Det understa lagret kallas primärbärverk. Spännvidden på detta är oftast större än nästa lager, sekundärbärverket. Sekundärerna placeras så tätt att det tredje lagret kan utgöras av skivmaterial eller liknande som bildar själva tak- eller bjälklagsytan. I sällsynta fall finns även ett fjärde lager. Horisontella bärverk för mindre byggnader, till exempel småhus, består oftast endast av primärbärverk (takstolar) och ett sekundärt ytbärverk (takpanel). Vid dimensionering av bärverk ska även beräkning göras för olyckslast och fortskridande ras. Brandlastfallet ska också beräknas.
| X = Vanligen förekommande O = Förekommande | ||||
| Bärverk | Konstruktionsvirke | Limträ | Fanerträ | Lättbalk |
| Balk | X | X | X | X |
| Fackverkstakstol | X | X | O | O |
| Treledstakstol | O | X | O | O |
| Ramverkstakstol | X | O | O | O |
| Svensk takstol | X | |||
| Ram | X | X | O | |
| Båge | X | O | ||
Tabell 1. Träbaserade bärverk – översikt.
