-

-

0,299

195

-

-

0,27

45

145

-

0,255

45

170

-

0,232

45

170

45

0,198

Träreglar av konstruktionsvirke
i skikt d1 och d3 samt mellan-
liggande isolerskiva (skalvägg)

95

145

45

0,157

Lättreglar

170

-

-

0,252

200

-

-

0,219

220

-

-

0,201

240

-

-

0,187

Tabell 2. Värmegenomgångskoefficient Up för ytterväggar med reglar i ett, två eller tre skikt.

Ytterväggar
Bild 1. För att undvika de köldbryggor som kortlingar ger kan radiatorer monteras i skivmaterial som kan ta laster, till exempel plywood eller spånskiva.

Regelvägg

Regelväggen är den vanligaste stommen i väggar, såväl bärande som icke bärande, ytterväggar som innerväggar. Utveckling pågår för användning av trästomme även i flervåningshus.

Tekniken kan ses som en fortsättning på tekniken med stolpväggar. Regelväggen är vanlig som icke bärande yttervägg i byggnader med stål- eller betongstomme. Väggens bärande del består av reglar i massivträ eller lättreglar, till exempel med liv i hård board eller konstruktionsboard. Principiellt är ytterväggen uppbyggd så att vertikallaster tas upp av regelverket.

Värmetransporten, U-värdet, i regelväggar i trä är i nyare byggnader 0,2 - 0,3 W/m2K. Se tabell 1.

Mellanrummet mellan reglarna är ofta fyllt med värmeisoleringsmaterial - i ytterväggar alltid. På reglarnas insida monteras normalt ett tunt tätskikt och invändig beklädnad. Väggens utsida klimatskyddas med ett vindskydd av till exempel skivor. Ytterst monteras en panel av trä eller annan fasadbeklädnad. Med stigande krav på energihushållning och komfort stiger kraven på väggdelarnas tekniska egenskaper. Ökad värmeisolering, högre lufttäthet i väggkonstruktionen och dess anslutningsdetaljer ställer höga krav på detaljutformning och arbetsutförande.

Ytterväggar
Bild 2. En träregelvägg kan bestå av antingen endast vertikala reglar eller kombinerat med ett eller två skikt horisontellt regelverk.

Vindskydd, ångspärr och värmeisolering

Vindskyddet, som sitter på utsidan av en träyttervägg, har den viktiga uppgiften att hindra luftrörelser bakom fasadskiktet som kan försämra verkan av värmeisoleringen. Vindskyddet bör ha ett vattenavledande ytskikt, så att det vatten eller den fukt som tränger in bakom fasadskiktet inte kan skada vindskyddet, värmeisoleringen eller den bärande stommen. Vindskyddet tjänar både som vindtätning och regntätning i en tvåstegs vattenavvisande fasad.

Ångspärren är vanligtvis en ålderbeständig plastfolie. Den ska ha få skarvar som noggrant svetsas, limmas eller kläms fast. Genom att ångspärren kan placeras en bit in i värmeisoleringsskiktet på det vertikalt bärande träregelverket – indragen cirka 50 mm i väggkonstruktionen – kan installationer som eldosor och elrör läggas i det inre isoleringsskiktet mellan de horisontella träreglarna, vilket gör att man inte behöver passera genom eller skada ångspärren. Ångspärren som ligger närmast den invändiga beklädnaden har också en lufttätande funktion och hindrar vattenånga i inomhusluften att tränga ut i väggkonstruktionen med risk för kondensering. Är ångspärren indragen bakom ett horisontellt regelverk påverkar detta monteringen av den inre väggbeklädnaden. Särskilda vertikala kortlingar eller plåtband måste monteras bakom kortsidorna på den invändiga beklädnaden.

Som isoleringsmaterial i träytterväggar används vanligen mineralull. I dag används även trä- och cellulosabaserade material. Alla värmeisoleringsmaterial måste skyddas mot fukt och luftrörelser. Värmeisoleringen placeras mellan reglarna innanför vindskyddet och den inre beklädnaden.

Värmeisoleringsförmågan är i hög grad beroende av noggrannheten i arbetsutförandet. Springor och spalter kan vara förödande.

Genomföringar i yttervägg för ventiler, ventilationsaggregat, tilluftsdon, vattenrör och dylikt måste utföras med varsamhet. Annars kan konvektionsströmmar leda fuktig luft in i väggkonstruktionen där den sedan kan kondensera.

Ytterväggar
Bild 3. Genomföring i yttervägg. Siffrorna 1,2 och 3 visar på invändig stos, utvändig stos med stöd i vindskyddet respektive utvändig stos med stöd i fasadskiktet. Observera att vindskydd och invändig beklädnadsskiva har stöd i bakomliggande träbaserad skiva.

Fasadkonstruktion

En träregelvägg kan förses med andra fasadmaterial än trä. Exempel på träregelvägg med annan fasadbeklädnad än trä är skalmursväggen med utvändigt ytskikt i tegel eller puts. Denna vägg uppfyller som utfackningsvägg i flerbostadshus kraven på viss brandklass och skydd mot brandspridning mellan lägenheter.

Den murade eller putsade fasadkonstruktionen utsätts för stora fuktbelastningar, förhållanden som måste lösas på ett tillfredsställande sätt för varje väggtyp. Dessutom fordras förankring av murverk och putsskikt i den bärande konstruktionen, fördelning av vertikala laster till grund eller bjälklag och en lösning av de värmeisoleringsproblem i form av köldbryggor, som uppstår vid bjälklagskanter.

Skalväggar med en insida som är skild från utsidan av ett värmeisolerande skikt har sedan länge använts i stenhus men förekommer även i trähus för att öka isolertjockleken utan att öka den bärande stommens dimensioner i motsvarande grad. Beroende på konstruktion är skalväggens innervägg bärande eller icke bärande och det omvända förhållandet gäller då för skalväggens yttervägg.

Bild 4. Exempel på värmeisolerad yttervägg med dubbla regelverk och murverk.

Bild 5. Exempel på träregelvägg i skalväggskonstruktion med dubbelregelvägg och mellanliggande värmeisolerat utrymme.

När man använder andra fasadmaterial än träpanel utgör massivträsystemen ett mycket bra underlag för infästning av fasadmaterialet. Massivträskivornas plana ytor och goda infästningsmöjligheter gör att isoleringsmaterial anpassade för puts och tegel enkelt kan monteras på skivorna. Putssystem upp till tre våningar har provats i konkreta objekt med gott resultat (Vetenskapsstaden). För andra fasadmaterial som tegel, plåt, sten med mera kan normala byggmetoder användas. För högre byggnader med trästommar ska alltid horisontella rörelsefogar beaktas.

Anslutning vägg – grund

Ett känsligt parti av en yttervägg är dess nedersta del, vid mötet med grunden. Anslutningen mellan vägg och panel ska ordnas så att:

  • inträngande vatten och fukt leds ut och luftas ut
  • kapillärsugning och fuktdiffusion från grunden hindras att skada anslutande väggar och bjälklag
  • stänkvatten från nederbörd eller fukt från markytan inte skadar fasaden eller bakomliggande väggkonstruktion.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Dela sidan