En sprinklerinstallation kan medföra reducerade försäkringspremier men framför allt en flexiblare användning och design av byggnader. Det finns en rad standarder som täcker in design, installation och underhåll av sprinklersystem. I Sverige används SS-EN 12845 samt SBF 120. För boendesprinkler hänvisas till SS-EN 16925.
Även boendesprinkler har en tydlig effekt på brandförloppet vilket har visats bland annat genom brandförsök. Det är uppenbart att brandskadorna begränsas avsevärt med sprinkler. Vattenskadorna är begränsade eftersom sprinklerns vattentillförsel är väsentligt mindre än den som räddningstjänsten måste använda i ett mycket senare brandskede.
Bild 1. Sprinkler.
Tekniska byten vid installation av sprinkler
Sprinkler kan, utöver att rädda liv, användas för analytisk dimensionering. Krav på passivt brandskydd som möjliggör säker utrymning kan, åtminstone delvis, minskas. Detta underlättar en mer flexibel användning av alternativa byggprodukter och kallas ofta tekniska byten. Träfasader kan till exempel användas i sprinklade byggnader. Principerna för tekniska byten visas i Bild 2.
Bild 2. Princip för tekniska byten med sprinkler: Säkerhetsnivån ökar vid installation av sprinkler, vilket kan medge viss lindring i krav på passivt brandskydd och ändå uppfylla minst samma säkerhetsnivå.
I byggreglerna om brandskydd är det i ett antal föreskrifter möjligt att tillgodoräkna en automatisk vattensprinkleranläggning för att medge olika typer av kravlättnader, så kallade tekniska byten. Om ett tekniskt byte rekommenderar installation av automatisk vattensprinkler måste sprinklerns tillförlitlighet och funktion (tex vattenkällans varaktighet) verifieras mot SS-EN 12845 vilket medför att boendesprinkler inte kan användas utan vidare analys. Följande tekniska byten, som är relevanta för träbyggnation, accepteras:
- 2 kap. 2 §: Schablon för permanent brandbelastning får användas i vissa byggnader
- 5 kap. 48 §: Minskade krav på fasadbeklädnad i vissa byggnader. Om bbyggnaden har åtta våningar eller färre, har automatisk vattensprinkleranlägg-ning eller boendesprinklersystem samt är skyddad mot brandspridning längs fasaden på grund av brand på utsidan av byggnaden
- 3 kap. 9 §: Minskad brandmotståndstid för bärverk i huvudsystemet i byggnader i byggnadsklass 2
- 3 kap. 13 §: Minskad brandmotståndstid för bärverk i huvudsystemet i byggnader i byggnadsklass 1 samt byggnader i med flera källarplan
- 3 kap. 16 §: Minskad brandmotståndstid för bärverk i huvudsystemet för verksamhetsklass 2B eller 2C i bottenplanet
- 3 kap. 17 §: Minskad brandmotståndstid för bärverk i huvudsystemet för verksamhetsklass 2B eller 2C i annat plan än bottenplanet
- 3 kap. 18 §: Minskad brandmotståndstid för trapplan, trapplopp, loftgångar och motsvarade i utrymningspassager och tillträdesvägar samt balkonger
- Med sprinkler kan klass på bärverk oftast reduceras. För en byggnad i byggnadsklass 1 med fler fyra våningar kan till exempel brandklass på bärverksdelar i huvudsystemet sänkas från R 90 till R 60 och för bärverk i huvudsystemet i byggnadsklass 2 kan reducering göras från R 30 till R 15.
Om fler än två avsteg (tekniska byten) görs eller om andra än de som nämns BFS behöver avstegens robusthet analyseras. I robusthetsanalysen är det rimligt att beakta stommens eventuella bidrag till brandförloppet.
Det finns tre nivåer av analysmetoder för att verifiera brandsäkerheten i sprinklade byggnader: kvalitativ analys, scenarioanalys och kvantitativ riskanalys.
Sprinklersystem minskar byggnadens beroende av räddningstjänstens insats, vilket skapar förutsättningar för avsteg från preciserade krav.
Ett hjälpmedel för analytisk dimensionering i form av en matris har utvecklats för att analysera balansen mellan tillagda brandskyddssystem, i detta fall sprinkler, och avsteg, se Tabell 1.
Tabell 1. Identifiering av tillägg och avvikelser från förenklad dimensionering.
| Del av brandskyddet enligt BFS 2024:7 (kan behöva delas upp i undergrupper) |
Avvikelser från förenklad dimensionering | |||||
| Tillägg | Avsteg | |||||
| T1 | T2 | T3 | A1 | A2 | A3 | |
| Skydd mot uppkomst av brand | ||||||
| Begränsning av brand- och brandgasspridning inom byggnad | ||||||
| Skydd mot brandspridning mellan byggnader | ||||||
| Möjlighet till utrymning vid brand | ||||||
| Möjligheter till räddningsinsats | ||||||
| Bärförmåga vid brand (huvudsystemet) | ||||||
Utvärdering av brandskyddssystemet bör ske genom att besvara följande frågor:
- Krävs mänskligt agerande för att skyddssystemen ska fungera?
- Innebär det tekniska bytet att flera oberoende skyddssystem ersatts med ett enda tillägg?
- Är tillagt skyddssystem beroende av flera undersystem för att fungera korrekt?
- Har föreslaget brandskydd tillräcklig flexibilitet för att hantera möjliga bränder i byggnaden?
- Hur påverkas funktionen hos skyddssystemet över tiden och i vilken grad krävs underhåll?
- Hur sårbart är det tillagda skyddssystemet för elavbrott, väderförhållanden, mjukvaruproblem med mera?
Dimensioneringen börjar med en brandskyddsgenomgång för att ta fram förslag till utformning av lämpligt brandskydd för byggnaden, dess verksamhet och byggherrens önskemål. Brandskyddsgenomgången avslutas med att ta fram principerna för verifiering av brandsäkerheten omfattande:
- Analys av verifieringsbehovet
- Val av modell för verifiering
- Kontroll av verifiering.
Därefter utförs själva verifieringen och arbetet dokumenteras och kontrolleras.
Analytisk dimensionering bör utföras enligt BFS 2024:7 och SIS/TS 24837.
Fallstudier
Den nya verifieringsmetoden har använts i fem genomarbetade fallstudier där brandsäkerheten i byggnader med sprinklerinstallation har verifierats med analytisk dimensionering. Både vattensprinkler och boendesprinkler har använts som kompensation för avsteg från preciserade krav i följande fall:
- Brännbara ytskikt i flerbostadshus
- Förlängt gångavstånd till utrymningsväg i en affärslokal
- Minskat krav på brandteknisk klass för fönster i kontorsbyggnad
- Brännbar fasad i flerbostadshus
- Kombinationer av flera tekniska byten i kontorsbyggnad.
Verifieringen har utförts genom kvalitativ analys, scenarioanalys och kvantitativ analys.
Fallstudierna är fiktiva, men de använder uppgifter som är relevanta för den aktuella dimensioneringssituationen. Projektörer som vill tillämpa principerna från fallstudierna i egna projekt kan använda dessa uppgifter och metoder som inspiration och vägledning. Projektören måste dock försäkra sig om att uppgifterna är relevanta och tillämpbara för de aktuella fallen.
