Tekniska data
Det finns två sorters takspån; tjockare kyrkspån (stavspån) och tunnare stickspån.
Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av spån är cirka 0,75 kN/m2 takarea (inklusive bärverket, undertak, tätskikt, ströläkt och bärläkt).
Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass BROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.
Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.
Råd och anvisningar
Kyrkspån
Kyrkspån har traditionellt använts till kyrkor, klockstaplar och herrgårdar. Träslag till kyrkspån har varit furukärna, men även gran och ek har ibland använts. På senare tid används även impregnerat virke i träskyddsklass NTR/AB. Virke till kyrkspån ska helst vara rakvuxet, kvistfritt och tätvuxet, eller motsvarande sort G4-1 eller bättre enligt SS-EN 1611-1. Spånen ska tas ur stocken så att fiberriktningen sammanfaller med spånens längdriktning och årsringarna är vinkelrätt mot flatsidan (så kallade stående årsringar). Spånen tillverkas genom spjälkning eller sågning så att spånen blir cirka 5 mm tjocka i tunnaste änden och 25 mm i tjocka änden. Spjälkade spån tillverkas av cirka 30 mm tjocka spjälkade spånämnen som sedan delas genom att finsågas snett genom ämnet. Sågade spån har alla sidor sågade, men översidan hyvlas lätt. Kyrkspån är vanligen cirka 450 mm långa och bredden ska vara cirka 1/3 av längden, det vill säga cirka 150 mm. Spånen kan ha olika former på nedre kanten som kan vara rakt avskuren, rundad eller spetsad.
Bild 1. Vanliga dimensioner för kyrkspån.
Bild 2. Exempel på nederkantens form för kyrkspån.
Spånen torkas efter sågningen. Målfuktkvot bör vara 16 % enligt SS-EN 14298. Spånens livslängd blir längre om de impregneras genom att doppas i varm trätjära samt även tjäras första sommaren. Tjärade tak ska sedan tjäras regelbundet, cirka vart femte år på sydsidan och vart tionde år på nordsidan. Tjärbehandlingen utförs lämpligen tidigt på sommaren på torrt och noggrant rengjort tak. Tjärade och väl underhållna spåntak kan ha en livslängd på 100 år eller mer. Impregnerade spåntak har en livslängd på minst 30 år utan tjärbehandling.
Montering av kyrkspån
Konstruktionen ska vara väl luftad så att takspånen kan torka ut efter regn. Spjälkade spån ska monteras med den spjälkade sidan som översida. Sågade spån ska ha översidan lätt hyvlad. Spånen monteras med tjockare änden nedåt. De läggs på varandra i rader och förskjutna så att spånen i den övre raden täcker mellanrummen mellan spånen i den nedre raden. Spånen läggs med 3-6 mm mellanrum som svällmån. Spånen läggs vanligen med trelagstäckning. Vid takfoten läggs extra varv med kortare spån för att få tre lager. Vid hörn och vinklar anpassas spånlängderna så att tredubbel täckning erhålls. En del detaljer måste i regel lösas på platsen, till exempel vid svängda ytor på torn, men bör då dokumenteras för att underlätta framtida underhållsarbeten. Takspånens förankring dimensioneras enligt gällande regler för vindlastens sugkrafter på taket. Varje spån fästs i bärläkt, normalt med en trådspik, cirka 1/3 av spånlängden nedanför spånets överkant. Kyrkspånen förborras, så att de inte spricker vid spikningen. Spiken placeras vid sidan av spånets mittlinje så att den täcks av överliggande spån och inte syns. Spik till spån bör vara av syrafast rostfritt stål. Varmförzinkad spik kan eventuellt användas, men inte till ekspån. Till nockar används traditionellt nockbräder. Blyplåt har använts till täckning av nock eller nockbräder eller till andra beslag. Även varmförzinkad stålplåt eller kopparplåt kan användas till detta. Till kopparplåt och blyplåt används rostfri spik.
Bild 3. Infästning av kyrkspån.
Stickspån
Stickspån har traditionellt använts till många byggnader allt från bostadshus i tätorter till lador på landsbygden. Träslag till stickspån har varit furukärna, gran och asp. Virket ska vara tätvuxet, rakt, kvistfritt virke med stor andel kärnved, eller motsvarande sort G4-1 eller bättre enligt SS-EN 1611-1. Spånen tillverkas vanligen med en spånhyvel som ger tunna och långa spån. De görs tjockare i ena änden som sedan vänds nedåt vid läggningen. Stickspån är vanligen cirka 450 mm långa och 100-150 mm breda. Tjockleken bör vara cirka 5 mm (3-7 mm). Spånen torkas staplade för att rätas ut. Målfuktkvot bör vara 16 % enligt SS-EN 14298. Stickspån används normalt obehandlade. Impregnerat virke i träskyddsklass NTR/AB kan också användas. Träskyddsbehandling av stickspån för att öka hållbarheten har traditionellt varit neddoppning i varm tjära eller bestrykning med rödfärg. Kemisk infärgning med järnvitriollösning användes för att få grå färg. Underhåll av spåntak med stickspån går ut på att hålla dem rena från löv, barr, lavar och mossor genom att de sopas av årligen. Stickspånen kan indelas efter tillverkningsmetod i späntade (spjälkade), hyvlade eller sågade spån. Späntade, styva stickspån är traditionellt handgjorda med ytor som följer träets fibrer och inte suger åt sig så mycket vatten och har obehandlade en livslängd på 50-70 år. Hyvlade, böjliga spåna har ytor med en del avskurna fibrer som suger åt sig vatten och har en livslängd på 20-40 år. Sågade spån har en livslängd mindre än 20 år och de passar bäst till väggar.
Bild 4. Stickspån med olika tillverkning.
Montering av stickspån
Konstruktionen ska vara väl luftad så att takspånen kan torka ut efter regn. Hyvlade spån får träets fibrer delvis avskurna och utsidan får "fjäll". Spånen läggs med de utstickande, avskurna fibrerna (fjällen) vända ut och ned över taket så att vattnet rinner bort. Spånen läggs vanligen med trelagstäckning. Läggningen av spånen ska börja vid takfoten, med en rad med spån med längden 150 mm. Spånen ska sticka ut cirka 25 mm utanför nedersta bärläkten. Sedan läggs en rad med 300 mm långa spån och sedan en rad med 450 mm långa spån, så att man får tre lager även vid takfoten. Därefter läggs spånen i rader med cirka 150 mm förskjutning i höjdled. En riktbräda med samma bredd som spånvarven kan underlätta läggningen. Spånen läggs med cirka 25 mm överlapp i sidled. Läggning vartannat varv med olika läggningsriktning ger bra tätning, men läggning med alla varv åt samma håll kan ibland vara fördelaktigt beroende på platsens förhärskande vindriktning eller solinstrålning. Stickspån spikas i bärläkt. Lagrade och torra spån bör blötas innan spikningen för att undvika sprickbildning, alternativt kan spånen förborras. Spånen spikas med 50-75 mm lång trådspik. Spiken ska vara tunn för att inte spånen ska spricka. Spik till spån bör vara av syrafast rostfritt stål. Spånen spikas med en spik vid den kant som överlappar föregående spån och så högt upp att den döljs av nästa lager spån.
Bild 5. Infästning av stickspån.
Bärverk och underlag av träpanel
Till yttertakskonstruktioner, till exempel takstolar och underlagstak, rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4-2 eller bättre. Till synliga delar av underlagstaket, till exempel taksprång, som ska målas väljs sort G4-2 eller bättre. Till underlagstak används även takluckor, plywood eller spånskivor. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem. Virke som ska vara täckmålat bör grundmålas med minst 60 μm före uppsättning. Ströläkt bör spikas i samband med pappläggningen för att hindra att pappen skadas av blåst. Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd. Vindsutrymmet bör ha bra ventilation.
Typdetaljer
På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel och tak med träspån.
