Tak

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av tegelpannor är cirka 0,60 kN/m² takarea (inklusive bärverk).
Brandmotstånd: Ett yttertak med tegelpanor på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler).

Råd och anvisningar

P = (n-1) · L + N + R)

där

P = takfallets längd
n = antalet pannrader
L = tegelpannans läktavstånd
N = avstånd mellan översta bärläkten och nockplankan, 40 mm
R = mått från panelkant till överkant näst nedersta bärläkt, 320– 340 mm beroende på takfotens utformning.

Takfallets bredd innanför vindskivorna ska helst vara en multipel av 200 mm (enkupigt tegel) respektive 250 mm (tvåkupigt tegel) med ett tillägg av 30 mm.

Takpannor av tegel ska uppfylla fordringarna enligt
SS-EN 1304. Tillverkare av takpannor har utförliga anvisningar för läggning.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel, underlagsspont, vid tak med tegelpannor.

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1 200 mm centrumavstånd mellan takstolar.
Alternativ 1: icke ändspontad underlagsspont, bredd 95 eller 120 mm (VB2052 eller VB 2053).
Alternativ 2: ändspontad underlagsspont, bredd 95 eller 120 mm (VB2061 eller 2062).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.
Underlagstäckning: YEP 2500.

Utförande

Underlagsspont ska monteras med den rillade sidan vänd nedåt. Om båda sidor är rillade vänds den bästa sidan nedåt. Synlig underlagsspont vid taksprång och skärmtak som ska målas, ska vara av sort G4–2 eller bättre. Brädor får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan samma stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Användning av ändspontade brädor minskar virkesspillet. Brädorna ska spikas i varje stöd. Brädor med bredd 95 mm eller bredare ska dubbelspikas.

Ytfuktkvoten i underlagsspont ska vara ≤ 18 % i samband med täckning.

Material

Glespanel bakom invändig beklädnad: råhyvlade eller sågade bräder av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 17 mm.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Vindskydd: 3,2 mm hård board eller liknande.
Fästdon: trådspik 75-2,8 till glespanelen.

Utförande

Läkten spikas i takstolarna så att en luftspalt på maximalt 25 mm bildas. Vindskyddsskivorna tillpassas och spikas mot läkten. Luftspalten ska vara ventilerad. Ångspärr monteras med klämda skarvar och med ≥ 200 mm överlapp. Glespanelsbräder skarvas över stöd och dubbelspikas.

Material

Ströläkt: sågat 25x48 av sort G4–2 eller bättre (VB1108).
Bärläkt: sågat 25x48 av sort G4–2 eller bättre (VB1108) utom den nedersta som ska vara 25x38 (VB1107). Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar. Formel för att beräkna placering av bärläkt, se Principlösning Underlag av träpanel.
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål till ströläkt; 3,4x100 till bärläkt.

Utförande

Ströläkt monteras i takets lutningsriktning med ≤ 600 mm centrumavstånd, vid gavel ≤ 100 mm från vindskiva. Den nedersta bärläkten monteras på högkant. Övrig bärläkt monteras på lågkant med 375 mm centrumavstånd (läktavstånd). Bärläkt skarvas på ströläkt eller stödklots.
Spik som trängt genom underlagsspont nådas (viks och slås in) dels på ytor kring takluckor, dels på ytor belägna på lägre höjd än 2 m över golv eller gångbrygga i vindsutrymme. Vid taksprång som inte ska kläs in väljs kortare spik som inte tränger igenom synlig inbrädning.

Material

Nockplanka: virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 34 mm. Nockplankans höjd över takfallen avpassas så att nockpannan får god anliggning mot takpannorna.
Fästdon: trådspik av varmförzinkat stål 3,4x100.

Utförande

Nockplanka skråspikas i varje takstol. Skarvar skråspikas. Byggpappen skarvas omlott över nockplanka.
Luftad nock kan utföras på olika sätt enligt takpannetillverkarens dokumenterdade anvisningar. Det finns produkter av aluminiumkompositfolie för ventilerad nocktätning.
Takkonstruktionen kan luftas med speciella luftningsventiler i underlagstaket (så kallade "mögelstopper" eller motsvarande).
Översta bärläkt monteras cirka 40 mm från nockplankan.
Mellan nockpannor och takpannor bör nocktätning (fågelband) monteras för att förhindra att fåglar bygger bo under takpannorna.

Material

Vindskiva och vattbräda: virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm upp till och med bredd 170 mm, tjocklek 28 mm vid bredd över 170 mm och med en rillad eller finsågad sida och rillade kantsidor. Längd väljs så att skarvar undviks. Vid stora längder kan ändspontat eller fingerskarvat virke användas.
Bredare vindskiva kan utföras av lamellimmat virke (till exempel limträ) eller av två brädor på förvandring.
Trekantlist: 50x50 sort G4–2 eller bättre (VB1205).
Fästdon: trådspik av varmförzinkat stål, 2,8x75 respektive 3,4x100.

Utförande

Virke vänds med den finsågade/rillade sidan utåt. Vindskiva spikas eller skruvas i takpanelen och med stöd av trekantlisten.
Vattbräda spikas eller skruvas i vindskivan med 200 mm centrumavstånd.
Skarvar bör undvikas. Oundvikliga skarvar bör utföras med ändspontade brädor eller utföras på plats med snedskuren fog, så kallad skäftfog.
Virke som ska täckmålas, bör vara grundmålade eller mellanstrukna före uppsättning.

Material

Kortlingar: virke 45x95 mm lägst sort G4-2.
Bärläkt för kapade pannor: sågat 38x50 mm lägst sort G4-2.
Fästdon: trådspik 75-2,8, 100-3,4.

Utförande

Vinkelrännan stöttas i brytlinjen av kortlingar mellan takstolarna alternativt med bryttakstol. Bärläkt monteras på vardera sidan längs med vinkelrännan som underlag för kapade pannor.

Material

Sarg: konstruktionsvirke 45x220 (VB1975)
Kortlingar: konstruktionsvirke 45x220 (VB1975).
Stomme till taklucka: ≥ 18 mm konstruktionsplywood med cirka 10 mm språng utanför sargen.
Trekantlist: virke 50x50 sort G4–2 (VB1205).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

Sargen stöttas av kortlingar mellan takstolar. Panel och sarg stöttas av tvärkortlingar. Kortlingar monteras före inbrädning.

Material

Taket sett underifrån.

Förstärkningsreglar: sågat virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 45 mm (till exempel 47x75, VB0535).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

Hål mindre än 100 mm bör tas upp mitt i fogen mellan två brädor. Små hål behöver då inte förstärkas. Hål som skär av flera brädor förstärks med reglar, som spikas fast på vardera sida om hålet före håltagning. Spikavstånd 100 mm.

Underlagstäckning ansluts tätt kring hål under såväl byggskedet som under brukstiden samt förses med en stos av EPDM-gummi som sluter tätt mot genomföringen.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke i lägst hållfasthetsklass C14. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering. Stora hål för rök- eller ventilationskanal måste förstärkas. Detta gäller särskilt om hålets kanter belastas av tunga apparater, fläktar.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädningen. Hålet sågas upp efter det att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas.

Material

Rännkrok: 5x25 mm plattstål.
Fästdon: kamspik 75-4,0 mm.

Utförande

Nedersta brädans not sågas bort före uppsättning. Rännkrokarna spikas i varje takstol och mellan varje takstol innan underlagspappen fästs permanent. Till infästningarna mellan takstolar används fästreglar under träpanelen. Rännkrokarna ska bockas så att hängrännan ligger i fall mot stuprör, bakfall får inte förekomma.

Material

Mothåll: träregel 50x100 mm lägst sort G4-2, längd ≥ 350 mm för en fästpunkt och ≥ 500 mm för två fästpunkter.
Fästdon: Skruv med mutter och bricka.

Utförande

Infästning av takskyddsfästen ska dimensioneras för aktuellt fall och säkerställas till funktion med särskild kontroll.

Material

Panel för inklädnad: virke lägst sort G4-1, tjocklek ≥ 22 mm. Brädernas bredd avpassas så att passbräda inte blir nödvändig.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 till bräder ≥ 25 mm tjocka och 100-3,4 till tjockare bräder.
Insektsnät: koppar eller glasfiber, maskvidd 2,5x2,5 mm.

Utförande

Insektsnätet fästs med spik eller klammer. Bräderna spikas i alla stöd. Spontat virke till inklädnader spikas dolt. Synliga ytor som ska vara täckmålade ska fabriksgrundas för täckmålning på plats.

Material

Taket sett underifrån.

Kortlingar: konstruktionsvirke. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering.
Sarg: konstruktionsvirke, tjocklek ≥ 45 mm. Erforderlig virkesbredd (sarghöjd) är beroende av taktäckningsmaterialet och fönstrets nivå över taktäckningen. Sarg för taklucka och takfönster bör vara minst 200 mm ovanför taktäckning. Alternativt kan montering ske enligt takfönstertillverkarens monteringsanvisningar.
Trekantslist: 50x50 (VB1205).
Reglar: konstruktionsvirke 45x70 (VB1801).
Horisontella spikreglar: virke av sort G4–2 eller bättre 45x45 (VB1822).

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädning. Hål sågas upp efter det att inbrädning är avslutad och säker vattenavledning har ordnats. Sargvirke och trekantslist monteras runt hålet.
Luftningshål tas upp i angränsande takstolar och i kortlingar, se princip för luftning i figuren. Reglar kring hål tillpassas och fasas. Dessa monteras på ett sådant sätt att de kan utgöra stöd för invändig beklädnad och smyginklädnad.

Tekniska data

Egentyngd hos ett trätak med betongpannor är cirka 0,60 kN/m² takarea (inklusive bärverk).
Brandmotstånd: Ett yttertak med betongpannor på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4–3 eller bättre. I områden utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar övervägas. Till synliga delar av underlagstak, till exempel vid taksprång, som ska målas på undersidan, bör underlagssont av sort G4–2 eller bättre väljas. Virke som ska vara täckmålat bör grundbehandlas före uppsättning. Till underlagstak kan även underlagsspontluckor, takplywood eller spånskivor använvändas. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem.

Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd. Takpannor av betong ska uppfylla fordringarna enligt SS-EN 490.

Takfallets längd kan, för att underlätta läggningen av pannor (enbart hela pannor), väljas enligt formeln:

P=(n-1)·L + N + R

där

P = takfallets längd
n = antalet pannrader
L = pannans läktavstånd
N = avstånd mellan översta bärläkten och nockplankan, 40 mm
R = mått från panelkant till överkant näst nedersta bärläkt, 320–340 mm beroende på takfotens utformning.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel, tak med betongpannor. För övriga träbyggnadstekniska typdetaljer till taktäckningar med betongpannor hänvisas till redovisade typdetaljer för tegelpannor på underlag av träpanel.

För övriga material som ingår i taktäckningar med betongpannor hänvisas till respektive materialtillverkares dokumenterade produktinformation.

Material

Inbrädning: underlagsspont sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1 200 mm centrumavstånd mellan takstolar (20x95 = VB2052). Underlagstak med underlagsspont ger en stabil takkonstruktion i småhus och medverkar i upptagningen av horisontalkrafter i stommen. En takkonstruktions stabilitet ska kontrolleras av ansvarig konstruktör.
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.
Underlagstäckning: byggpapp YEP 2500.

Utförande

Underlagsspont ska monteras med rillad sida vänd nedåt. Om brädor har två sidor rillade ska den bästa sidan (godsidan) vändas nedåt. Synligt virke vid taksprång ska vara sort G4–2.

Brädor får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan samma stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd.

Brädor ska spikas i varje stöd. Brädor med bredd 95 mm eller bredare ska dubbelspikas. Ytfuktkvoten i virke ska vara högst 18 % vid inbrädning och i samband med täckning. Färdig inbrädning ska skyddas mot nederbörd.

Material

Takpanna: Takpannetillverkarens monteringsanvisningar ska noga följas.
Vindskivor: virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm vid bredd upp till 170 mm. Vid bredd över 170 mm ska tjocklek ≥ 28 mm väljas. Det finns särskilda grundmålade vindskivor i längder upp till 7,2 m. Längd bör väljas så att skarvar undviks. Vid större längder kan fingerskarvat eller ändspontat alternativt lamellimmat virke användas. Eventuell skarv kan utföras som snedkuren fog, så kallad skäftfog som spikas eller skruvas.
Trekantlist: 50x50 (VB1205).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål eller av rostfritt stål kvalitet A2 eller A4 alternativt träskruv av motsvarande kvalitet.

Utförande

Dimensionshyvlat virke vänds med sågad yta utåt. Vindskivor ska spikas eller skruvas i inbrädning med stöd av en trekantlist. Vindskivans utformning anpassas till takpannetillverkarens dokumenterade anvisningar. Virke som ska vara täckmålat, bör vara industriellt grundmålat eller mellanstruket alternativt grundbehandlas på plats före uppsättning.

Material

Horisontell läkt bakom invändig beklädnad: råhyvlade eller sågade bräder av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 17 mm.
Fästdon: trådspik 75-2,8.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Läkt för luftning: virke 25x23 mm.
Vindskydd: 3,2 mm hård board eller dylikt.

Utförande

Läkten spikas i takstolarna så att en luftspalt på 25 mm bildas. Vindskyddsskivorna tillpassas och spikas mot läkten. Luftspalten ska vara ventilerad. Ångspärr monteras med klämda skarvar och med ≥ 200 mm överlapp. Läkt skarvas alltid över stöd.

Material

Ströläkt: sågat 25x23 mm av sort G4-2 eller bättre.
Bärläkt: sågat 25x38 mm av sort G4-2 eller bättre. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.

Utförande

Ströläkt monteras i takets lutningsriktning med 600 mm centrumavstånd, vid gavel 100 mm från vindskiva.
Nedersta bärläkt monteras på högkant. Övrig bärläkt monteras med 375 mm centrumavstånd. Mindre avstånd rekommenderas för tak med mindre lutningar. Läkt skarvas på ströläkt eller stödkloss. Vid vinkelränna monteras stödläkt för kapade pannor i rännans riktning.

Spik som trängt genom takpanelen nådas (viks och slås in), dels på ytan kring takluckan, dels på ytor belägna på lägre höjd än 2 m över golv i vindsutrymmen. Vid taksprång som inte ska kläs in väljs kortare spik som inte tränger igenom takpanelen.

Tekniska data

Egentyngd hos trätak med taktäckning av tätskiktsmatta är cirka 0,30 kN/m² takarea (inklusive bärverk).
Brandmotstånd: Ett yttertak med tätskiktsmatta på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR, förutsatt att pappen uppfyller kravet för taktäckning i brandteknisk klass B_ROOF (t2). Tak med tätskiktsmatta godtas dock inte inom ett avstånd av 8 m till skorsten från större värmecentral.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4–3 eller bättre.

I områden utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar övervägas. Till synliga delar av underlagsspont, till exempel taksprång som ska målas, väljs sort G4–2 eller bättre.
Virke som ska täckmålas bör grundbehandlas före uppsättning.

Till inbrädning används även luckor av underlagsspont eller takplywood. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel vid tak med tätskiktsmatta. För övriga träbyggnadstekniska typdetaljer till taktäckningar med tätskiktsmatta hänvisas till redovisade typdetaljer för tegelpannor på underlag av träpanel.

För övriga material som ingår i taktäckningar av tätskiktsmattor hänvisas till respektive materialtillverkares dokumenterade anvisningar.

Material

Inbrädning: underlagspanel av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1 200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Bredd 95 eller 120 mm. Underlagstak av underlagspanel ger en stabil takkonstruktion och medverkar i upptagningen av horisontalkrafter i stommen.
Fästdon: trådspik 75-2,8.
Underlagstäckning: YAP 2500.

Utförande

Bräderna vänds med den rillade sidan uppåt. Till synliga delar av taksprång som ska målas vänds den rillade sidan nedåt. Bräderna får skarvas endast över stöd, högst två i bredd över samma stöd. Om ändspontat virke används får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Bräderna spikas i varje stöd. Bräder bredare än 113 mm dubbelspikas. Ytfuktkvoten i virket bör vara mellan 15 och 18 % vid inbrädningen.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Material

Uppbyggnad: virke uppbyggt till dimension 100x150 mm, med fall ≥ 1:10 (cirka 6°) på översidan. Uppbyggnaden kan kompletteras med en vindskiva av trä.
Vindskiva: virke av sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Längd väljs så att skarvar undviks. Stora längder kan erhållas med fingerskarvat virke.

Utförande

Uppbyggnaden spikas i inbrädningen. Vindskivan spikas i uppbyggnaden med spikavstånd ≤ 200 mm. Virke som ska vara täckmålat förgrundas före uppsättning eller impregneras i träskyddsklass NTR/AB.

Tekniska data

Egentyngd hos ett trätak med taktäckning av plan plåt är cirka 0,30 kN/m² takarea (inklusive bärverk).
Brandmotstånd: Ett yttertak med plan plåt på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4–3 eller bättre. I områden utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar övervägas. Underlagsspont av 23x95 underlagsspontluckor sort G4-3 eller bättre (VB2069). Till synliga delar av underlagstak, till exempel vid taksprång, som ska målas, bör 23 mm grundmålade underlagsspontluckor av sort G4–2 eller bättre (VB3205) användas.

Virke som ska vara täckmålat bör grundbehandlas före montering. Till underlagstak för plan plåt används med fördel luckor av underlagsspont, alternativt skivor av takplywood. De kan ingå som komponent i taktäckningssystem. Underlagstak av underlagsspont eller takplywood ger en stabil takkonstruktion och medverkar i upptagningen av horisontalkrafter i stommen. En takkonstruktions stabilitet ska kontrolleras av ansvarig konstruktör.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas typdetaljer för underlag av träpanel vid taktäckning med plan plåt. För övriga träbyggnadstekniska typdetaljer till taktäckningar av plan plåt hänvisas till redovisade typdetaljer för tegelpannor på underlag av träpanel.

För övriga material som ingår i taktäckningar av plan plåt hänvisas till respektive materialtillverkares dokumenterade monteringsanvisningar.

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 23 mm (till exempel VB2055 eller VB2056) vid taklutning ≥ 1:10 (6°) och ≤ 1 200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Bredd på underlagsspont 95 eller 120 mm.
Alternativt används underlagsspontluckor (VB2069) istället för brädor av underlagsspont.
Underlagstak av underlagsspont eller underlagsspontluckor ger en stabil takkonstruktion och medverkar i upptagning av horisontalkrafter i stommen. En takkonstruktions stabilitet ska kontrolleras av ansvarig konstruktör.
Fästdon: trådspik 2,8–75 av varmförzinkat stål.
Byggpapp: YEP 2500.

Utförande

Brädor av underlagsspont ska monteras med rillad sida vänd nedåt. Brädor får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Brädor ska spikas i varje stöd. Brädor med bredd 95 mm eller bredare ska dubbelspikas. Ytfuktkvoten i virket får vara högst 18 % vid inbrädning och i samband med täckning med byggpapp.
Underlagsspontluckor ska monteras enligt tillverkarens anvisningar.

Material

Vindskiva: virke av sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Längd väljs så att skarvar undviks. Stora längder kan erhållas med fingerskarvat virke.
Trekantlist: 50x50 mm.

Utförande

Råhyvlat virke vänds med den sågade ytan utåt. Vindskiva spikas i träpanelen med stöd av en trekantlist. Virke som ska vara täckmålat förgrundas före uppsättning eller impregneras i träskyddsklass NTR/AB.

Tekniska data

Det finns två sorters takspån; tjockare kyrkspån (stavspån) och tunnare stickspån.

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av spån är cirka 0,75 kN/m² takarea (inklusive bärverket, undertak, tätskikt, ströläkt och bärläkt).

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass BROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Råd och anvisningar

Kyrkspån

Kyrkspån har traditionellt använts till kyrkor, klockstaplar och herrgårdar. Träslag till kyrkspån har varit furukärna, men även gran och ek har ibland använts. På senare tid används även impregnerat virke i träskyddsklass NTR/AB. Virke till kyrkspån ska helst vara rakvuxet, kvistfritt och tätvuxet, eller motsvarande sort G4-1 eller bättre enligt SS-EN 1611-1. Spånen ska tas ur stocken så att fiberriktningen sammanfaller med spånens längdriktning och årsringarna är vinkelrätt mot flatsidan (så kallade stående årsringar). Spånen tillverkas genom spjälkning eller sågning så att spånen blir cirka 5 mm tjocka i tunnaste änden och 25 mm i tjocka änden. Spjälkade spån tillverkas av cirka 30 mm tjocka spjälkade spånämnen som sedan delas genom att finsågas snett genom ämnet. Sågade spån har alla sidor sågade, men översidan hyvlas lätt. Kyrkspån är vanligen cirka 450 mm långa och bredden ska vara cirka 1/3 av längden, det vill säga cirka 150 mm. Spånen kan ha olika former på nedre kanten som kan vara rakt avskuren, rundad eller spetsad.

Bild 1. Vanliga dimensioner för kyrkspån.

Bild 2. Exempel på nederkantens form för kyrkspån.

Spånen torkas efter sågningen. Målfuktkvot bör vara 16 % enligt SS-EN 14298. Spånens livslängd blir längre om de impregneras genom att doppas i varm trätjära samt även tjäras första sommaren. Tjärade tak ska sedan tjäras regelbundet, cirka vart femte år på sydsidan och vart tionde år på nordsidan. Tjärbehandlingen utförs lämpligen tidigt på sommaren på torrt och noggrant rengjort tak. Tjärade och väl underhållna spåntak kan ha en livslängd på 100 år eller mer. Impregnerade spåntak har en livslängd på minst 30 år utan tjärbehandling.

Montering av kyrkspån

Konstruktionen ska vara väl luftad så att takspånen kan torka ut efter regn. Spjälkade spån ska monteras med den spjälkade sidan som översida. Sågade spån ska ha översidan lätt hyvlad. Spånen monteras med tjockare änden nedåt. De läggs på varandra i rader och förskjutna så att spånen i den övre raden täcker mellanrummen mellan spånen i den nedre raden. Spånen läggs med 3-6 mm mellanrum som svällmån. Spånen läggs vanligen med trelagstäckning. Vid takfoten läggs extra varv med kortare spån för att få tre lager. Vid hörn och vinklar anpassas spånlängderna så att tredubbel täckning erhålls. En del detaljer måste i regel lösas på platsen, till exempel vid svängda ytor på torn, men bör då dokumenteras för att underlätta framtida underhållsarbeten. Takspånens förankring dimensioneras enligt gällande regler för vindlastens sugkrafter på taket. Varje spån fästs i bärläkt, normalt med en trådspik, cirka 1/3 av spånlängden nedanför spånets överkant. Kyrkspånen förborras, så att de inte spricker vid spikningen. Spiken placeras vid sidan av spånets mittlinje så att den täcks av överliggande spån och inte syns. Spik till spån bör vara av syrafast rostfritt stål. Varmförzinkad spik kan eventuellt användas, men inte till ekspån. Till nockar används traditionellt nockbräder. Blyplåt har använts till täckning av nock eller nockbräder eller till andra beslag. Även varmförzinkad stålplåt eller kopparplåt kan användas till detta. Till kopparplåt och blyplåt används rostfri spik.

Bild 3. Infästning av kyrkspån.

Stickspån

Stickspån har traditionellt använts till många byggnader allt från bostadshus i tätorter till lador på landsbygden. Träslag till stickspån har varit furukärna, gran och asp. Virket ska vara tätvuxet, rakt, kvistfritt virke med stor andel kärnved, eller motsvarande sort G4-1 eller bättre enligt SS-EN 1611-1. Spånen tillverkas vanligen med en spånhyvel som ger tunna och långa spån. De görs tjockare i ena änden som sedan vänds nedåt vid läggningen. Stickspån är vanligen cirka 450 mm långa och 100-150 mm breda. Tjockleken bör vara cirka 5 mm (3-7 mm). Spånen torkas staplade för att rätas ut. Målfuktkvot bör vara 16 % enligt SS-EN 14298. Stickspån används normalt obehandlade. Impregnerat virke i träskyddsklass NTR/AB kan också användas. Träskyddsbehandling av stickspån för att öka hållbarheten har traditionellt varit neddoppning i varm tjära eller bestrykning med rödfärg. Kemisk infärgning med järnvitriollösning användes för att få grå färg. Underhåll av spåntak med stickspån går ut på att hålla dem rena från löv, barr, lavar och mossor genom att de sopas av årligen. Stickspånen kan indelas efter tillverkningsmetod i späntade (spjälkade), hyvlade eller sågade spån. Späntade, styva stickspån är traditionellt handgjorda med ytor som följer träets fibrer och inte suger åt sig så mycket vatten och har obehandlade en livslängd på 50-70 år. Hyvlade, böjliga spåna har ytor med en del avskurna fibrer som suger åt sig vatten och har en livslängd på 20-40 år. Sågade spån har en livslängd mindre än 20 år och de passar bäst till väggar.

Bild 4. Stickspån med olika tillverkning.

Montering av stickspån

Konstruktionen ska vara väl luftad så att takspånen kan torka ut efter regn. Hyvlade spån får träets fibrer delvis avskurna och utsidan får "fjäll". Spånen läggs med de utstickande, avskurna fibrerna (fjällen) vända ut och ned över taket så att vattnet rinner bort. Spånen läggs vanligen med trelagstäckning. Läggningen av spånen ska börja vid takfoten, med en rad med spån med längden 150 mm. Spånen ska sticka ut cirka 25 mm utanför nedersta bärläkten. Sedan läggs en rad med 300 mm långa spån och sedan en rad med 450 mm långa spån, så att man får tre lager även vid takfoten. Därefter läggs spånen i rader med cirka 150 mm förskjutning i höjdled. En riktbräda med samma bredd som spånvarven kan underlätta läggningen. Spånen läggs med cirka 25 mm överlapp i sidled. Läggning vartannat varv med olika läggningsriktning ger bra tätning, men läggning med alla varv åt samma håll kan ibland vara fördelaktigt beroende på platsens förhärskande vindriktning eller solinstrålning. Stickspån spikas i bärläkt. Lagrade och torra spån bör blötas innan spikningen för att undvika sprickbildning, alternativt kan spånen förborras. Spånen spikas med 50-75 mm lång trådspik. Spiken ska vara tunn för att inte spånen ska spricka. Spik till spån bör vara av syrafast rostfritt stål. Spånen spikas med en spik vid den kant som överlappar föregående spån och så högt upp att den döljs av nästa lager spån.

Bild 5. Infästning av stickspån.

Bärverk och underlag av träpanel

Till yttertakskonstruktioner, till exempel takstolar och underlagstak, rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4-2 eller bättre. Till synliga delar av underlagstaket, till exempel taksprång, som ska målas väljs sort G4-2 eller bättre. Till underlagstak används även takluckor, plywood eller spånskivor. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem. Virke som ska vara täckmålat bör grundmålas med minst 60 μm före uppsättning. Ströläkt bör spikas i samband med pappläggningen för att hindra att pappen skadas av blåst. Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd. Vindsutrymmet bör ha bra ventilation.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel och tak med träspån.

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Bredd 95-145 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.
Underlagstäckning: YAP 2500 eller likvärdigt.

Utförande

Undertaket ska vara tätt och hindra att fukt tränger in i byggnaden. Det utförs så att det kan fånga upp snö eller vatten som tränger in under takspånen. Vattnet ska kunna rinna fritt nedför taket och ut. Undertakets kvalitet är ofta avgörande för takkonstruktionens livslängd.

Inbrädningens virke vänds med den rillade sidan uppåt. Synligt virke till taksprång som ska målas vänds med den rillade sidan nedåt. Brädernas skarvar sprids ut över taket. Bräderna får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan samma stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Användningen av ändspontade bräder minskar virkesspillet. Bräderna spikas eller skruvas i varje stöd. Bräder bredare än 120 mm dubbelspikas/skruvas. Ytfuktkvoten i virket ska vara max 18 % vid inbrädningen.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Förtillverkade underlagsspontsluckor av trä kan användas för inbrädning av yttertaket. De ska spänna över minst två fack och skarvas stumt över stöd. Underlagsspontsluckorna ska monteras så att inte två intill varandra liggande takluckor skarvas över samma stöd.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Ströläkt: sågat minst 25x23 mm av sort G4-2 eller bättre.
Bärläkt: sågat minst 25x38 mm av sort G4-2 eller bättre. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.

Utförande

På undertaket monteras ströläkt och bärläkt. Det ska ge en bra luftning mellan undertak och taktäckning av spån. Det ger också möjlighet för avrinning av eventuellt vatten som trängt in.

Ströläkt monteras i takets lutningsriktning med ≤ 600 mm centrumavstånd, vid gavel ≤ 100 mm från vindskiva. Bärläkten ska vara kontinuerlig över minst två ströläkt eller stöd och skarvas på ströläkt eller stödkloss. Bärläkten monteras på lågkant med centrumavstånd 150 mm eller centrumavstånd anpassat till takspånens längd så att det blir 1/3 av spånlängden. Nedersta läkten placeras så att takspånen sticker ut cirka 25 mm nedanför. Avståndet mellan nedersta och näst nedersta bärläkten kan avvika från 1/3-måttet för att anpassas till taklängden. Höjden på nedersta bärläkten anpassas då så att nedersta spånet ligger med samma vinkel som övriga. Taklängd (eller spånlängd) för att undvika passning vid nedre bärläkten kan väljas enligt ekvation:

P=nxL+N+R

där

P = takfallets längd
n = antalet läktavstånd
L = läktavstånd = spånlängd/3
N = avstånd från översta bärläkt till nockplanka, 40 mm
R = avstånd från panelkant till nedersta bärläkt, 25 mm.

Spik som trängt genom träpanelen nådas (viks och slås in) dels på ytor kring takluckor, dels på ytor belägna på lägre höjd än 2 m över golv i vindsutrymmet. Vid taksprång som inte ska kläs in väljs kortare spik som inte tränger igenom den synliga inbrädningen.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Spikläkt: sågat minst 25x23 mm av sort G4-2 eller bättre.
Vindskydd: 3,2 mm hård board eller liknande.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Horisontell läkt bakom invändig beklädnad: råhyvlade eller sågade bräder av sort G4-3 eller bättre,
tjocklek ≥ 28 mm.
Fästdon: trådspik 75-2,8 till glespanelen.

Utförande

Läkt spikas på sidorna av takstolarna vid takstolarnas övre kant, så att en luftspalt på 25 mm bildas. Vindskyddsskivor tillpassas och spikas underifrån mot läkten. Luftspalten ska vara ventilerad.

Ångspärren monteras på takstolens undersida längs med träbjälkarna och skarvas över dessa med klämda skarvar och med ≥ 200 mm överlapp. Skarvarna ska klämmas med invändig glespanel med centrumavstånd högst 400 mm. Glespanel skarvas över stöd och dubbelspikas. Vid genomföringar ska plastfolien klämmas mot fast underlag. Man bör undvika att utföra genomföringar i plastfolien så långt det är möjligt. Tätning av genomföringar för rör, rörhylsor, eldosor och dylikt i fuktskydd ska utföras med särskild tätmassa eller dubbelhäftande skarvband. Fog-, skarvband och tejp för tätning av plastfolien ska vara av material som inte skadar foliens funktion under dess livslängd och vara åldersbeständig.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Nockplanka: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 34 mm. Höjd på nockplanka över takfallen avpassas på ett sådant sätt att nockbrädor får god anliggning mot takspån.
Nockbrädor: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål.

Utförande

Två hopspikade nockbrädor är den vanligaste nocktäckningen för spåntak. Nockbrädor kan eventuellt täckas med plåt alternativt täckas med enbart en bockad plåtprofil. Med stickspån kan nock även utföras med den översta raden spån och monterade över nock och överlappar den andra takhalvans översta rad. Det senare utförandet kräver god passning.

Nock kan utföras med en upprättstående nockplanka som skråspikas/-skruvas i varje takstol. Skarvar i nockplanka får skråspikas/-skruvas. Översta bärläkten monteras cirka 40 mm från nockplankan. Taktäckning med spån avslutas eventuellt med ett skift kortare spån vid nock. Vid värmeisolerat tak ska nock utföras luftad. Takspån avslutas vid översta bärläkt på ett sådant sätt att erforderliga öppningar för ventilation erhålls.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Tjockleken på spån kan mot övre delen av spånet minska till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Vindskiva och vattbräda: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm vid bredd ≤ 170 mm. Vid bredd >170 mm väljs tjocklek ≥ 28 mm. Längd väljs så att skarvar undviks. Vid stora längder kan ändspontat eller fingerskarvat virke användas, alternativt lamellimmat trä.
Trekantlist: 50x50 (VB1205).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

På gavel monteras i regel vindskivor och eventuellt vattbrädor. Anslutning av kyrkspån till vindskiva kan även utföras med överliggande spån eller speciellt utformade vindskivespån.

Virke ska vara finsågat med rillade kantsidor. Finsågad yta ska vändas utåt. Vindskiva spikas/skruvas mot takinbrädning med stöd av trekantlist. Bredare vindskiva kan utföras av lamellimmat virke eller av brädor på förvandring. Vid dubbla vindskivor ska den yttre vindskivan dubbelspikas/-skruvas. Vindskiva ska spikas med ≤ 150 mm centrumavstånd eller skruvas med ≤ 200 mm centrumavstånd. Vattbräda ska spikas i vindskiva med ≤ 200 mm centrumavstånd. Eventuella skarvar som utförs på plats snedskärs (skäftfog) och spikas/skruvas med förborrning. Virke som ska täckmålas ska vara grundbehandlat före uppsättning. I utsatta lägen kan impregnerat virke i träskyddsklass NTR A eller NTR AB väljas.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) Tjockleken på spån kan mot övre delen av spånet minska till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke 45x95 mm lägst hållfasthetsklass C14.
Nedersta bärläkt: sågat 25x38 mm, sort G4-2 eller bättre, eller höjden anpassas så att nedersta spånet ligger med samma vinkel som övriga.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Vinkelränna kan utföras med synlig plåt som vid tegeltak. Vinkelrännan stöttas i brytlinjen av kortlingar mellan takstolarna alternativt med bryttakstol. Längs ränndalen läggs ett lager underlagstäckning. På detta läggs plåtrännan och takets underlagstäckning dras fram över plåtrännan. Rännan ska gå upp längs takytan till cirka 100 mm vertikal höjd ovanför avslutningen av takets underlagstäcknings. Bärläkt monteras på vardera sidan längs med vinkelrännan som underlag för takspånen. Läkten kan förses med täckplåt mot rännan. Spånen ska övertäcka plåten minst 150 mm.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Sarg: virke av sort G4-2 eller bättre, hyvlat, tjocklek ≥ 22 mm. Sarg som ska täckas med plåt utförs av ≥ 34 mm hyvlat virke.
Kortlingar: konstruktionsvirke hållfasthetsklass C14 eller bättre.
Stomme till taklucka ≥ 17 mm spontade bräder i två hopspikade lag eller i ett lag på ram av trä, beroende på luckans storlek.
Trekantlist: 50x50 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.

Utförande

Sargen stöttas av kortlingar mellan takstolar. Panel och sarg stöttas av tvärkortlingar. Kortlingar monteras före inbrädningen. Hålet sågas upp efter det att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Över uppvärmda utrymmen bör luckstomme och sarg värmeisoleras för att förhindra kondens och rimfrost.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Förstärkningsreglar: virke av sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 45 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Hål sågas upp efter att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Hål mindre än 100 mm bör tas upp mitt i fogen mellan två bräder. Hålet behöver då inte förstärkas. Hål som skär av flera bräder förstärks med reglar, som spikas fast på vardera sidan om hålet före håltagningen. Spikavstånd 100 mm. Underlagstäckningen ansluts tätt kring hålet. Vid genomföringar av rör genom tätskikt och taktäckning är det viktigt att det ät helt tätt vid rörstosar för att minska risken för skador genom inläckande vatten.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C14 eller bättre. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering. Stora hål för rök- eller ventilationskanal måste förstärkas. Detta gäller särskilt om hålets kanter belastas av tunga apparater, till exempel fläktar.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädningen. Hålet sågas upp efter att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Underlagstäckningen ansluts tätt kring hålet. Vid genomföringar av rör genom tätskikt och taktäckning är det viktigt att det ät helt tätt vid rörstosar för att minska risken för skador genom inläckande vatten.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Rännkrok: 5x25 mm plattstål.
Fästdon: kamspik 75-4,0 mm.

Utförande

Fotplåt och rännkrokar monteras på inbrädningen innan taket täcks. Nedersta råspontens not sågas bort före uppsättning. Rännkrokarna spikas i varje takstol och mellan varje takstol innan underlagspappen fästs permanent. Till infästningarna mellan takstolar används fästreglar under träpanelen. Rännkrokarna ska bockas så att hängrännan ligger i fall mot stuprör, bakfall får inte förekomma.

Det finns även traditionella takrännor av trä som fästs på motsvarande sätt med rännkrokar. Vid användning av trärännor kan man använda stålkätting som "stuprör".

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Mothåll: träregel 45x95 mm sort G4-2 eller bättre, längd ≥ 350 mm för en fästpunkt och ≥ 500 mm för två fästpunkter.
Fästdon: Skruv med mutter och bricka, alternativt självborrande skruv.

Utförande

Infästning av takskyddsfästen och dylikt ska dimensioneras för aktuellt fall och funktionen säkerställas med särskild kontroll. Det finns olika typer av fästen. Montage kan göras med fästen som förankras med skruv och mutter i ett mothåll av träregel 45x95 mm som fästs i takstolen. Infästningen av förankringsregel till takstol dimensioneras och kontrolleras. Takskyddsfästen kan placeras ovanpå underlagstäckningen innan spånen monteras. Man kan också använda fästen ovanpå spånen, eventuellt behöver extra läkt för infästningen monteras innan spånen spikas fast.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Panelbrädor för inklädnad: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Bredd på brädor avpassas på ett sådant sätt att passbräda inte blir nödvändig.
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.
Insektsnät: koppar eller glasfiber, maskvidd 2,5x2,5 mm.

Utförande

Insektsnät fästs med spik eller klammer. Brädor spikas synligt i alla stöd. Spontat virke till inklädnad kan spikas dolt. Synliga ytor som ska vara täckmålade bör vara industriellt grundmålade eller mellanstrukna alternativt grundbehandlade på plats före montering.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Tjocklek på spån kan minska mot övre delen till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Taket sett underifrån.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering.
Sarg: virke av sort G4–2 eller bättre, hyvlat, tjocklek ≥ 45 mm. Erforderlig virkesbredd (sarghöjd) är beroende av fabrikat och taktäckningsmaterial samt fönstrets nivå över taktäckning, se anvisningar från takfönstertillverkaren..
Spikreglar: virke 45x45 sort G4-2 eller bättre (VB1822) alternativt konstruktionsvirke 45x70 (VB1801) beroende på val av tjocklek på installationsskikt.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädning. Hål sågas upp efter det att inbrädning är avslutad och säker vattenledning har ordnats. Sargvirke monteras runt om hålet. Luftningshål tas upp i angränsande takstolar och i kortlingar, se princip för luftning enligt ovanstående figur eller takfönstertillverkarens anvisningar. Spikreglar för invändig beklädnad kring hål tillpassas och fasas. De monteras på ett sådant sätt att de kan utgöra stöd för invändig beklädnad och smygbeklädnad.
Takfönster ska monteras enligt tillverkarens/leverantörens dokumenterade anvisningar.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Tjocklek på spån kan minska mot övre delen till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Tekniska data

Egentyngd hos ett trätak med taktäckning av brädor (falor) är cirka 0,75 kN/m² takarea (inklusive bärverk, undertak, tätskikt, ströläkt och bärläkt).

Faltak av barrträ – i regel furu – med tjocklek ≥ 22 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag.
Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädorna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar. Faltaksbrädor av brandimpregnerat trä kan med fördel användas.

Råd och anvisningar

Yttertaksbräder (falor)

Takbrädor (falor) har traditionellt använts till tak på många byggnader, bland annat på Gotland. Takbrädor läggs i två lager, med under- och överbräda, hur tätt har berott på tillgång och tradition. Träslag till takbrädor har traditionellt varit kärnfuru och takbrädor har ofta bestrukits och underhållits med trätjära. Virke ska helst vara tätvuxet, rakt och kvistfritt, eller motsvarande sort G4–2 eller bättre, alternativt impregnerat. Målfuktkvot ska vara ≤16 % i samband med montering. Sågsnitt och spikhål bör penslas med grundolja.
Det finns olika trämaterial till brädtak (faltak):

• Traditionella yttertaksbrädor av furukärnved (90–100 % kärnved), skyddsbehandlade med trätjära cirka vart 4–5 år. Alternativt kan faltaksbrädor ytbehandlas med järnvitriol.
• Impregnerad furu i träskyddsklass NTR AB mot röta och insekter, torkas till målfuktkvot 16 % innan montering för att undvika sprickor. Brädorna kan ytbehandlas och underhållas med penetrerande träolja eller trätjära alternativt ytbehandlas med järnvitriol.
• Impregnerad furu i träskyddsklass NTR A eller NTR AB kombinerad med industriell oljeimpregnering, för att få skydd mot röta och även minskad risk för sprickbildning. Olja kan infärgas industriellt för att för att ge träet önskad kulör och UV-skydd.
• Brandimpregnerat trä i Bruksklass EXT enligt SIS/CEN/TS 15912.
• Lärkkärna, av till exempel sibirisk lärk, används oftast obehandlad, men kan ytbehandlas med järnvitriol för att få gråaktig kulör, alternativt ytbehandlas och underhållas med penetrerande träolja för att motverka sprickbildning och uttorkning.

Brädornas tjocklek bör vara minst 22 mm och vanligaste dimension är 22x145 mm. För bredare brädor bör tjockleken ökas. För att dräneringsspår (vattrännor) ska få plats bör brädor inte vara smalare än 70 mm. Vattrännor brukar utföras på brädans kärnsida som oftast vänds uppåt. Brädor kan levereras färdigkapade eller i fallande längder, cirka 3 – 6 m.
Brädor kan utföras av fingerskarvat virke för att få stora längder. Ena sidan på brädor är vanligen finsågad och den andra hyvlad. Såväl underbrädor som överbrädor bör ha två spår som fungerar som kapillärbrytande och dränerande. Spåren bör vara cirka 4 x 8 mm, alternativt 10 mm diameter och de bör vara placerade cirka 10 mm in från brädans kant, se nedanstående Bild1.

Bild 1. Bräda med dräneringsspår.

Livslängden är minst 25 år för brädtak av impregnerat virke, något kortare för kärnvirke av furu eller lärk, samt något längre för impregnerat med industriell oljebehandling. Livslängd beror givetvis på utförande och underhåll.

Montering av yttertaksbrädor (falor)

Såväl under- som överrädorna bör monteras med märgsida (kärnsida) uppåt. Underbrädor ska ha dräneringsspår på ovansidan. Om dräneringsspår finns på ena flatsidan monteras underbrädorna med spåren uppåt. Överbrädan monteras i regel också med spåren uppåt, men det förekommer också att de läggs med spåren nedåt.
Dräneringsspår ska samla upp vatten som kommer in mellan under- och överbräda. Brädor med sprickor bör inte användas i samband med montering. Yttertaket ska konstrueras på ett sådant sätt att luftning sker och eventuell fukt kan avdunsta.

Bild 2. Kupning. Den vänstra bilden visar kupning vid alternativ montering medan den högra bilden visar kupning vid traditionell montering.

Det vanligaste är att takbrädorna spikas fast med trådspik. Vid spikning ger handspikning bästa infästning. Skruvning kan ge bättre tätning mellan brädorna och skruv kan efterdras vid behov. Spikar eller skruvar för infästning bör vara varmförzinkade eller rostfria. Lärk kräver syrafast rostfritt stål för att undvika rostränder. Underbrädor fästs centriskt med en spik i varje bärläkt. Överbrädorna dubbelspikas i bärläkten men inte genom underbrädorna. Det är viktigt att de övre brädornas spikar inte går igenom de undre brädorna för att motverka sprickbildning. Spiklängd väljs så att spikarna inte går igenom bärläkten, eftersom bärläkten vid belastning böjer sig och spikarna i så fall kan göra hål i underlagspappen (byggpappen). Spik eller skruv ska monteras så att huvudet är i jämn nivå med brädans översida – de ska inte monteras för djupt så att virket kan skadas och orsaka fuktsamlande fickor. Beslag till faltak kan utföras av förzinkad eller rostfri plåt. Impregneringsmedlet i impregnerade brädor kan påverka korrosion på beslag.

Bild 3. Infästning av yttertaksbrädor (falor) – traditionell montering.

Bild 4. Rätt och fel infästning.

Utförande av taktäckning anpassas till takfallets längd och takets bredd, samt till eventuella öppningar. Takbrädor fördelas jämnt över taket, och eventuellt kan vattbräda användas vid gavlar för att få en snygg avslutning.
Skarvning bör om möjligt undvikas eftersom det alltid medför risk för vatteninträngning. Oundviklig skarvning av brädor ska göras över bärläkt, som bör utföras med en bredd minst 70 mm för att underlätta infästning och motverka sprickbildning. Spikhål bör förborras för att motverka sprickbildning nära änden (≥ 150 mm från änden). Ändträytor bör behandlas med penetrerande grundolja, till exempel en träskyddsolja eller trätjära.
Underhåll av brädtak innebär att hålla det rent från löv och smuts, samt att byta ut brädor som spruckit. Regelbundet underhåll med trätjära eller penetrerande träolja kan behövas cirka vart 5 - 7 år. Ändträytor bör behandlas extra noga.

Bild 5. Skarvning av takbrädor bör undvikas, men utförs vid behov över bärläkt.

Bärverk och underlag av träpanel

Till yttertakskonstruktioner, till exempel takstolar och underlagstak, rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Till övrigt virke och synliga delar av inbrädning, till exempel takfot som ska målas, väljs sort G4–2 eller bättre. Till inbrädning kan även luckor av underlagsspont användas. Virke som ska vara täckmålat bör vara industriellt grundmålat eller mellanstruket alternativt grundbehandlat på plats före uppsättning. Ströläkt bör spikas i samband med montering av byggpapp för att hindra avblåsning. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel och tak med yttertaksbrädor (falor).

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Bredd 95-145 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.
Underlagstäckning: YAP 2500 eller likvärdigt.

Utförande

Undertaket ska vara tätt och hindra att fukt tränger in i byggnaden. Det utförs så att det kan fånga upp snö eller vatten som tränger in under takbräderna (falorna). Vattnet ska kunna rinna fritt nedför taket och ut. Undertakets kvalitet är ofta avgörande för takkonstruktionens livslängd.

Inbrädningens virke vänds med den rillade sidan uppåt. Synligt virke till taksprång som ska målas vänds med den rillade sidan nedåt. Brädernas skarvar sprids ut över taket. Bräderna får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan samma stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Användning av ändspontade bräder minskar virkesspillet. Bräderna spikas eller skruvas i varje stöd. Bräder bredare än 120 mm dubbelspikas/skruvas. Ytfuktkvoten i virket ska vara max 18 % vid inbrädningen.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Förtillverkade råspontluckor av trä kan användas för inbrädning av yttertaket. De ska spänna över minst två fack och skarvas stumt över stöd. Råspontluckorna ska monteras så att inte två intill varandra liggande takluckor skarvas över samma stöd.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Spikläkt: sågat minst 25x23 mm av sort G4-2 eller bättre.
Vindskydd: 3,2 mm hård board eller liknande.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Horisontell läkt bakom invändig beklädnad: råhyvlade eller sågade bräder av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 28 mm.
Fästdon: trådspik 75-2,8 till glespanelen.

Utförande

Läkt spikas på sidorna av takstolarna vid takstolarnas övre kant, så att en luftspalt på 25 mm bildas. Vindskyddsskivor tillpassas och spikas underifrån mot läkten. Luftspalten ska vara ventilerad.

Ångspärren monteras på takstolens undersida längs med träbjälkarna och skarvas över dessa med klämda skarvar och med ≥ 200 mm överlapp. Skarvarna ska klämmas med invändig glespanel med centrumavstånd högst 400 mm. Glespanel skarvas över stöd och dubbelspikas. Vid genomföringar ska plastfolien klämmas mot fast underlag. Man bör undvika att utföra genomföringar i plastfolien så långt det är möjligt. Tätning av genomföringar för rör, rörhylsor, eldosor och dylikt i fuktskydd ska utföras med särskild tätmassa eller dubbelhäftande skarvband. Fog-, skarvband och tejp för tätning av plastfolien ska vara av material som inte skadar foliens funktion under dess livslängd och ska vara åldersbeständigt.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Ströläkt: virke minst 25x23 sort G4–2 eller bättre (VB1104).
Bärläkt: virke minst 25x75 av sort G4–3 eller bättre (VB0510) eller enligt dimensionering. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.
Fästdon: trådspik av varmförzinkat stål 2,8x75.

Utförande

På inbrädning och underlagstäckning monteras ströläkt och bärläkt. Läkt monteras för att ge en bra luftning mellan underlag och taktäckning av brädor (falor). Det ger också möjlighet för avledning av eventuellt inträngande vatten.

Ströläkt monteras i takets lutningsriktning med ≤ 600 mm centrumavstånd, vid gavel ≤ 100 mm från vindskiva. Ströläkt kan monteras med distansmaterial så att brädtaket får en liten konvex form, det vill säga en svag överhöjning mitt på takytan. Bärläkt ska vara kontinuerlig över minst två ströläkt eller stöd och skarvas över ströläkt eller stödkloss. Bärläkt monteras på lågkant med centrumavstånd 500–1 000 mm anpassat till takfallets längd och lutning samt aktuell snölast. Nedersta och översta läkt placeras cirka 50 mm från nock respektive takfot.
Spik som trängt genom träpanelen nådas (viks och slås in) dels på ytor kring takluckor dels på ytor belägna på lägre höjd än 2 m över golv i vindsutrymme. Vid taksprång som inte ska kläs in väljs kortare spik som inte tränger igenom synlig inbrädning.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Nockplanka: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 34 mm. Höjd på nockplanka avpassas på ett sådant sätt att nockbrädor får god anliggning mot yttertaksbrädor (falor).
Nockbrädor: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Fästdon: trådspik av varmförzinkat stål 3,4x100.

Utförande

Två hopspikade nockbrädor är den vanligaste nocktäckningen för brädtak (faltak). De kan eventuellt täckas med plåt alternativt används enbart nockbeslag av plåt.

Nock kan utföras med eller utan nockplanka. Nockplank skråspikas/skruvas i varje takstol. Skarvar får skråspikas/skruvas. Översta bärläkt monteras cirka 40 mm från nockplanka. Vid värmeisolerat tak ska nock utföras luftad. Yttertaksbrädor (falor) avslutas vid övre bärläkt på ett sådant sätt att erforderliga öppningar för ventilation erhålls.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Vindskiva och vattbräda: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm vid bredd < 170 mm. Vid bredd ≥ 170 väljs tjocklek ≥ 28 mm. Längd väljs för att undvika skarvar. Vid stora längder kan ändspontat virke alternativt lamellimmat trä användas.
Trekantlist: 50x50 (VB1205).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

Vid gavel monteras vindskivor och eventuellt vattbräda, alternativt kan faltaksbrädor dras ut över vindskiva.

Finsågat virke vänds med finsågad yta utåt. Vindskivor spikas mot underlagsspont med stöd av trekantlist. Bredare vindskiva kan utföras av spontat virke eller med brädor på förvandring. Vattbräda spikas i vindskiva med högst 200 mm spikavstånd. Skarvar bör undvikas. Oundviklig skarv som utförs på plats snedskäres och spikas/skruvas med förborrning (skäftfog). Virke som ska täckmålas ska vara industriellt grundmålat eller mellanstruket alternativt grundbehandlat på plats före uppsättning. I utsatta lägen kan impregnerat virke i träskyddsklass NTR AB användasas.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Taket sett uppifrån.

Kortlingar: konstruktionsvirke 45x95 (VB1802) eller dimensionerat av konstruktör.
Nedersta bärläkt: virke minst 25x48 sort G4–2 eller bättre (VB1108) eller enligt dimensionering. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.
Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål.

Utförande

Vinkelränna kan utföras med synlig plåt som vid tak med tegel- eller betongpannor. Vinkelränna stöttas i brytlinjen av kortlingar mellan takstolarna alternativt med bryttakstol. Längs ränndal läggs en remsa byggpapp YEP 2500 och ett underbeslag av plåt samt ytterligare en våd byggpapp. På denna monteras vinkelränna av plåt varefter takets byggpapp kan dras fram över vinkelrännan. Vinkelrännan bör gå upp längs takfallen till cirka 150 mm vertikal höjd ovanför avslutning av takets byggpapp. Bärläkt monteras på vardera sidan längs med vinkelränna som underlag för yttertaksbrädorna (falor). På längsgående läkt kan dropbleck/fotplåt monteras. Takbrädor (falor) ska överlappa vinkelrännans plåt med minst 150 mm.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 22 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2) Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Sarg: konstruktionsvirke, ≥ 45x195 mm.
Kortlingar: konstruktionsvirke, tjocklek ≥ 45 mm, dimensionering enligt konstruktör.
Stomme till taklucka ≥ 18 mm konstruktionsplywood på ram av trä. Skivtjocklek är beroende på luckans area. Lucka utförs med 10 mm språng utanför sarg.
Trekantlist: 50x50 mm (VB1205).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

Sarg stöttas av kortlingar mellan takstolar. Panel och sarg stöttas av tvärkortlingar. Sarg ska ges en höjd ≥ 200 mm över underlagstäckning.
Kortlingar monteras före inbrädning. Hål sågas upp efter det att inbrädning är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Över uppvärmda utrymmen bör luckstomme och sarg värmeisoleras och lufttätas för att förhindra kondens och rimfrost.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 22 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Förstärkningsreglar: virke av sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 45 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Hål sågas upp efter att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Hål mindre än 100 mm bör tas upp mitt i fogen mellan två bräder. Hålet behöver då inte förstärkas. Hål som skär av flera bräder förstärks med reglar, som spikas fast på vardera sidan om hålet före håltagningen. Spikavstånd 100 mm. Underlagstäckningen ansluts tätt kring hålet.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke i lägst hållfasthetsklass C14. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering. Stora hål för rök- eller ventilationskanal måste förstärkas. Detta gäller särskilt om hålets kanter belastas av tunga apparater, fläktar.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädningen. Hålet sågas upp efter det att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Rännkrok: 5x25 mm plattstål.
Fästdon: kamspik 75-4,0 mm.

Utförande

Fotplåt och rännkrokar monteras på inbrädningen innan taket täcks. Nedersta råspontens not sågas bort före uppsättning. Rännkrokarna spikas i varje takstol och mellan varje takstol innan underlagspappen fästs permanent. Till infästningarna mellan takstolar används fästreglar under träpanelen. Rännkrokarna ska bockas så att hängrännan ligger i fall mot stuprör, bakfall får inte förekomma.

Det finns även traditionella takrännor av trä som fästs på motsvarande sätt med rännkrokar. Vid användning av trärännor kan man använda stålkätting som "stuprör".

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Mothåll: träregel 45x95 mm lägst sort G4-2, längd ≥ 350 mm för en fästpunkt och ≥ 500 mm för två fästpunkter.
Fästdon: Skruv med mutter och bricka.

Utförande

Infästning av takskyddsfästen och dylikt ska dimensioneras för aktuellt fall och funktionen säkerställas med särskild kontroll. Det finns olika typer av fästen. Montage kan göras med fästen som förankras med skruv och mutter i ett mothåll av träregel 45x95 mm som fästs i takstolen. Infästningen av förankringsregel till takstol dimensioneras och kontrolleras. Takskyddsfästen kan placeras ovanpå underlagstäckningen innan takbräderna (falorna) monteras. Man kan också använda fästen ovanpå takbräderna, eventuellt behöver extra läkt för infästningen monteras innan takbräderna (falorna) spikas fast.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Takfotsbräda: virke av sort G4–-2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. För montering av rännkrok i takfotsbräda väljs tjocklek ≥ 28 mm.
Panel för inklädnad: virke, sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Bredd på brädor avpassas så att passbräda inte blir nödvändig.
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.
Insektsnät: koppar eller glasfiber, maskvidd ≤ 2,5x2,5 mm.

Utförande

Insektsnät fästs med spik eller klammer. Brädor spikas i alla stöd. Spontat virke till inklädnad kan spikas dolt. Synliga ytor som ska vara täckmålade ska vara industriellt grundmålade eller mellanstrukna alternativt grundbehandlade på plats före uppsättning.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Figur ovan: Taket sett underifrån.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering.
Sarg: virke av sort G4–2 eller bättre, dimensionshyvlat, tjocklek ≥ 45 mm. Erforderlig virkesbredd (sarghöjd) är beroende av taktäckningsmaterial och fönstrets nivå över taktäckning. Takfönstertillverkarens anvisningar ska följas.
Spikreglar till isolationsskikt: konstruktionsvirke 45x70 (VB1801) c ≤ 600 mm alternativt virke 45x45 sort G4-2 eller bättre (VB1822) beroende på val av tjocklek på installationsskikt.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädning. Hål sågas upp efter det att inbrädning är avslutad och säker vattenledning har ordnats. Sargvirke monteras runt hål. Luftningshål tas upp i angränsande takstolar och i kortlingar, se princip för luftning enligt figur eller enligt takfönstertillverkarens monteringsanvisningar. Reglar kring hål tillpassas och fasas. De monteras på ett sådant sätt att de tillsammans med spikreglar kan utgöra underlag för invändig beklädnad och smygbeklädnad.
Takfönster ska monteras enligt tillverkarens/leverantörens dokumenterade anvisningar.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med betongpannor är cirka 0,60 kN/m² takarea (inklusive bärverket).
Brandmotstånd: Ett yttertak med betongpannor på underlag av fribärande läkt uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler). Taket accepteras även inom 8 m avstånd till skorsten från större värmecentral.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk och fribärande läkt ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara lägst sort G4-2. I områden som är utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar och fribärande läkt övervägas. Takkonstruktionen stabiliseras med snedstag av bandstål. Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för fribärande läkt, tak med betongpannor.

För övriga material som ingår i en taktäckning av betongpannor hänvisas till respektive materialtillverkares produktinformation.

Material

Fribärande läkt: konstruktionsvirke 45x70 (C24, VB1820).
Ströläkt 25x48 sort G4-2 eller bättre (VB1108).
Vattenavledande underlag: skivor eller takduk som uppfyller krav beträffande skydd mot genomtrampning, vattentäthet, hållfasthet, till exempel oljehärdad träfiberskiva eller underlagsduk.
Fästdon: trådspik 4,0x125 av varmförzinkat stål till läkt; vattenavledande underlag av skiva eller takduk fästs enligt respektive tillverkares dokumenterade anvisningar.

Utförande

Träfiberskivor (takboard) som vattenavledande underlag spikas med ≥ 100 mm sidoöverlapp och ≥ 100 mm ändöverlapp. Skivorna spikas med ≤ 150 mm spikavstånd. För andra vattenavledande underlagssystem, t ex underlagsduk, finns motsvarande anvisningar från respektive tillverkare.
Det vattenavledande underlaget kläms fast med ströläkt 25x48 (VB1108) på varje takstol.

Fribärande läkt monteras med centrumavstånd enligt takpannetillverkarens dokumenterade monteringsanvisningar, vanligen mellan 370 eller 310 mm beroende på taklutning och överlapp. Läkt skarvas över stöd. Vid takfot avpassas överkant läkt på ett sådant sätt att nedersta pannrad får samma lutning som övriga pannor.

Det är av stor vikt att fotplåt och hängränna monteras på ett tidigt stadium för att förhindra skador av nederbörd.

Material

Horisontell läkt bakom invändig beklädnad: råhyvlade eller sågade bräder av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 17 mm.
Fästdon: trådspik 75-2,8.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Läkt för luftning: sågat 25x23 mm.
Vindskyddskiva: 3,2 mm hård board eller dylikt.
Vattenavledande underlag: takboard eller dylikt.

Utförande

Läkten spikas mot takstolarna på avstånd från det vattenavledande underlaget. En luftspalt på cirka 25 mm ska bildas. Vindskyddsskivorna tillpassas och spikas mot läkten. Luftspalten ska vara ventilerad. Ångspärren monteras med klämda överlappsskarvar ≥ 200 mm. Läkt skarvas alltid över stöd.

Material

Nockplanka: virk sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 34 mm. Höjd på nockplanka ska avpassas på ett sådant sätt att nockpannor får god anliggning mot takpannor.
Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål.
Nocktätning: underlagsduk alternativt åldersbeständig plastfilm.

Utförande

Nockplanka skråspikas i varje takstol. Skarvar skråspikas. Vattenavledande underlag av takboard avslutas 20 mm från nockplanka. Underlagsduk kan dras upp och skarvas över nockplanka. Översta bärläkt placeras 30 mm från nockplanka.
Om underlagsduk används utförs nocktätning genom omlottläggning över nockplanka och fastspikning i nockplankans sidor. Vid användning av takboard ska särskild nocktätning utföras med plastfilm.

Material

Vindskiva: virke lägst sort G4-2, tjocklek ≥ 22 mm. Längd väljs så att skarvar undviks. Stora längder kan erhållas med fingerskarvat virke.
Inklädnad: virke lägst sort G4-2, tjocklek ≥ 22 mm. Bredd avpassas så att passbräda inte blir nödvändig.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.

Utförande

Råhyvlat virke vänds med den sågade ytan utåt. Panelbräderna spikas i varje stöd. Spontat virke kan spikas dolt. Till synliga delar av underlagstaket, till exempel taksprång, som ska målas väljs lägst sort G4-1. Virke som ska vara täckmålat förgrundas före uppsättning eller impregneras i träskyddsklass NTR/AB.

Material

Sarg: virke av lägst sort G4-3, tjocklek ≥ 22 mm. Sarg som ska täckas med aluminium- eller kopparplåt utförs av hyvlat virke med tjocklek ≥ 34 mm.
Fästdon: trådspik 100-3,4.
Underbeslag: varmförzinkad plåt 0,71 mm tjock.

Utförande

Sargen skråspikas i den fribärande läkten genom förborrade hål efter det att placeringen bestämts. En taklucka bör placeras mellan två takstolar för att undvika avväxling. Hål tas upp innanför sargen. Om den fribärande läkten är skarvad vid närmast intilliggande takstol, måste en förstärkningsregel monteras från sargkanten till den takstol som ligger bortom den närmast liggande.

Takpannetillverkare har utförliga anvisningar för montering av sina tillbehör.

Material

Taket sett uppifrån.

Bärläkt: konstruktionsvirke 45x70 (C24, VB1820).
Inbrädning: underlagsspont av sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm som fast underlag i vinkelrännan.
Vattenavledande underlag: till exempel oljehärdad träfiberskiva eller underlagsduk.
Underbeslag: 0,6 mm metalliserad stålplåt.
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål till bärläkt; skruv av rostfritt austenitiskt rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4 till underbeslag.

Utförande

Bryttakstol reses och monteras i brytlinje för vinkelränna. Mötande högben fästs i bryttakstol med bandstål eller byggbeslag. Underlagsspont monteras i vinkeln som fast underlag. Underbeslag monteras på underlagssponten, längs bryttakstolen. Vattenavledande underlag läggs omlott ovanpå underbeslag. Bärläkt monteras på vardera sida längs med vinkelränna, som underlag för takpannorna. Vinkelränna av plåt monteras enligt ritning ovan.

Material

Stora hål för till exempel rök- eller ventilationskanaler måste förstärkas med kortlingar. Hållfastheten kontrolleras genom dimensionering. Detta gäller särskilt om hålets kanter belastas av tunga apparater, till exempel fläktar. Tätheten kan säkras om taket kring hålet kompletteras med underlag av träpanel. Kortlingar: konstruktionsvirke i lägst hållfasthetsklass C14.
Panel: råspontat virke lägst sort G4-3, tjocklek > 22 mm.
Fästdon: balkskor och ankarspik till kortlingar, trådspik 75-2,8 till råsponten.
Underbeslag: varmförzinkad plåt 0,81 mm tjock.

Utförande

Kortlingarna monteras på sådan nivå att avrinningen från underlagstaket inte hindras.

Material

Takfotsbräda: virke, sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. För montering av rännkrok på takfotsbräda väljs tjocklek ≥ 28 mm.
Panel för inklädnad: virke, sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Bredd avpassas så att passbräda inte behöver användas.
Fästdon: vinkelbeslag och ankarspik/skruv till takfotsbräda; trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål  till panelbrädor ≤ 25 mm tjocka, 3,4x100 för tjockare virke.

Utförande

Takfotsbräda monteras utanpå takstolstassar med överkant i nivå med överkant takstol. Den fästs i takstolar med vinkelbeslag och ankarspik/skruv, alternativt med stödkloss och trådspik. Underlagsspont spikas längst ned på takstolarna som underlag för fotplåt. Vattenavledande underlag bör monteras över fotbräda och underlagssponten på ett sådant sätt att eventuellt läckagevatten kan avledas till hängränna via fotplåt.
I underkant av takstolar spikas panelbrädor i varje takstol för inklädnad. Spontat virke kan spikas dolt. Synliga ytor som ska vara täckmålade ska vara industriellt grundmålade eller mellanstrukna alternativt grundbehandlade på plats före uppsättning.
Rännkrokar skruvas i takfotsbräda eller fälls in i underlagsspont alternativt i takstolar.

Material

Fästen: varmförzinkat stål eller minst motsvarande rostskydd.
Fästdon: skruv, mutter och brickor av varmförzinkat stål eller minst motsvarande rostskydd

Utförande

Fästena skruvas i takstol eller bärläkt med bricka och mutter.

Material

Vattenavledande underlag: takboard.
Underbeslag och ståndskiva: varmförzinkad plåt.

Utförande

Vattenavledande underlag och bärläkt monteras på upplag vid vägg. Underbeslaget monteras mot vägg och ovanpå det vattenavledande underlaget med ≥ 150 mm överlapp. Ståndskivor dras upp minst 300 mm ovanför taktäckningen och utförs med minst 150 mm bred vinge som överlappar taktäckningen med minst 100 mm. En del tillverkare rekommenderar montering av ett speciellt valmnockbeslag.

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av tegelpannor är cirka 0,60 kN/m2 takarea (inklusive bärverket).
Brandmotstånd: Ett yttertak med tegelpannor på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler). Taket accepteras även inom 8 m avstånd till skorsten från större värmecentral.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk och fribärande läkt ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara lägst sort G4-2.

Bärläkt spikas och skarvas över stöd. Läkten ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar. Läktningen bör utföras i samband med monteringen av det vattenavledande underlagstaket. Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd.
Takpannor av tegel ska uppfylla standard SS-EN 1304:2005.

Typdetaljer

Träbyggnadstekniska typdetaljer finns redovisade för taktäckning av betongpannor. Dessa är vägledande även för taktäckning av tegelpannor. Vissa justeringar kan behöva göras med hänsyn till skillnader i mått.

För övriga material som ingår i taktäckningar av tegelpannor hänvisas till respektive materialtillverkares produktinformation.

Tekniska data

Egentyngd hos ett trätak med taktäckning av profilerad plåt är cirka 3 kN/m² takarea (inklusive bärverk).
Brandmotstånd: Ett yttertak med profilerad plåt på underlag av fribärande läkt uppfyller brandskyddskrav för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler).

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk och fribärande läkt ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara av sort G4–3 eller bättre. Om vattenavledande underlag ska användas ska detta klämmas mot varje takstol med längsgående ströläkt 25x48 sort G4-2 eller bättre. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för fribärande läkt och tak med profilerad plåt. För övriga träbyggnadstekniska typdetaljer till taktäckningar av profilerad plåt hänvisas till typdetaljer för taktäckning av betongpannor på fribärande läkt.

För övriga material som ingår i taktäckning av profilerad plåt hänvisas till respektive materialtillverkares dokumenterade produktinformation och monteringsanvisningar.

Material

Fribärande läkt: konstruktionsvirke, dimension 45x70 (C24, VB1820) på högkant vid centrumavstånd ≤ 1 200 mm mellan takstolar och takreglar. Läkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.
Eventuellt vattenavledande underlag: board eller underlagsduk som uppfyller krav beträffande skydd mot genomtrampning, vattentäthet, hållfasthet. Det vattenavledande underlaget ska fästas och klämmas fast med ströläkt 25x48 sort G4-2 eller bättre.
Fästdon: trådspik 4,0x125 av varmförzinkat stål till bärläkt. Till ströläkt ska trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål användas.

Utförande

Vattenavledande underlag av träfiberskivor (oljehärdad board) monteras med ≥ 100 mm sidoöverlapp och ≥ 100 mm ändöverlapp. Skivor spikas med ≤ 150 mm spikavstånd.
På bärande läkt ska remsa av YEP 2500 monteras som skydd av trä vid kondensbildning på undersida plåt. Detta gäller även om undersida plåt förses med ett kondensskydd.
För andra vattenavledande underlagssystem finns motsvarande anvisningar. Vattenavledande underlag av underlagsduk kläms fast med längsgående ströläkt 25x48 som spikas i underliggande takstol med trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål, c ≤ 300. Bärande läkt spikas och skarvas över stöd. Läktavstånd och infästning väljs enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar.

Material

Takotsbräda: virke lägst sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Om särskilda rännkrokar ska  monteras på takfotsbrädan ska brädans tjocklek vara ≥ 28 mm.
Fribärande läkt: 45x70, konstruktionsvirke C24 (VB1820).
Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål; skruv 4,8x35 av rostfritt stål A2 eller A4 till rännkrokar.

Utförande

Minst en bräda av underlagsspont eller takplywood monteras längst ned på takstolarna. Ovanpå brädan monteras den nedersta bärläkten liggande, vilken beläggs med en remsa av byggpapp, som underlag för fotplåt. Takfotsbräda fästs mot takstolstassarna. Rännkrokar fälls antingen in i nedersta bärläkten med tre stycken skruv eller skruvas i takfotsbrädan. Fotplåt monteras ovanpå byggpappen.
Det är av stor vikt att takplåt, fotplåt och hängrännor monteras i ett så tidigt stadium som möjligt för att undvika skador av nederbörd.

Tekniska data

Egentyngd hos en taktäckning av bärande profilerad plåt är cirka 0,30–0,65 kN/m² takarea.
Hållfasthet: Till bärande takplåt finns dimensioneringsdiagram från respektive tillverkare av profilerad plåt.
Värmeisolering: Nedre skikt skivor av cellplast eller mineralull. Översta isolerskikt av ≥ 50 mm skivor av mineralull (stenull). Värmegenomgångskoefficienten U_p är 0,14 W/m² °C vid 240 mm total isolertjocklek.
Brandmotstånd: Ett yttertak med bärande profilerad plåt och utvändig obrännbar värmeisolering och tätskikt uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler), förutsatt att tätskiktsmatta eller takduk uppfyller kravet för taktäckning i brandteknisk klass B_ROOF (t2).

Råd och anvisningar

Bärande element av profilerad plåt används ofta som ytbärverk tillsammans med bärande takkonstruktion av konstruktionsvirke eller limträ.

Plåten skruvas i träbärverket enligt plåttillverkarens anvisningar. Fästdon – kvalitet, typ och antal – bestäms genom dimensionering.

Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd. Tillverkare av profilerad plåt har detaljerade monteringsanvisningar. Tak kan genom skivverkan medverka till stomstabilisering, som ska beräknas av ansvarig konstruktör. Den här typen av plana tak med tätskiktsmatta avvattnas vanligen med invändiga stuprör. Tak med tätskiktsmatta ska luta minst 1:100 mot takbrunnar för att undvika kvarstående vatten på takytan. Bakfall eller svackor får ej förekomma.

Vid brandkrav och användning av cellplast ska minst 50 mm tjocka mineralullsskivor (stenullsskivor) med hög densitet monteras närmast tätskiktsmattan.

Typdetaljer

För material och detaljer som ingår i en taktäckning av bärande profilerad plåt hänvisas till respektive tillverkares dokumenterade produktinformation och monteringsanvisningar.

Tekniska data

Egentyngd hos taktäckning av bärande träullselement är cirka 0,80 kN/m² takarea.
Hållfasthet: Takelement är dimensionerade och märkta för användning i olika snözoner. De är provade och godkända med avseende på skydd mot genomtrampning.

Ett yttertak av bärande träullselement och utvändig obrännbar värmeisolering och tätskikt uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler) förutsatt att tätskiktet uppfyller kravet för taktäckning i brandteknisk klass B_ROOF (t2).

Värmeisolering: Värmegenomgångskoefficient U_p är 0,40 W/m² °C för ett tak med bärande träullselement. Med extra utvändig värmeisolering kan lägre U_p-värden erhållas, till exempel 0,20 W/m² °C vid 120 mm total isolertjocklek. Tillverkarna av isoleringsmaterial kan ge information om lämplig kombination, typ och utförande.
Ljudabsorption: Takelement har ljudabsorberande egenskaper och medverkar till att skapa en god ljudmiljö.

Råd och anvisningar

Bärande träullselement används ofta som ytbärverk tillsammans med bärande takkonstruktion av limträ.

Träullslementen skruvas i träbärverket. Fästdon, kvalitet, typ och antal – bestäms genom dimensionering.

Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd. Tillverkare av profilerad plåt har detaljerade monteringsanvisningar. Tak kan genom skivverkan medverka till stomstabilisering, som ska beräknas av ansvarig konstruktör.   Den här typen av tak avvattnas vanligen med invändiga stuprör. Utvändig takavvattning förekommer även.

Vid brandkrav och användning av cellplast, ska minst 50 mm tjocka mineralullsskivor med hög densitet monteras ovanpå cellplastskivorna. Tillverkarna av profilerad plåt har utförliga anvisningar.

Typdetaljer

För material och detaljer som ingår i en taktäckning av bärande profilerad plåt hänvisas till respektive tillverkares dokumenterde produktinformation och monteringsanviningar.