Tak

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av tegelpannor är cirka 0,60 kN/m² takarea (inklusive bärverk).
Brandmotstånd: Ett yttertak med tegelpanor på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler).

Råd och anvisningar

P = (n-1) · L + N + R)

där

P = takfallets längd
n = antalet pannrader
L = tegelpannans läktavstånd
N = avstånd mellan översta bärläkten och nockplankan, 40 mm
R = mått från panelkant till överkant näst nedersta bärläkt, 320– 340 mm beroende på takfotens utformning.

Takfallets bredd innanför vindskivorna ska helst vara en multipel av 200 mm (enkupigt tegel) respektive 250 mm (tvåkupigt tegel) med ett tillägg av 30 mm.

Takpannor av tegel ska uppfylla fordringarna enligt
SS-EN 1304. Tillverkare av takpannor har utförliga anvisningar för läggning.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel, underlagsspont, vid tak med tegelpannor.

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1 200 mm centrumavstånd mellan takstolar.
Alternativ 1: icke ändspontad underlagsspont, bredd 95 eller 120 mm (VB2052 eller VB 2053).
Alternativ 2: ändspontad underlagsspont, bredd 95 eller 120 mm (VB2061 eller 2062).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.
Underlagstäckning: YEP 2500.

Utförande

Underlagsspont ska monteras med den rillade sidan vänd nedåt. Om båda sidor är rillade vänds den bästa sidan nedåt. Synlig underlagsspont vid taksprång och skärmtak som ska målas, ska vara av sort G4–2 eller bättre. Brädor får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan samma stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Användning av ändspontade brädor minskar virkesspillet. Brädorna ska spikas i varje stöd. Brädor med bredd 95 mm eller bredare ska dubbelspikas.

Ytfuktkvoten i underlagsspont ska vara ≤ 18 % i samband med täckning.

Material

Glespanel bakom invändig beklädnad: råhyvlade eller sågade bräder av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 17 mm.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Vindskydd: 3,2 mm hård board eller liknande.
Fästdon: trådspik 75-2,8 till glespanelen.

Utförande

Läkten spikas i takstolarna så att en luftspalt på maximalt 25 mm bildas. Vindskyddsskivorna tillpassas och spikas mot läkten. Luftspalten ska vara ventilerad. Ångspärr monteras med klämda skarvar och med ≥ 200 mm överlapp. Glespanelsbräder skarvas över stöd och dubbelspikas.

Material

Ströläkt: sågat 25x48 av sort G4–2 eller bättre (VB1108).
Bärläkt: sågat 25x48 av sort G4–2 eller bättre (VB1108) utom den nedersta som ska vara 25x38 (VB1107). Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar. Formel för att beräkna placering av bärläkt, se Principlösning Underlag av träpanel.
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål till ströläkt; 3,4x100 till bärläkt.

Utförande

Ströläkt monteras i takets lutningsriktning med ≤ 600 mm centrumavstånd, vid gavel ≤ 100 mm från vindskiva. Den nedersta bärläkten monteras på högkant. Övrig bärläkt monteras på lågkant med 375 mm centrumavstånd (läktavstånd). Bärläkt skarvas på ströläkt eller stödklots.
Spik som trängt genom underlagsspont nådas (viks och slås in) dels på ytor kring takluckor, dels på ytor belägna på lägre höjd än 2 m över golv eller gångbrygga i vindsutrymme. Vid taksprång som inte ska kläs in väljs kortare spik som inte tränger igenom synlig inbrädning.

Material

Nockplanka: virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 34 mm. Nockplankans höjd över takfallen avpassas så att nockpannan får god anliggning mot takpannorna.
Fästdon: trådspik av varmförzinkat stål 3,4x100.

Utförande

Nockplanka skråspikas i varje takstol. Skarvar skråspikas. Byggpappen skarvas omlott över nockplanka.
Luftad nock kan utföras på olika sätt enligt takpannetillverkarens dokumenterdade anvisningar. Det finns produkter av aluminiumkompositfolie för ventilerad nocktätning.
Takkonstruktionen kan luftas med speciella luftningsventiler i underlagstaket (så kallade "mögelstopper" eller motsvarande).
Översta bärläkt monteras cirka 40 mm från nockplankan.
Mellan nockpannor och takpannor bör nocktätning (fågelband) monteras för att förhindra att fåglar bygger bo under takpannorna.

Material

Vindskiva och vattbräda: virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm upp till och med bredd 170 mm, tjocklek 28 mm vid bredd över 170 mm och med en rillad eller finsågad sida och rillade kantsidor. Längd väljs så att skarvar undviks. Vid stora längder kan ändspontat eller fingerskarvat virke användas.
Bredare vindskiva kan utföras av lamellimmat virke (till exempel limträ) eller av två brädor på förvandring.
Trekantlist: 50x50 sort G4–2 eller bättre (VB1205).
Fästdon: trådspik av varmförzinkat stål, 2,8x75 respektive 3,4x100.

Utförande

Virke vänds med den finsågade/rillade sidan utåt. Vindskiva spikas eller skruvas i takpanelen och med stöd av trekantlisten.
Vattbräda spikas eller skruvas i vindskivan med 200 mm centrumavstånd.
Skarvar bör undvikas. Oundvikliga skarvar bör utföras med ändspontade brädor eller utföras på plats med snedskuren fog, så kallad skäftfog.
Virke som ska täckmålas, bör vara grundmålade eller mellanstrukna före uppsättning.

Material

Figur ovan: Taket sett uppifrån.

Takstol/stödreglar: stödreglar av konstruktionsvirke 45x95 (VB1971).
Underbeslag: 0,6 mm metalliserad stålplåt.
Fästdon: trådspik av varmförzinkat stål, 2,8x75 respektive 3,4x100.

Utförande

Vinkelränna stöttas i brytlinjen av stödreglar (kortlingar) mellan takstolarna alternativt med bryttakstol. Vid brytlinjen för takfallen på underlagssponten, monteras längsgående remsa av byggpapp och underbeslag av plåt. Ovanpå underbeslaget läggs ytterligare en längsgående remsa av byggpapp. Ett annat underbeslag av plåt monteras även på vardera sidan längs med vinkelrännan, som underlag och stöd för takpannor närmast vinkelränna. Sistnämnda underbeslag och vinkelränna av plåt falsas ihop enligt figur.

Material

Sarg: konstruktionsvirke 45x220 (VB1975)
Kortlingar: konstruktionsvirke 45x220 (VB1975).
Stomme till taklucka: ≥ 18 mm konstruktionsplywood med cirka 10 mm språng utanför sargen.
Trekantlist: virke 50x50 sort G4–2 (VB1205).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

Sargen stöttas av kortlingar mellan takstolar. Panel och sarg stöttas av tvärkortlingar. Kortlingar monteras före inbrädning.

Material

Taket sett underifrån.

Förstärkningsreglar: sågat virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 45 mm (till exempel 47x75, VB0535).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

Hål mindre än 100 mm bör tas upp mitt i fogen mellan två brädor. Små hål behöver då inte förstärkas. Hål som skär av flera brädor förstärks med reglar, som spikas fast på vardera sida om hålet före håltagning. Spikavstånd 100 mm.

Underlagstäckning ansluts tätt kring hål under såväl byggskedet som under brukstiden samt förses med en stos av EPDM-gummi som sluter tätt mot genomföringen.

Material

Taket sett underifrån.

Kortlingar: konstruktionsvirke minst 45x145 (VB1973). Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering. Stora hål för rök- eller ventilationskanal måste förstärkas extra noga. Detta gäller särskilt om hålets kanter belastas av tunga apparater, fläktar eller dylikt.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädning. Hål sågas upp efter det att inbrädning är avslutad och så att säker vattenavledning kan ordnas. Underlagstäckning ansluts tätt kring hål under såväl byggskedet som under brukstiden samt förses med en stos av EPDM-gummi eller underbeslag av plåt som sluter tätt mot genomföringen.

Material

Förstärkningsregel: virke 34x145 sort G4–2 eller bättre (VB0814).
Rännkrok: 5x25 mm varmförzinkat plattstål.
Fästdon: kamspik 4,0x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

Nedersta brädans not sågas bort före uppsättning. Rännkrokar fälls in c 600 mm i underlagssponten. En remsa byggpapp monteras enligt figuren ovan. Därefter monteras fotplåt. Byggpapp dras fram och klistras över fotplåt. Vid infällda rännkrokar bör en längsgående förstärkningregel 34x145 sort G4–2 eller bättre (VB0814) monteras enligt figur ovan. Rännkrokar ska vara bockade på ett sådant sätt att hängränna ligger i fall mot stuprör – bakfall får inte förekomma.

Material

Infästning av taksäkerhetsanordningar ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade monteringsanvisningar.

Bild 1. Fotplatta och fäste för taksäkerhetsanordningar. Foto: Weland Stål AB.

Material

Takfotsbräda: virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. För montering av rännkrokar på takfotsbräda ska takfotsbrädans tjocklek vara ≥ 28 mm.
Förstärkningsregel: Virke 34x145 sort G4–2 eller bättre (VB0814).
Panelbrädor för takfotsinklädnad: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 25 mm. Brädornas bredd avpassas så att passbräda inte blir nödvändig.
Fästdon: trådspik av varmförzinkat stål 2,8x75 till panelbrädor ≥ 25 mm tjocka och 3,4x100 till tjockare brädor.
Insektsnät: koppar eller glasfiber, maskvidd 2,5x2,5 mm.

Utförande

Insektsnät fästs med spik eller klammer. Panelbrädor spikas i alla stöd. Spontat virke till inklädnad spikas dolt. Synliga ytor som ska täckmålas, bör vara grundmålade eller mellanstrukna alternativt grundbehandlas på plats före uppsättning.

Material

Taket sett underifrån.

Kortlingar: konstruktionsvirke. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering.
Sarg: konstruktionsvirke, tjocklek ≥ 45 mm. Erforderlig virkesbredd (sarghöjd) är beroende av taktäckningsmaterialet och fönstrets nivå över taktäckningen. Sarg för taklucka och takfönster bör vara minst 200 mm ovanför taktäckning. Alternativt kan montering ske enligt takfönstertillverkarens monteringsanvisningar.
Trekantslist: 50x50 (VB1205).
Reglar: konstruktionsvirke 45x70 (VB1801).
Horisontella spikreglar: virke av sort G4–2 eller bättre 45x45 (VB1822).

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädning. Hål sågas upp efter det att inbrädning är avslutad och säker vattenavledning har ordnats. Sargvirke och trekantslist monteras runt hålet.
Luftningshål tas upp i angränsande takstolar och i kortlingar, se princip för luftning i figuren. Reglar kring hål tillpassas och fasas. Dessa monteras på ett sådant sätt att de kan utgöra stöd för invändig beklädnad och smyginklädnad.

Tekniska data

Egentyngd hos ett trätak med betongpannor är cirka 0,60 kN/m² takarea (inklusive bärverk).
Brandmotstånd: Ett yttertak med betongpannor på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4–3 eller bättre. I områden utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar övervägas. Till synliga delar av underlagstak, till exempel vid taksprång, som ska målas på undersidan, bör underlagssont av sort G4–2 eller bättre väljas. Virke som ska vara täckmålat bör grundbehandlas före uppsättning. Till underlagstak kan även underlagsspontluckor, takplywood eller spånskivor använvändas. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem.

Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd. Takpannor av betong ska uppfylla fordringarna enligt SS-EN 490.

Takfallets längd kan, för att underlätta läggningen av pannor (enbart hela pannor), väljas enligt formeln:

P=(n-1)·L + N + R

där

P = takfallets längd
n = antalet pannrader
L = pannans läktavstånd
N = avstånd mellan översta bärläkten och nockplankan, 40 mm
R = mått från panelkant till överkant näst nedersta bärläkt, 320–340 mm beroende på takfotens utformning.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel, tak med betongpannor. För övriga träbyggnadstekniska typdetaljer till taktäckningar med betongpannor hänvisas till redovisade typdetaljer för tegelpannor på underlag av träpanel.

För övriga material som ingår i taktäckningar med betongpannor hänvisas till respektive materialtillverkares dokumenterade produktinformation.

Material

Inbrädning: underlagsspont sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1 200 mm centrumavstånd mellan takstolar (20x95 = VB2052). Underlagstak med underlagsspont ger en stabil takkonstruktion i småhus och medverkar i upptagningen av horisontalkrafter i stommen. En takkonstruktions stabilitet ska kontrolleras av ansvarig konstruktör.
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.
Underlagstäckning: byggpapp YEP 2500.

Utförande

Underlagsspont ska monteras med rillad sida vänd nedåt. Om brädor har två sidor rillade ska den bästa sidan (godsidan) vändas nedåt. Synligt virke vid taksprång ska vara sort G4–2.

Brädor får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan samma stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd.

Brädor ska spikas i varje stöd. Brädor med bredd 95 mm eller bredare ska dubbelspikas. Ytfuktkvoten i virke ska vara högst 18 % vid inbrädning och i samband med täckning. Färdig inbrädning ska skyddas mot nederbörd.

Material

Takstolar: konstruktionsvirke 45x220 (VB1976) centrumavstånd ≤ 1200 mm.
Påsalning vid snedtakskonstruktion med reglar för ökad värmeisolering: till exempel konstruktionsvirke 45x95 (VB1802).
Horisontella spikreglar bakom invändig beklädnad: dimensionshyvlat virke 45x70 c ≤ 400 mm (VB1801).
Värmeisolering: skivor av mineralull 170 + 95 + 70 mm, total isolertjocklek 335 mm.
Fästdon till spikreglar: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål.
Ångspärr/ångbroms: 0,20 mm åldersbeständig plastfilm.
Läkt för luftning: virke 25x23 sort G4–2 eller bättre (VB1104).
Vindskydd: 3,2 hård träfiberskiva eller motsvarande.

Utförande

Takstolar påsalas på undersidan vid snedtak med reglar, för ökad värmeisolering.
Läkt för luftning spikas mot takstolarnas sidor och i mitten av varje takstolsfack så att en 25 mm bred luftspalt bildas. Vindskyddsskivor tillpassas och spikas mot läkten. Luftspalten bör vara ventilerad.
Mineralullsskivor i flera skikt monteras med förskjutna skarvar.
Ångspärr/ångbroms monteras med klämda skarvar och med ≥ 200 mm överlapp.
Spikreglar ska skarvas över stöd och spikas i varje takstol.

Material

Takpanna: Takpannetillverkarens monteringsanvisningar ska noga följas.
Vindskivor: virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm vid bredd upp till 170 mm. Vid bredd över 170 mm ska tjocklek ≥ 28 mm väljas. Det finns särskilda grundmålade vindskivor i längder upp till 7,2 m. Längd bör väljas så att skarvar undviks. Vid större längder kan fingerskarvat eller ändspontat alternativt lamellimmat virke användas. Eventuell skarv kan utföras som snedkuren fog, så kallad skäftfog som spikas eller skruvas.
Trekantlist: 50x50 (VB1205).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål eller av rostfritt stål kvalitet A2 eller A4 alternativt träskruv av motsvarande kvalitet.

Utförande

Dimensionshyvlat virke vänds med sågad yta utåt. Vindskivor ska spikas eller skruvas i inbrädning med stöd av en trekantlist. Vindskivans utformning anpassas till takpannetillverkarens dokumenterade anvisningar. Virke som ska vara täckmålat, bör vara industriellt grundmålat eller mellanstruket alternativt grundbehandlas på plats före uppsättning.

Material

Ströläkt: sågat 25x48 (VB1108) av sort G4–2 eller bättre.
Bärläkt: sågat 25x48 (VB1108) av sort G4–2 eller bättre. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar. Nedersta bärläkt ska vara på högkant 25x38 sort G4-2 (VB1107) eller bättre.

Utförande

Ströläkt monteras i takets lutningsriktning med ≤ 600 mm centrumavstånd, vid gavel 100 mm från vindskiva.
Nedersta bärläkt 25x38 monteras på högkant. Övrig bärläkt 25x48 monteras med 375 mm centrumavstånd eller enligt takpannetillverkarens anvisningar.  Läkt skarvas på ströläkt eller stödkloss. Vid vinkelränna monteras stödläkt för kapade pannor i rännans riktning.

Spik som trängt genom underlagsspont nådas (viks och slås in), dels på ytan kring takluckor, dels på ytor belägna på lägre höjd än 2 m över golv eller gångbrygga i vindsutrymme. Vid taksprång som inte ska kläs in väljs kortare spik, som inte tränger igenom synlig inbrädning.

Tekniska data

Egentyngd hos trätak med taktäckning av tätskiktsmatta är cirka 0,30 kN/m² takarea (inklusive bärverk).
Brandmotstånd: Ett yttertak med tätskiktsmatta på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR, förutsatt att pappen uppfyller kravet för taktäckning i brandteknisk klass B_ROOF (t2). Tak med tätskiktsmatta godtas dock inte inom ett avstånd av 8 m till skorsten från större värmecentral.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4–3 eller bättre.

I områden utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar övervägas. Till synliga delar av underlagsspont, till exempel taksprång som ska målas, väljs sort G4–2 eller bättre.
Virke som ska täckmålas bör grundbehandlas före uppsättning.

Till inbrädning används även luckor av underlagsspont eller takplywood. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel vid tak med tätskiktsmatta. För övriga träbyggnadstekniska typdetaljer till taktäckningar med tätskiktsmatta hänvisas till redovisade typdetaljer för tegelpannor på underlag av träpanel.

För övriga material som ingår i taktäckningar av tätskiktsmattor hänvisas till respektive materialtillverkares dokumenterade anvisningar.

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 23 mm vid ≤ 1 200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar (till exempel VB2055). Bredd på underlagsspont får vara högst 145 mm. Underlagstak av underlagsspont ger en stabil takkonstruktion och medverkar i upptagning av horisontalkrafter i stommen. En takkonstruktions stabilitet ska kontrolleras av ansvarig konstruktör.
Fästdon: trådspik 2,8–75 av varmförzinkat stål.
Byggpapp: YAM 2000 alternativt YEP 2500.

Utförande

Underlagsspont vänds med rillad sida nedåt och den notade kantsidan nedåt takfallet. Till synliga delar av taksprång som ska målas väljs underlagsspont av sort G4–2 eller bättre och vänds med den rillade sidan nedåt. Om brädor har två sidor rillade vänds den bästa sidan (godsidan) nedåt. Brädor får skarvas endast över stöd, högst två i bredd över samma stöd. Om ändspontat virke används får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Brädorna spikas eller skruvas i varje stöd. Brädor med bredd 95 mm eller bredare ska dubbelspikas. Ytfuktkvot i virke får vara 18 % vid inbrädning och i samband med täckning med byggpapp. Den färdiga inbrädningen ska skyddas mot nederbörd.

Material

Uppbyggnad: virke av sort G4–2 eller bättre, uppbyggt av till exempel 2 stycken minst 45x145 fasade och ihopspikade reglar (VB1804), med fall ≥ 1:10 (cirka 6°) på översidan. Uppbyggnaden kan kompletteras med en vindskiva av trä.
Vindskiva: virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm vid bredd upp till 170 mm. Vid bredd > 170 mm ska tjocklek ≥ 28 mm väljas. Längd väljs så att skarvar undviks. På marknaden finns grundmålade vindskivor med längd upp till 7,2 m. Vid större längder än 7,2 m kan ändspontat eller fingerskarvat virke användas, alternativt lamellimmat trä.

Utförande

Två exempel på hängskiva redovisas här, se Bild 1 respektive Bild 2. Uppbyggnad fästs till inbrädning med skruv c ≤ 400 mm, som inte får gå igenom underlagssponten. Vindskiva spikas i uppbyggnad med spikavstånd ≤ 200 mm. Virke som ska vara täckmålat bör grundbehandlas före uppsättning.

Bild 1.

Bild 2.

Tekniska data

Egentyngd hos ett trätak med taktäckning av plan plåt är cirka 0,30 kN/m² takarea (inklusive bärverk).
Brandmotstånd: Ett yttertak med plan plåt på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4–3 eller bättre. I områden utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar övervägas. Underlagsspont av 23x95 underlagsspontluckor sort G4-3 eller bättre (VB2069). Till synliga delar av underlagstak, till exempel vid taksprång, som ska målas, bör 23 mm grundmålade underlagsspontluckor av sort G4–2 eller bättre (VB3205) användas.

Virke som ska vara täckmålat bör grundbehandlas före montering. Till underlagstak för plan plåt används med fördel luckor av underlagsspont, alternativt skivor av takplywood. De kan ingå som komponent i taktäckningssystem. Underlagstak av underlagsspont eller takplywood ger en stabil takkonstruktion och medverkar i upptagningen av horisontalkrafter i stommen. En takkonstruktions stabilitet ska kontrolleras av ansvarig konstruktör.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas typdetaljer för underlag av träpanel vid taktäckning med plan plåt. För övriga träbyggnadstekniska typdetaljer till taktäckningar av plan plåt hänvisas till redovisade typdetaljer för tegelpannor på underlag av träpanel.

För övriga material som ingår i taktäckningar av plan plåt hänvisas till respektive materialtillverkares dokumenterade monteringsanvisningar.

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 23 mm (till exempel VB2055 eller VB2056) vid taklutning ≥ 1:10 (6°) och ≤ 1 200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Bredd på underlagsspont 95 eller 120 mm.
Alternativt används underlagsspontluckor (VB2069) istället för brädor av underlagsspont.
Underlagstak av underlagsspont eller underlagsspontluckor ger en stabil takkonstruktion och medverkar i upptagning av horisontalkrafter i stommen. En takkonstruktions stabilitet ska kontrolleras av ansvarig konstruktör.
Fästdon: trådspik 2,8–75 av varmförzinkat stål.
Byggpapp: YEP 2500.

Utförande

Brädor av underlagsspont ska monteras med rillad sida vänd nedåt. Brädor får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Brädor ska spikas i varje stöd. Brädor med bredd 95 mm eller bredare ska dubbelspikas. Ytfuktkvoten i virket får vara högst 18 % vid inbrädning och i samband med täckning med byggpapp.
Underlagsspontluckor ska monteras enligt tillverkarens anvisningar.

Material

Vindskiva: virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm vid bredd < 170 mm (till exempel VB2305). Vid bredd ≥ 170 mm väljs tjocklek ≥ 28 mm (till exempel VB2310). Längd väljs så att skarvar undviks. Vid stora längder kan ändspontat eller fingerskarvat virke användas, alternativt lamellimmat trä.
Trekantlist: 50x50 (VB1205).

Utförande

Virke vänds med finsågad eller rillad sida utåt. Vindskiva spikas i träpanel med stöd av en trekantlist. Virke som ska vara täckmålat bör vara industriellt grundmålat eller mellanstruket alternativt grundbehandlat på plats före uppsättning.

Tekniska data

Det finns två sorters takspån; tjockare kyrkspån (stavspån) och tunnare stickspån.

Egentyngd hos ett trätak med taktäckning av spån är cirka 0,75 kN/m² takarea (inklusive bärverk, undertak, byggpapp, ströläkt och bärläkt).

Spåntak av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i tjära. Spåntak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag.
Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Spån av brandimpregnerat trä kan med fördel användas. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Råd och anvisningar

Kyrkspån

Kyrkspån har traditionellt använts på kyrkor, klockstaplar och herrgårdar. Träslag till kyrkspån är furukärna, men även gran eller ek används. På senare tid används även impregnerat virke i träskyddsklass NTR AB eller brandimpregnerat trä i Bruksklass EXT enligt SIS/CEN/Teknisk Specifikation TS15912.
Virke till kyrkspån ska helst vara rakvuxet, kvistfritt och tätvuxet, motsvarande sort G4–1. Spån ska tas ur stock på ett sådant sätt att fiberriktning sammanfaller med spånens längdriktning och årsringarna är orienterade vinkelrätt mot flatsidan (så kallade stående årsringar).

Spån tillverkas genom spjälkning eller sågning så att spånen blir cirka 5 mm tjocka i tunnaste änden och 25 mm i tjocka änden. Spjälkade spån (klyvspån) tillverkas av cirka 30 mm tjocka spjälkade spånämnen som sedan delas genom att finsågas snett genom ämnet. Sågade spån har alla sidor sågade, men översidan hyvlas lätt. Kyrkspån är vanligen cirka 450 mm långa och bredden brukar vara cirka 1/3 av längden, det vill säga cirka 150 mm. Spån kan ha olika former på nedre kanten som kan vara rakt avskuren, rundad eller spetsad.

Bild 1. Vanliga dimensioner för kyrkspån.

Bild 2. Exempel på nederkantens form för kyrkspån.

Spån torkas efter sågning. Målfuktkvot bör vara högst 16 % i samband med montering. Livslängd på spån blir längre om de doppas i varm trätjära samt även ytbehandlas med trätjära första året. Tjärade tak bör sedan tjäras regelbundet, cirka vart femte år på sydsidan och vart tionde år på nordsidan. Ytbehandling och underhåll med trätjära utförs lämpligen sommartid på torrt och noggrant rengjort tak. Ytfuktkvoten får vara högst 16 % i samband med ytbehandling. Tjärade och väl underhållna spåntak kan ha livslängd 100 år eller mer. Yttertak med träspån av impregnerat trä i träskyddsklass NTR AB har en livslängd minst 25 år utan tjärbehandling.

Montering av kyrkspån

Konstruktionen ska vara väl luftad på ett sådant sätt att takspånen kan torka ut efter regn. Spjälkade spån (benämns även klyvspån) ska monteras med den spjälkade sidan som översida. Sågade spån ska ha översidan lätt hyvlad.

Spån ska monteras med den tjocka änden nedåt. De läggs på varandra i rader och förskjutna på ett sådant sätt att spån i den övre raden täcker mellanrum mellan spån i raden nedanför. Spån läggs med 3–6 mm mellanrum som svällmån. Spån läggs vanligen med trelagstäckning. Vid takfot läggs extra varv med kortare spån för att få tre lager. Vid hörn och vinklar anpassas spånlängder på ett sådant sätt att tredubbel täckning erhålls. Vissa detaljer måste i regel lösas på platsen, till exempel vid svängda ytor på torn, men bör då dokumenteras för att underlätta framtida underhållsarbeten. Takspånens förankring dimensioneras enligt gällande regler för vindlastens sugkrafter på tak. Varje spån fästs i bärläkt, normalt med rostfri trådspik, cirka 1/3 av spånlängd nedanför spånets överkant. Kyrkspån förborras för att de inte ska spricka i samband med infästningen.

Fästdon, spik, ska placeras vid sidan av spånets mittlinje på ett sådant sätt att spikskallar täcks av överliggande spån.

Spik till spån bör vara av austenitiskt rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4. Spik av varmförzinkat stål kan eventuellt användas, men inte till ekspån på grund av missfärgningar. Somliga anser att det även går att använda så kallad blankspik, det vill säga obehandlad trådspik.

Till nockar används traditionellt nockbrädor. Blyplåt har använts till täckning av nock eller som alternativ till nockbrädor eller till andra täckbeslag. Även varmförzinkad stålplåt eller kopparplåt kan användas till detta ändamål. Till kopparplåt och blyplåt rekommenderas spik av austenitiskt rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4.

Bild 3. Infästning av kyrkspån.

Stickspån

Stickspån har traditionellt använts till många byggnader, allt från bostadshus i tätorter till lador på landsbygden. Träslag till stickspån har varit furukärnvirke, gran eller asp. Virke ska vara tätvuxet, rakt, kvistfritt virke med stor andel kärnved, motsvarande sort G4-1. Spån tillverkas vanligen med en spånhyvel som ger tunna och långa spån. De görs tjockare i ena änden som sedan vänds nedåt vid läggning. Stickspån är vanligen cirka 450 mm långa och 100–150 mm breda. Tjocklek bör vara cirka 5 mm (3–7 mm). Spån torkas staplade för att rätas ut. Målfuktkvot bör vara 16 % i samband med montering. Stickspån används normalt obehandlade. Impregnerat virke i träskyddsklass NTR AB kan också användas. Träskyddsbehandling av stickspån för att öka hållbarhet har traditionellt varit doppning i varm trätjära eller bestrykning med rödfärg alternativt rödtjärning (en blandning av trätjära och Falu Rödfärg). Ytfuktkvoten får vara högst 16 % i samband med ytbehandling. Kemisk infärgning med järnvitriollösning kan användas för att snabbt få grå kulör. Underhåll av spåntak med stickspån går ut på att hålla dem rena från löv, barr, lavar och mossor genom att de sopas av årligen.

Stickspån kan indelas efter tillverkningsmetod i späntade (spjälkade), hyvlade eller sågade spån. Späntade, styva stickspån (benämns även klyvspån) är traditionellt handgjorda med ytor som följer träets fibrer och inte suger åt sig så mycket vatten, kan ha livslängd 50–70 år utan någon ytbehandling.

Hyvlade, böjliga spån har ytor med en del avskurna fibrer som suger åt sig vatten, har livslängd 20–40 år. Sågade spån har livslängd, mindre än 20 år och de passar bäst som utvändig väggbeklädnad.

Bild 4. Stickspån med olika tillverkning.

Montering av stickspån

Konstruktionen ska vara väl luftad på ett sådant sätt att takspånen kan torka ut efter regn. Hyvlade spån får träets fibrer delvis avskurna och utsidan får "fjäll". Spån läggs med de utstickande, avskurna fibrerna (fjällen) vända ut och nedåt över taket på ett sådant sätt att vatten kan rinna av. Spån läggs vanligen med trelagstäckning. Läggning av spån börjar vid takfot, med en rad spån med längd 150 mm. Spån ska sticka ut cirka 25 mm utanför nedersta bärläkten.

Därefter läggs en rad med 300 mm långa spån och sedan en rad med 450 långa spån, på ett sådant sätt att det blir tre lager även vid takfot. Efter detta läggs spån i rader med cirka 150 mm förskjutning i höjdled. En riktbräda med samma bredd som spånvarv underlättar läggningen. Spån läggs med cirka 25 mm överlapp i sidled. Läggning vartannat varv med olika läggningsriktning ger bra tätning, men läggning med alla varv åt samma håll kan ibland vara fördelaktigt beroende på platsens förhärskande vindriktning eller solinstrålning.
Stickspån fästs i bärläkt. Lagrade och torra spån bör blötas innan infästning för att undvika sprickbildning, alternativt kan spån förborras. Spån fästs vanligen med 50–75 mm lång trådspik men även skruv kan användas. Spik ska vara tunn för att inte spån ska spricka. Fästdon till spån bör vara av syrafast austenitiskt rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4. Spån fästs med ett fästdon vid den kant som överlappar föregående spån och på ett sådant sätt att det upptill döljs av nästa lager spån.

Bild 5. Infästning av stickspån.

Bärverk och underlag av träpanel

Till yttertakskonstruktioner, till exempel takstolar och inbrädningar av underlagsspont, rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till takstolar och andra bärverk av trä ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke, till exempel underlagsspont, ska vara sort G4–3 eller bättre. Till synliga delar av inbrädningar, till exempel vid taksprång, som ska målas väljs sort G4–2 eller bättre. Till underlagstak kan även luckor av underlagsspont eller takplywood användas. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem. Virke som ska vara täckmålat bör vara industriellt grundmålat eller mellanstruket alternativt grundbehandlat på plats före uppsättning. Ströläkt bör spikas i samband med montering av byggpapp, för att hindra att byggpappen skadas av blåst. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd. Vindsutrymmet bör ha bra luftväxling.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel och tak med träspån.

Material

Ströläkt: sågat minst 25x48 av sort G4–2 eller bättre (VB1108).
Bärläkt: sågat minst 25x48 (VB1108) av sort G4–2 eller bättre. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

På underlagstaket av byggpapp på inbrädning monteras ströläkt och bärläkt. Det ska ge en bra luftning mellan underlag och taktäckning av spån samt utgöra underlag för spikning av takspånen. Det ger också möjlighet för avrinning av eventuellt vatten som kan tränga in.

Ströläkt monteras i takets lutningsriktning med ≤ 600 mm centrumavstånd, vid gavel ≤ 100 mm från vindskiva. Bärläkten ska vara kontinuerlig över minst två ströläkt eller stöd och skarvas på ströläkt eller stödkloss. Bärläkten monteras på lågkant med centrumavstånd 150 mm eller centrumavstånd anpassat till takspånens längd så att det blir 1/3 av spånlängden. Nedersta läkten placeras så att takspånen sticker ut cirka 25 mm nedanför. Avståndet mellan nedersta och näst nedersta bärläkten kan avvika från 1/3-måttet för att anpassas till taklängden. Höjden på nedersta bärläkten anpassas då så att nedersta spånet ligger med samma vinkel som övriga. Taklängd (eller spånlängd) för att undvika passning vid nedre bärläkten kan väljas enligt ekvation:

P = n·L + N + R

där

P = takfallets längd
n = antalet läktavstånd
L = läktavstånd = spånlängd/3
N = avstånd från översta bärläkt till nockplanka, 40 mm
R = avstånd från panelkant till nedersta bärläkt, 25 mm.

Spik som trängt genom underlagssonten nådas (viks och slås in) dels på ytor kring takluckor, dels på ytor belägna på lägre höjd än 2 m över golv i vindsutrymmet. Vid taksprång som inte ska kläs in väljs fästdon som inte tränger igenom den synliga inbrädningen.

Brandklassificering

Spåntak av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak. Tjockleken på spån kan mot övre delen av spånet minska till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Trätak kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4–3 eller bättre (till exempel VB2052 eller VB2053), tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1 200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Bredd 95 eller 120 mm.
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.
Underlagstäckning: byggpapp YEP 2500.

Utförande

Underlagstaket ska vara tätt och hindra att fukt tränger in i byggnaden. Det utförs på ett sådant sätt att det kan fånga upp snö eller vatten som tränger in under takspånen. Vattnet ska kunna rinna fritt nedför taket och ut. Underlagstakets kvalitet är ofta avgörande för takkonstruktionens livslängd.

Underlagsspont ska monteras med rillad sida vänd nedåt. Synligt virke vid taksprång som ska målas ska vara av sort G4–2. Om brädor har båda sidor rillade vänds den bästa sidan (godsidan) nedåt. Brädornas skarvar sprids ut över taket. Brädor får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan samma stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Användning av ändspontade brädor minskar virkesspill. Brädor spikas eller skruvas i varje stöd. Brädor med bredd 95 mm eller bredare ska dubbelspikas/-skruvas. Ytfuktkvoten i virke får vara högst 18 % i samband med montering och pappläggning.

Förtillverkade luckor av underlagsspont – underlagsspontluckor – kan även användas. Det finns luckor som är industriellt grundmålade, vilka är avsedda för underlagstak med synlig undersida, avsedda att färdigmålas på plats. De ska spänna över minst två fack och skarvas stumt över stöd. Om luckorna ska ingå i takkonstruktionens stabiliserande funktion bör de monteras i förband eller på ett sådant sätt att två intill varandra liggande luckor inte skarvas över samma stöd. Tillverkarens monteringsanvisningar ska noga följas.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Tjockleken på spån kan mot övre delen av spånet minska till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Trätak kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Takstolar: konstruktionsvirke 45x220 (VB1976) centrumavstånd ≤ 1200 mm.
Påsalning vid snedtakskonstruktion med reglar för ökad värmeisolering: konstruktionsvirke 45x95 (VB1802).
Luftningsläkt: sågat minst 25x23 av sort G4–2 eller bättre (VB1104).
Vindskydd: 3,2 oljehärdad träfiberskiva eller liknande.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm 0,20 mm.
Värmeisolering: skivor av mineralull 170 + 95 + 70 mm, total isolertjocklek 335 mm. 
Horisontella spikreglar bakom invändig beklädnad: dimensionshyvlat virke 45x70 (VB1801) centrumavstånd ≤ 400 mm.
Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål till spikreglar, 2,3x60 till luftningsläkt.

Utförande

Takstolar påsalas på undersidan vid snedtak med reglar, för ökad värmeisolering.
Luftningsläkt spikas på sidorna av takstolarna vid takstolarnas övre kant och mitt i varje fack, så att en 25 mm luftspalt bildas. Vindskyddsskivor tillpassas och spikas underifrån mot läkten. Luftspalten bör vara ventilerad.
Ångspärr/ångbroms monteras på de påsalade takstolarnas undersida, längs med eller vinkelrätt mot takstolarna och skarvas över dessa med klämda skarvar med ≥ 200 mm överlapp. Plastfilmen klämms med invändiga horisontella spikreglar med centrumavstånd högst 400 mm. Spikreglar skarvas över stöd och dubbelspikas i varje takstol.
Vid genomföringar ska plastfilmen klämmas mot fast underlag. Man bör undvika att utföra genomföringar i plastfilmen så långt det är möjligt. Tätning av genomföringar för rör, rörhylsor, eldosor och dylikt i ångspärr/ångbroms ska utföras med särskild tätmassa eller med dubbelhäftande skarvband eller tejp. Fog-, skarvband och tejp för tätning av plastfilm ska vara av material som inte skadar plastfilmens funktion under dess livslängd. Plastfilm ska vara åldersbeständig.

Brandklassificering

Spåntak av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Tjockleken på spån kan mot övre delen av spånet minska till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Nockplanka: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 34 mm. Höjd på nockplanka över takfallen avpassas på ett sådant sätt att nockbrädor får god anliggning mot takspån.
Nockbrädor: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål.

Utförande

Två hopspikade nockbrädor är den vanligaste nocktäckningen för spåntak. Nockbrädor kan eventuellt täckas med plåt alternativt täckas med enbart en bockad plåtprofil. Med stickspån kan nock även utföras med den översta raden spån och monterade över nock och överlappar den andra takhalvans översta rad. Det senare utförandet kräver god passning.

Nock kan utföras med en upprättstående nockplanka som skråspikas/-skruvas i varje takstol. Skarvar i nockplanka får skråspikas/-skruvas. Översta bärläkten monteras cirka 40 mm från nockplankan. Taktäckning med spån avslutas eventuellt med ett skift kortare spån vid nock. Vid värmeisolerat tak ska nock utföras luftad. Takspån avslutas vid översta bärläkt på ett sådant sätt att erforderliga öppningar för ventilation erhålls.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Tjockleken på spån kan mot övre delen av spånet minska till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Vindskiva och vattbräda: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm vid bredd ≤ 170 mm. Vid bredd >170 mm väljs tjocklek ≥ 28 mm. Längd väljs så att skarvar undviks. Vid stora längder kan ändspontat eller fingerskarvat virke användas, alternativt lamellimmat trä.
Trekantlist: 50x50 (VB1205).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

På gavel monteras i regel vindskivor och eventuellt vattbrädor. Anslutning av kyrkspån till vindskiva kan även utföras med överliggande spån eller speciellt utformade vindskivespån.

Virke ska vara finsågat med rillade kantsidor. Finsågad yta ska vändas utåt. Vindskiva spikas/skruvas mot takinbrädning med stöd av trekantlist. Bredare vindskiva kan utföras av lamellimmat virke eller av brädor på förvandring. Vid dubbla vindskivor ska den yttre vindskivan dubbelspikas/-skruvas. Vindskiva ska spikas med ≤ 150 mm centrumavstånd eller skruvas med ≤ 200 mm centrumavstånd. Vattbräda ska spikas i vindskiva med ≤ 200 mm centrumavstånd. Eventuella skarvar som utförs på plats snedskärs (skäftfog) och spikas/skruvas med förborrning. Virke som ska täckmålas ska vara grundbehandlat före uppsättning. I utsatta lägen kan impregnerat virke i träskyddsklass NTR A eller NTR AB väljas.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) Tjockleken på spån kan mot övre delen av spånet minska till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Taket sett uppifrån.

Kortlingar i brytlinjen: konstruktionsvirke 45x95 (VB1971).
Strö- och bärläkt: 25x48 sort G4-2 eller bättre (VB1108). Nedersta bärläkt anpassas på ett sådant sätt att nedersta spånet ligger med samma vinkel som övriga spån.
Fästdon: trådspik 2,8x75 och 3,4x100 av varmförzinkat stål till strö- respektive bärläkt.

Utförande

Vinkelränna kan utföras med synlig plåt, som i princip vid tak med takpannor. Vinkelränna stöttas i brytlinjen av kortlingar mellan takstolarna alternativt med bryttakstol. Längs ränndal läggs först en remsa av byggpapp YEP2500 och ett underbeslag av plåt samt ytterligare en remsa av byggapp. På pappen monteras vinkelränna av plåt, som falsas med hakfals enligt figur ovan. Takets byggpapp dras fram minst 150 mm över vinkelrännan. Ströläkt med centrumavstånd ≤ 600 mm monteras på byggpappen. Bärläkt monteras på vardera sidan, längs med vinkelrännan, som underlag för takspånen. Läkt kan förses med droppbleck/fotplåt mot ränndal.
Spån ska övertäcka vinkelrännans plåt minst 150 mm.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 uppfyller brandklass B_ROOF (t2) Spånens tjocklek kan minska mot övre delen till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Sarg: konstruktionsvirke 45x220 (VB1976).
Kortlingar: konstruktionsvirke, tjocklek ≥ 45 mm.
Stomme till taklucka ≥ 18 mm konstruktionsplywood på ram av trä.
Trekantlist: 50x50 (VB1205).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

Sarg stöttas av kortlingar mellan takstolar. Panel och sarg stöttas av tvärkortlingar. Sarg ska ges en höjd på ≥ 200 mm över taktäckning. Kortlingar monteras före inbrädning. Hål sågas upp efter det att inbrädning är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Över uppvärmda utrymmen bör luckstomme och sarg värmeisoleras för att förhindra kondens och rimfrost.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2) . Tjocklek på spån kan minska mot övre delen till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Förstärkningsreglar: virke av sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 45 mm, monteras på ömse sidor om hålet, vinkelrätt underlagssponten enligt figur ovan.
Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål.

Utförande

Hål sågas upp efter att inbrädning är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Hål mindre än 100 mm bör tas upp mitt i fog mellan två brädor. Hål behöver då inte förstärkas. Hål som skär av flera brädor förstärks med reglar, som spikas fast på vardera sidan om hål före håltagning. Spikavstånd 100 mm. Byggpapp ska ansluta mot rör med inklistrad stos av EPDM-gummi som klistras in i byggpapp. Vid genomföring av rör genom tätskikt och taktäckning är det viktigt att det är tätt för att minska risken för skador av vattenläckage.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Tjocklek på spån kan minska mot övre delen till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Taket sett underifrån.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering. Stora hål för rök- eller ventilationskanal måste förstärkas. Detta gäller särskilt om hålets kanter belastas av tunga apparater, till exempel fläktar eller dylikt.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädning. Hål sågas upp efter att inbrädning är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Underlagstäckning ansluts tätt kring hålet. Underbeslag och överbeslag av plåt ska monteras. Vid genomföringar genom tätskikt och taktäckning är det viktigt att det är tätt för att minska risk för skador av vattenläckage.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Tjocklek på spån kan minska mot övre delen till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Rännkrok: plattstål 5x25 mm.
Fästdon: kamspik 4,0x75 av varmförzinkat stål.
Förstärkningsregel: virke minst 34x145 sort G4–2 eller bättre (VB0814).

Utförande

Nedersta underlagssspontens not sågas bort före uppsättning. Förstärkningsreglar monteras på inbrädningens undersida i varje fack. Rännkrokar fälls in och fästs c ≤ 600 mm innan byggpapp monteras. De ska bockas på ett sådant sätt att hängränna ligger i fall mot stuprör – bakfall får inte förekomma. En minst 300 mm bred remsa av YEP 2500 monteras på de nedersta brädorna innan fotplåten monteras. Byggpapp läggs på den torra inbrädningen och dras fram och klistras ovanpå fotplåten.

Det förekommer även hängrännor av trä som fästs på motsvarande sätt med rännkrokar. Vid användning av hängrännor av trä kan stålkätting användas istället för stuprör.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Tjocklek på spån kan minska mot övre delen till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Mothåll (vinkelstål eller förankringsregel): vinkelstål enligt ansvarig konstruktör, alternativt mothåll av virke 45x95 (VB1971) sort G4–2 eller bättre, längd ≥ 350 mm för en fästpunkt och ≥ 500 mm för två fästpunkter.
Fästdon: Genomgående skruv med mutter och bricka av varmförzinkat eller rostfritt stål.

Utförande

Infästning av taksäkerhetsanordningar och dylikt ska dimensioneras för aktuellt fall och funktionen säkerställas med särskild kontroll av sakkunnig. Det finns olika typer av fästen. Montering kan göras med fästen som förankras med genomgående skruv och mutter i ett mothåll av vinkelstål eller träregel 45x95 som fästs i inbrädningen. Infästning av vinkelstål eller förankringsregel ska dimensioneras och kontrolleras av konstruktör.
Taksäkerhetsanordningar monteras ovanpå byggpapp innan spån monteras. Det går även att använda fästen som monteras ovanpå takspån. Eventuellt behövs extra läkt för infästningen innan takspån kan monteras.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Tjocklek på spån kan minska mot övre delen till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Panelbrädor för inklädnad: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Bredd på brädor avpassas på ett sådant sätt att passbräda inte blir nödvändig.
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.
Insektsnät: koppar eller glasfiber, maskvidd 2,5x2,5 mm.

Utförande

Insektsnät fästs med spik eller klammer. Brädor spikas synligt i alla stöd. Spontat virke till inklädnad kan spikas dolt. Synliga ytor som ska vara täckmålade bör vara industriellt grundmålade eller mellanstrukna alternativt grundbehandlade på plats före montering.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Tjocklek på spån kan minska mot övre delen till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Taket sett underifrån.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering.
Sarg: virke av sort G4–2 eller bättre, hyvlat, tjocklek ≥ 45 mm. Erforderlig virkesbredd (sarghöjd) är beroende av fabrikat och taktäckningsmaterial samt fönstrets nivå över taktäckning, se anvisningar från takfönstertillverkaren..
Spikreglar: virke 45x45 sort G4-2 eller bättre (VB1822) alternativt konstruktionsvirke 45x70 (VB1801) beroende på val av tjocklek på installationsskikt.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädning. Hål sågas upp efter det att inbrädning är avslutad och säker vattenledning har ordnats. Sargvirke monteras runt om hålet. Luftningshål tas upp i angränsande takstolar och i kortlingar, se princip för luftning enligt ovanstående figur eller takfönstertillverkarens anvisningar. Spikreglar för invändig beklädnad kring hål tillpassas och fasas. De monteras på ett sådant sätt att de kan utgöra stöd för invändig beklädnad och smygbeklädnad.
Takfönster ska monteras enligt tillverkarens/leverantörens dokumenterade anvisningar.

Brandklassificering

Takspån av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Tjocklek på spån kan minska mot övre delen till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i trätjära. Takspån kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Tekniska data

Egentyngd hos ett trätak med taktäckning av brädor (falor) är cirka 0,75 kN/m² takarea (inklusive bärverk, undertak, tätskikt, ströläkt och bärläkt).

Faltak av barrträ – i regel furu – med tjocklek ≥ 22 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag.
Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädorna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar. Faltaksbrädor av brandimpregnerat trä kan med fördel användas.

Råd och anvisningar

Yttertaksbräder (falor)

Takbrädor (falor) har traditionellt använts till tak på många byggnader, bland annat på Gotland. Takbrädor läggs i två lager, med under- och överbräda, hur tätt har berott på tillgång och tradition. Träslag till takbrädor har traditionellt varit kärnfuru och takbrädor har ofta bestrukits och underhållits med trätjära. Virke ska helst vara tätvuxet, rakt och kvistfritt, eller motsvarande sort G4–2 eller bättre, alternativt impregnerat. Målfuktkvot ska vara ≤16 % i samband med montering. Sågsnitt och spikhål bör penslas med grundolja.
Det finns olika trämaterial till brädtak (faltak):

• Traditionella yttertaksbrädor av furukärnved (90–100 % kärnved), skyddsbehandlade med trätjära cirka vart 4–5 år. Alternativt kan faltaksbrädor ytbehandlas med järnvitriol.
• Impregnerad furu i träskyddsklass NTR AB mot röta och insekter, torkas till målfuktkvot 16 % innan montering för att undvika sprickor. Brädorna kan ytbehandlas och underhållas med penetrerande träolja eller trätjära alternativt ytbehandlas med järnvitriol.
• Impregnerad furu i träskyddsklass NTR A eller NTR AB kombinerad med industriell oljeimpregnering, för att få skydd mot röta och även minskad risk för sprickbildning. Olja kan infärgas industriellt för att för att ge träet önskad kulör och UV-skydd.
• Brandimpregnerat trä i Bruksklass EXT enligt SIS/CEN/TS 15912.
• Lärkkärna, av till exempel sibirisk lärk, används oftast obehandlad, men kan ytbehandlas med järnvitriol för att få gråaktig kulör, alternativt ytbehandlas och underhållas med penetrerande träolja för att motverka sprickbildning och uttorkning.

Brädornas tjocklek bör vara minst 22 mm och vanligaste dimension är 22x145 mm. För bredare brädor bör tjockleken ökas. För att dräneringsspår (vattrännor) ska få plats bör brädor inte vara smalare än 70 mm. Vattrännor brukar utföras på brädans kärnsida som oftast vänds uppåt. Brädor kan levereras färdigkapade eller i fallande längder, cirka 3 – 6 m.
Brädor kan utföras av fingerskarvat virke för att få stora längder. Ena sidan på brädor är vanligen finsågad och den andra hyvlad. Såväl underbrädor som överbrädor bör ha två spår som fungerar som kapillärbrytande och dränerande. Spåren bör vara cirka 4 x 8 mm, alternativt 10 mm diameter och de bör vara placerade cirka 10 mm in från brädans kant, se nedanstående Bild1.

Bild 1. Bräda med dräneringsspår.

Livslängden är minst 25 år för brädtak av impregnerat virke, något kortare för kärnvirke av furu eller lärk, samt något längre för impregnerat med industriell oljebehandling. Livslängd beror givetvis på utförande och underhåll.

Montering av yttertaksbrädor (falor)

Såväl under- som överrädorna bör monteras med märgsida (kärnsida) uppåt. Underbrädor ska ha dräneringsspår på ovansidan. Om dräneringsspår finns på ena flatsidan monteras underbrädorna med spåren uppåt. Överbrädan monteras i regel också med spåren uppåt, men det förekommer också att de läggs med spåren nedåt.
Dräneringsspår ska samla upp vatten som kommer in mellan under- och överbräda. Brädor med sprickor bör inte användas i samband med montering. Yttertaket ska konstrueras på ett sådant sätt att luftning sker och eventuell fukt kan avdunsta.

Bild 2. Kupning. Den vänstra bilden visar kupning vid alternativ montering medan den högra bilden visar kupning vid traditionell montering.

Det vanligaste är att takbrädorna spikas fast med trådspik. Vid spikning ger handspikning bästa infästning. Skruvning kan ge bättre tätning mellan brädorna och skruv kan efterdras vid behov. Spikar eller skruvar för infästning bör vara varmförzinkade eller rostfria. Lärk kräver syrafast rostfritt stål för att undvika rostränder. Underbrädor fästs centriskt med en spik i varje bärläkt. Överbrädorna dubbelspikas i bärläkten men inte genom underbrädorna. Det är viktigt att de övre brädornas spikar inte går igenom de undre brädorna för att motverka sprickbildning. Spiklängd väljs så att spikarna inte går igenom bärläkten, eftersom bärläkten vid belastning böjer sig och spikarna i så fall kan göra hål i underlagspappen (byggpappen). Spik eller skruv ska monteras så att huvudet är i jämn nivå med brädans översida – de ska inte monteras för djupt så att virket kan skadas och orsaka fuktsamlande fickor. Beslag till faltak kan utföras av förzinkad eller rostfri plåt. Impregneringsmedlet i impregnerade brädor kan påverka korrosion på beslag.

Bild 3. Infästning av yttertaksbrädor (falor) – traditionell montering.

Bild 4. Rätt och fel infästning.

Utförande av taktäckning anpassas till takfallets längd och takets bredd, samt till eventuella öppningar. Takbrädor fördelas jämnt över taket, och eventuellt kan vattbräda användas vid gavlar för att få en snygg avslutning.
Skarvning bör om möjligt undvikas eftersom det alltid medför risk för vatteninträngning. Oundviklig skarvning av brädor ska göras över bärläkt, som bör utföras med en bredd minst 70 mm för att underlätta infästning och motverka sprickbildning. Spikhål bör förborras för att motverka sprickbildning nära änden (≥ 150 mm från änden). Ändträytor bör behandlas med penetrerande grundolja, till exempel en träskyddsolja eller trätjära.
Underhåll av brädtak innebär att hålla det rent från löv och smuts, samt att byta ut brädor som spruckit. Regelbundet underhåll med trätjära eller penetrerande träolja kan behövas cirka vart 5 - 7 år. Ändträytor bör behandlas extra noga.

Bild 5. Skarvning av takbrädor bör undvikas, men utförs vid behov över bärläkt.

Bärverk och underlag av träpanel

Till yttertakskonstruktioner, till exempel takstolar och underlagstak, rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Till övrigt virke och synliga delar av inbrädning, till exempel takfot som ska målas, väljs sort G4–2 eller bättre. Till inbrädning kan även luckor av underlagsspont användas. Virke som ska vara täckmålat bör vara industriellt grundmålat eller mellanstruket alternativt grundbehandlat på plats före uppsättning. Ströläkt bör spikas i samband med montering av byggpapp för att hindra avblåsning. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel och tak med yttertaksbrädor (falor).

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1 200 mm
Takstolar: konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤ 1 200 mm mellan takstolar eller takreglar. Bredd 95–145 mm.
Fästdon: trådspik av varmförzinkat stål 2,8x75.
Byggpapp: YEP 2500.

Utförande

Underlagstak ska vara tätt och hindra att fukt tränger in i byggnaden. Det utförs på ett sådant sätt att det kan fånga upp snö eller vatten som tränger in under takbrädor (falorna). Vatten ska kunna rinna fritt nedför taket och ut. Underlagstakets kvalitet är ofta avgörande för takets livslängd. 

Virke till inbrädning – underlagsspont – ska vändas med rillad sida nedåt. Synligt virke till taksprång som ska målas vänds med rillad sida nedåt. Skarvar på brädor sprids ut över taket. Brädor får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan samma stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Användning av ändspontade brädor minskar virkesspill. Brädor ska spikas eller skruvas i varje stöd. Underlagsspont med bredd 95 mm eller bredare ska dubbelspikas/skruvas. Ytfuktkvot i virke ska vara högst 18 % i samband med inbyggnad.

Luckor av underlagsspont kan användas för inbrädning. De ska spänna över minst två fack och skarvas stumt över stöd. Luckor bör monteras på ett sådant sätt att inte två intill varandra liggande luckor skarvas över samma stöd. Lucktillverkarens anvisningar ska följas.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Luftningsläkt: virke 25x23 av sort G4–3 eller bättre (VB1104).
Vindskydd: 3,2 mm hård träfiberskiva eller motsvarande.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Horisontella reglar bakom invändig beklädnad: dimensionshyvlat virke 45x70 av sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 28 mm, till exempel 28x70 (VB1807).
Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål till reglar.

Utförande

Läkt spikas på sidorna av takstolarna vid takstolarnas övre kant, för att åstadkomma en luftspalt på 25 mm. Läkt bör även spikas mot underlagsspont mitt i varje takstolsfack. Vindskyddsskivor tillpassas och spikas underifrån mot läkt. Luftspalt ska vara ventilerad.

Ångspärr/ångbroms monteras på takstolens undersida längs med träbjälkarna och skarvas över dessa med klämda skarvar och med ≥ 200 mm överlapp. Skarvar ska klämmas med invändiga reglar med centrumavstånd högst 600 mm. Reglar skarvas över stöd och dubbelspikas. Vid genomföringar ska plastfilm klämmas mot fast underlag. Man bör undvika att utföra genomföringar i plastfilmen så långt det är möjligt. Tätning av genomföringar för rör, rörhylsor, eldosor och dylikt i ångspärr/ångbroms ska utföras med särskild tätmassa eller dubbelhäftande skarvband. Fog-, skarvband och tejp för tätning av plastfilm ska vara av beständigt material som inte skadar filmens funktion under dess livslängd.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Ströläkt: virke minst 25x23 sort G4–2 eller bättre (VB1104).
Bärläkt: virke minst 25x75 av sort G4–3 eller bättre (VB0510) eller enligt dimensionering. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.
Fästdon: trådspik av varmförzinkat stål 2,8x75.

Utförande

På inbrädning och underlagstäckning monteras ströläkt och bärläkt. Läkt monteras för att ge en bra luftning mellan underlag och taktäckning av brädor (falor). Det ger också möjlighet för avledning av eventuellt inträngande vatten.

Ströläkt monteras i takets lutningsriktning med ≤ 600 mm centrumavstånd, vid gavel ≤ 100 mm från vindskiva. Ströläkt kan monteras med distansmaterial så att brädtaket får en liten konvex form, det vill säga en svag överhöjning mitt på takytan. Bärläkt ska vara kontinuerlig över minst två ströläkt eller stöd och skarvas över ströläkt eller stödkloss. Bärläkt monteras på lågkant med centrumavstånd 500–1 000 mm anpassat till takfallets längd och lutning samt aktuell snölast. Nedersta och översta läkt placeras cirka 50 mm från nock respektive takfot.
Spik som trängt genom träpanelen nådas (viks och slås in) dels på ytor kring takluckor dels på ytor belägna på lägre höjd än 2 m över golv i vindsutrymme. Vid taksprång som inte ska kläs in väljs kortare spik som inte tränger igenom synlig inbrädning.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Nockplanka: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 34 mm. Höjd på nockplanka avpassas på ett sådant sätt att nockbrädor får god anliggning mot yttertaksbrädor (falor).
Nockbrädor: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Fästdon: trådspik av varmförzinkat stål 3,4x100.

Utförande

Två hopspikade nockbrädor är den vanligaste nocktäckningen för brädtak (faltak). De kan eventuellt täckas med plåt alternativt används enbart nockbeslag av plåt.

Nock kan utföras med eller utan nockplanka. Nockplank skråspikas/skruvas i varje takstol. Skarvar får skråspikas/skruvas. Översta bärläkt monteras cirka 40 mm från nockplanka. Vid värmeisolerat tak ska nock utföras luftad. Yttertaksbrädor (falor) avslutas vid övre bärläkt på ett sådant sätt att erforderliga öppningar för ventilation erhålls.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Vindskiva och vattbräda: virke sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm vid bredd < 170 mm. Vid bredd ≥ 170 väljs tjocklek ≥ 28 mm. Längd väljs för att undvika skarvar. Vid stora längder kan ändspontat virke alternativt lamellimmat trä användas.
Trekantlist: 50x50 (VB1205).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

Vid gavel monteras vindskivor och eventuellt vattbräda, alternativt kan faltaksbrädor dras ut över vindskiva.

Finsågat virke vänds med finsågad yta utåt. Vindskivor spikas mot underlagsspont med stöd av trekantlist. Bredare vindskiva kan utföras av spontat virke eller med brädor på förvandring. Vattbräda spikas i vindskiva med högst 200 mm spikavstånd. Skarvar bör undvikas. Oundviklig skarv som utförs på plats snedskäres och spikas/skruvas med förborrning (skäftfog). Virke som ska täckmålas ska vara industriellt grundmålat eller mellanstruket alternativt grundbehandlat på plats före uppsättning. I utsatta lägen kan impregnerat virke i träskyddsklass NTR AB användasas.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Taket sett uppifrån.

Kortlingar: konstruktionsvirke 45x95 (VB1802) eller dimensionerat av konstruktör.
Nedersta bärläkt: virke minst 25x48 sort G4–2 eller bättre (VB1108) eller enligt dimensionering. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.
Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål.

Utförande

Vinkelränna kan utföras med synlig plåt som vid tak med tegel- eller betongpannor. Vinkelränna stöttas i brytlinjen av kortlingar mellan takstolarna alternativt med bryttakstol. Längs ränndal läggs en remsa byggpapp YEP 2500 och ett underbeslag av plåt samt ytterligare en våd byggpapp. På denna monteras vinkelränna av plåt varefter takets byggpapp kan dras fram över vinkelrännan. Vinkelrännan bör gå upp längs takfallen till cirka 150 mm vertikal höjd ovanför avslutning av takets byggpapp. Bärläkt monteras på vardera sidan längs med vinkelränna som underlag för yttertaksbrädorna (falor). På längsgående läkt kan dropbleck/fotplåt monteras. Takbrädor (falor) ska överlappa vinkelrännans plåt med minst 150 mm.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 22 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2) Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Sarg: konstruktionsvirke, ≥ 45x195 mm.
Kortlingar: konstruktionsvirke, tjocklek ≥ 45 mm, dimensionering enligt konstruktör.
Stomme till taklucka ≥ 18 mm konstruktionsplywood på ram av trä. Skivtjocklek är beroende på luckans area. Lucka utförs med 10 mm språng utanför sarg.
Trekantlist: 50x50 mm (VB1205).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

Sarg stöttas av kortlingar mellan takstolar. Panel och sarg stöttas av tvärkortlingar. Sarg ska ges en höjd ≥ 200 mm över underlagstäckning.
Kortlingar monteras före inbrädning. Hål sågas upp efter det att inbrädning är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Över uppvärmda utrymmen bör luckstomme och sarg värmeisoleras och lufttätas för att förhindra kondens och rimfrost.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 22 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Figur ovan: Taket sett underifrån.

Material

Förstärkningsreglar: virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 45 mm eller enligt dimensionering.
Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål.

Utförande

Hål sågas upp efter att inbrädning är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Hål mindre än 100 mm bör tas upp mitt i fog mellan två brädor. Hål behöver då inte förstärkas. Hål som skär av flera brädor ska förstärkas med reglar, som spikas fast på vardera sidan om hål före håltagning. Spikavstånd 100 mm. Byggpapp ska anslutas tätt runt genomföring. Underbeslag ska monteras. Vid rör ska stos av EPDM-gummi klistras in i byggpapp och anslutas tätt mot rör.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på Brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Figur ovan: Taket sett underifrån.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering. Stora hål för rök- eller ventilationskanal måste förstärkas. Detta gäller särskilt om kanter på hål belastas av tunga apparater, till exempel fläktar.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädning. Hål sågas upp efter det att inbrädning är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Underbeslag ska monteras och erforderlig tätning ska utföras runt apparaten.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Rännkrok: plattstål 5x25 mm.
Fästdon: kamspik 4,0x75.
Förstärkningsregel: virke 34x145 sort G4–2 eller bättre (VB0814).

Utförande

Nedersta underlagssspontens not ska sågas bort.  Fotplåt och rännkrok monteras på inbrädning innan täckning. Rännkrokar ska fällas in och fästas c ≤ 600 mm innan byggpapp monteras. När rännkrokar fällts in i underlagssponten, ska en minst 300 mm bred remsa av YEP 2500 monteras. Fotplåt monteras ovanpå pappremsan. Byggpapp YEP 2500 på inbrädning ska klistras ovanpå fotplåten. Som underlag till infästningar används förstärkningsreglar under inbrädningen. Rännkrokar ska vara bockade för att ge hängränna tillräckligt fall mot stuprör – bakfall får inte förekomma.
Vid takfot bör fågelskyddslist monteras.

Det finns även hängrännor av trä som kan fästas på motsvarande sätt med rännkrokar. Vid användning av hängrännor av trä, kan stålkätting användas som alternativ till stuprör.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Mothåll: vinkelstål eller förankringsregel 45x95 (VB1802), längd ≥ 350 mm för en fästpunkt och ≥ 500 mm för två fästpunkter.
Fästdon: Genomgående skruv med mutter och bricka. Varmförzinkat stål eller austenitiskt rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4.

Utförande

Infästning av taksäkerhetsanordningar ska dimensioneras för aktuellt fall och funktion ska säkerställas med särskild kontroll av sakkunnig. Det finns olika typer av fästen. Montering kan göras med fästen som förankras med genomgående skruv och mutter i mothåll av vinkelstål eller förankringsregel 45x95 som fästs i inbrädningen. Infästning och förankringsregel ska dimensioneras och kontrolleras av konstruktör.
Fästen till taksäkerhetsanordningar bör placeras ovanpå byggpapp innan takbrädor (falor) monteras. Det går även att använda fästen som monteras ovanpå takbrädor, eventuellt behöver då extra läkt för infästning monteras innan takbrädor (falor) spikas fast.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Takfotsbräda: virke av sort G4–-2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. För montering av rännkrok i takfotsbräda väljs tjocklek ≥ 28 mm.
Panel för inklädnad: virke, sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Bredd på brädor avpassas så att passbräda inte blir nödvändig.
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.
Insektsnät: koppar eller glasfiber, maskvidd ≤ 2,5x2,5 mm.

Utförande

Insektsnät fästs med spik eller klammer. Brädor spikas i alla stöd. Spontat virke till inklädnad kan spikas dolt. Synliga ytor som ska vara täckmålade ska vara industriellt grundmålade eller mellanstrukna alternativt grundbehandlade på plats före uppsättning.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Figur ovan: Taket sett underifrån.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering.
Sarg: virke av sort G4–2 eller bättre, dimensionshyvlat, tjocklek ≥ 45 mm. Erforderlig virkesbredd (sarghöjd) är beroende av taktäckningsmaterial och fönstrets nivå över taktäckning. Takfönstertillverkarens anvisningar ska följas.
Spikreglar till isolationsskikt: konstruktionsvirke 45x70 (VB1801) c ≤ 600 mm alternativt virke 45x45 sort G4-2 eller bättre (VB1822) beroende på val av tjocklek på installationsskikt.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädning. Hål sågas upp efter det att inbrädning är avslutad och säker vattenledning har ordnats. Sargvirke monteras runt hål. Luftningshål tas upp i angränsande takstolar och i kortlingar, se princip för luftning enligt figur eller enligt takfönstertillverkarens monteringsanvisningar. Reglar kring hål tillpassas och fasas. De monteras på ett sådant sätt att de tillsammans med spikreglar kan utgöra underlag för invändig beklädnad och smygbeklädnad.
Takfönster ska monteras enligt tillverkarens/leverantörens dokumenterade anvisningar.

Brandklassificering

Faltak av barrträ med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller brandklass B_ROOF (t2). Faltak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalt under brädor (falor) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Tekniska data

Egentyngd hos ett trätak med betongpannor är cirka 0,60 kN/m² takarea (inklusive bärverk).
Brandmotstånd: Ett yttertak med betongpannor på underlag av fribärande läkt uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler).

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk och fribärande läkt ska konstruktionsvirke användas. Ströläkt ska vara sort G4-2 eller bättre. Övrigt virke ska vara av sort G4–3 eller bättre. I områden som är utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar och fribärande läkt övervägas. Takkonstruktionen stabiliseras med snedstag av bandstål. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för fribärande läkt ochtak med betongpannor.

För övriga material som ingår i en taktäckning av betongpannor hänvisas till respektive materialtillverkares dokumenterade produktinformation.

Material

Fribärande läkt: konstruktionsvirke 45x70 (C24, VB1820).
Ströläkt 25x48 sort G4-2 eller bättre (VB1108).
Vattenavledande underlag: skivor eller takduk som uppfyller krav beträffande skydd mot genomtrampning, vattentäthet, hållfasthet, till exempel oljehärdad träfiberskiva eller underlagsduk.
Fästdon: trådspik 4,0x125 av varmförzinkat stål till läkt; vattenavledande underlag av skiva eller takduk fästs enligt respektive tillverkares dokumenterade anvisningar.

Utförande

Träfiberskivor (takboard) som vattenavledande underlag spikas med ≥ 100 mm sidoöverlapp och ≥ 100 mm ändöverlapp. Skivorna spikas med ≤ 150 mm spikavstånd. För andra vattenavledande underlagssystem, t ex underlagsduk, finns motsvarande anvisningar från respektive tillverkare.
Det vattenavledande underlaget kläms fast med ströläkt 25x48 (VB1108) på varje takstol.

Fribärande läkt monteras med centrumavstånd enligt takpannetillverkarens dokumenterade monteringsanvisningar, vanligen mellan 370 eller 310 mm beroende på taklutning och överlapp. Läkt skarvas över stöd. Vid takfot avpassas överkant läkt på ett sådant sätt att nedersta pannrad får samma lutning som övriga pannor.

Det är av stor vikt att fotplåt och hängränna monteras på ett tidigt stadium för att förhindra skador av nederbörd.

Material

Spikreglar bakom invändig beklädnad: konstruktionsvirke eller dimensionhyvlat virke av sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 45 mm (45x70, C14 (VB1801) alternativt 45x45 sort G4-2 (VB1822).
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Vattenavledande underlag: takboard/underlagsduk.
Läkt för luftning: virke 25x23 sort G4–2 eller bättre (VB1104).
Vindskyddskiva: 3,2 mm hård oljehärdad träfiberskiva eller motsvarande.

Utförande

Läkt spikas underifrån mot takstolar på avstånd från vattenavledande underlag så att en luftspalt på cirka 25 mm bildas när vindskyddsskivor monteras. Vindskyddsskivor tillpassas och spikas mot läkt. Luftspalten bör vara ventilerad. Ångspärr/ångbroms monteras med klämda överlappsskarvar ≥ 200 mm.

Material

Nockplanka: virk sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 34 mm. Höjd på nockplanka ska avpassas på ett sådant sätt att nockpannor får god anliggning mot takpannor.
Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål.
Nocktätning: underlagsduk alternativt åldersbeständig plastfilm.

Utförande

Nockplanka skråspikas i varje takstol. Skarvar skråspikas. Vattenavledande underlag av takboard avslutas 20 mm från nockplanka. Underlagsduk kan dras upp och skarvas över nockplanka. Översta bärläkt placeras 30 mm från nockplanka.
Om underlagsduk används utförs nocktätning genom omlottläggning över nockplanka och fastspikning i nockplankans sidor. Vid användning av takboard ska särskild nocktätning utföras med plastfilm.

Material

Vindskiva: virke, sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm vid bredd < 170 mm. Vid bredd ≥ 170 mm väljs tjocklek 28 mm. Längd väljs så att skarvar undviks. Vid stora längder kan  ändspontat eller fingerskarvat virke användas, alternativt lamellimmat trä, till exempel limträ.

Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål.

Utförande

Vindskiva vänds med finsågad eller rillad sida utåt. Till synliga delar av inbrädning som ska målas, till exempel vid  stora gavelsprång eller vid takfot, ska underlagsspont sort G4–2 eller bättre användas. Virke som ska vara täckmålat bör vara industriellt grundmålat eller mellanstruket alternativt grundbehandlat på plats före uppsättning.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke 45x145.
Sarg: konstruktionsvirke, ≥ 45x195.
Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål.
Taklucka av 18 mm konstruktionsplywood på en ram av trä. Lucka utförs med 10 mm språng utanför sarg.
Underbeslag: 0,6 mm metalliserad stålplåt.

Utförande

Taklucka bör vara placerad mellan två takstolar för att undvika avväxling. Kortlingar monteras där luckan ska vara placerad. Sarg fästes i kortlingar med spikningsplåtar enligt konstruktör. Om fribärande läkt är skarvad vid närmast intilliggande takstol, måste förstärkningsregel monteras från sargkant till den takstol som ligger bortom den närmast liggande takstolen.
Underbeslag ska monteras runt sargen innan underlagsduken monteras. Se även figur nedan.

Tillverkare av takpannor har utförliga anvisningar för montering av olika tillbehör. 

Bild 1. Förklaringar
01. Underlagsduk
02. Underbeslag
03. Skarvband

Material

Taket sett uppifrån.

Bärläkt: konstruktionsvirke 45x70 (C24, VB1820).
Inbrädning: underlagsspont av sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm som fast underlag i vinkelrännan.
Vattenavledande underlag: till exempel oljehärdad träfiberskiva eller underlagsduk.
Underbeslag: 0,6 mm metalliserad stålplåt.
Fästdon: trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål till bärläkt; skruv av rostfritt austenitiskt rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4 till underbeslag.

Utförande

Bryttakstol reses och monteras i brytlinje för vinkelränna. Mötande högben fästs i bryttakstol med bandstål eller byggbeslag. Underlagsspont monteras i vinkeln som fast underlag. Underbeslag monteras på underlagssponten, längs bryttakstolen. Vattenavledande underlag läggs omlott ovanpå underbeslag. Bärläkt monteras på vardera sida längs med vinkelränna, som underlag för takpannorna. Vinkelränna av plåt monteras enligt ritning ovan.

Material

Figur ovan: Taket sett underifrån.

Stora hål för till exempel rök- eller ventilationskanal ska förstärkas med kortlingar. Hållfasthet kontrolleras genom dimensionering. Detta gäller särskilt kanter på hål som ska belastas av tunga apparater, till exempel en fläkt. Täthet säkras med att tak kring hål kompletteras med underlagsspont.
Kortlingar: konstruktionsvirke tjocklek ≥ 45 mm.
Inbrädning runt hål: underlagsspont sort G4–3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm.
Fästdon: balkskor och ankarspik till kortlingar; trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål till underlagsspont.
Underbeslag: 0,6 mm metalliserad stålplåt.

Utförande

Kortlingar monteras på sådan nivå att avrinning från underlagstak inte hindras.
Underbeslag ska monteras ovanpå kortlingarna runt hålet innan underlagsduk monteras.

[Illustration från Cornelia]

Bild 1.

Material

Takfotsbräda: virke, sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. För montering av rännkrok på takfotsbräda väljs tjocklek ≥ 28 mm.
Panel för inklädnad: virke, sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Bredd avpassas så att passbräda inte behöver användas.
Fästdon: vinkelbeslag och ankarspik/skruv till takfotsbräda; trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål  till panelbrädor ≤ 25 mm tjocka, 3,4x100 för tjockare virke.

Utförande

Takfotsbräda monteras utanpå takstolstassar med överkant i nivå med överkant takstol. Den fästs i takstolar med vinkelbeslag och ankarspik/skruv, alternativt med stödkloss och trådspik. Underlagsspont spikas längst ned på takstolarna som underlag för fotplåt. Vattenavledande underlag bör monteras över fotbräda och underlagssponten på ett sådant sätt att eventuellt läckagevatten kan avledas till hängränna via fotplåt.
I underkant av takstolar spikas panelbrädor i varje takstol för inklädnad. Spontat virke kan spikas dolt. Synliga ytor som ska vara täckmålade ska vara industriellt grundmålade eller mellanstrukna alternativt grundbehandlade på plats före uppsättning.
Rännkrokar skruvas i takfotsbräda eller fälls in i underlagsspont alternativt i takstolar.

Material

Fribärande läkt kan används som mothåll och underlag för enklare taksäkerhetsanordningar, som till exempel snörasskydd. Tyngre och mer komplicerade anordningar bör fästas i takstolar. Vid behov utförs förstärkning med konstruktionsvirke enligt anvisningar från ansvarig konstruktör.
Fästdon: Träskruv av varmförzinkat stål eller rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4.

Utförande

Infästning av enklare taksäkerhetsanordningar, till exempel snörasskydd, gångbryggor, nock- och takfotsräcken samt räcken för taklucka, ska dimensioneras för aktuellt fall och dess funktion ska säkerställas med regelbunden kontroll. Det finns olika typer av standardfästen. Infästningar kan göras med särskilda bärläktsfästen och konsoler som förankras i den fribärande läkten eller i fotplattor som fästs mitt ovanför underliggande takstol. Infästningar ska dimensioneras och kontrolleras av ansvarig konstruktör.

Material

Vattenavledande underlag: takboard eller underlagsduk.
Underbeslag och ståndskiva: metalliserad stålplåt.

Utförande

Vattenavledande underlag kläms mot takstolar med längsgående ströläkt mot takstolar. Bärläkt monteras på upplag vid vägg. Underbeslag monteras mot vägg ovanpå det vattenavledande underlaget med ≥ 150 mm överlapp. Ståndskiva dras upp minst 300 mm ovanför taktäckning och utförs med minst 150 mm bred vinge som överlappar taktäckning med minst 100 mm.

[Illustration från Cornelia] (Cornelia har fått underlag av Holger).

Bild 1. Förtydligande av utförande vid anslutning mot takkupa eller annan högre byggnadsdel.

Tekniska data

Egentyngd hos ett trätak med taktäckning av tegelpannor är cirka 0,60 kN/m² takarea (inklusive bärverk).
Brandmotstånd: Ett yttertak med tegelpannor på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler).

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk och fribärande läkt ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4–2 eller bättre.

Det vattenavledande takunderlaget ska klämmas fast med längsgående ströläkt 25x48 mot  takstolar. Vid takfot monteras en bräda och remsa av byggpapp som underlag för fotplåt. Bärläkt spikas och skarvas över stöd. Läkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar. Läktning bör utföras i samband med montering av det vattenavledande underlaget. Även rännkrokar, fotplåt och hängrännor bör monteras i ett tidigt stadium för att undvika skador av nederbörd. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd.
Takpannor av tegel ska uppfylla krav enligt SS-EN 1304.

Typdetaljer

Träbyggnadstekniska typdetaljer finns redovisade för taktäckning av betongpannor. Dessa är vägledande även för taktäckning av tegelpannor. Vissa justeringar kan behöva göras med hänsyn till skillnader i mått och anvisningar från tillverkaren av tegelpannor..

För övriga material som ingår i taktäckningar av tegelpannor hänvisas till respektive materialtillverkares dokumenterade produktinformation och monteringsanvisningar.

Tekniska data

Egentyngd hos ett trätak med taktäckning av profilerad plåt är cirka 0,3 kN/m² takarea (inklusive bärverk).
Brandmotstånd: Ett yttertak med profilerad plåt på underlag av fribärande läkt uppfyller brandskyddskrav för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler).

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk och fribärande läkt ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara av sort G4–3 eller bättre. Om vattenavledande underlag ska användas ska detta klämmas mot varje takstol med längsgående ströläkt 25x48 sort G4-2 eller bättre. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för fribärande läkt och tak med profilerad plåt. För övriga träbyggnadstekniska typdetaljer till taktäckningar av profilerad plåt hänvisas till typdetaljer för taktäckning av betongpannor på fribärande läkt.

För övriga material som ingår i taktäckning av profilerad plåt hänvisas till respektive materialtillverkares dokumenterade produktinformation och monteringsanvisningar.

Material

Fribärande läkt: konstruktionsvirke, dimension 45x70 (C24, VB1820) på högkant vid centrumavstånd ≤ 1 200 mm mellan takstolar och takreglar. Läkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.
Eventuellt vattenavledande underlag: board eller underlagsduk som uppfyller krav beträffande skydd mot genomtrampning, vattentäthet, hållfasthet. Det vattenavledande underlaget ska fästas och klämmas fast med ströläkt 25x48 sort G4-2 eller bättre.
Fästdon: trådspik 4,0x125 av varmförzinkat stål till bärläkt. Till ströläkt ska trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål användas.

Utförande

Vattenavledande underlag av träfiberskivor (oljehärdad board) monteras med ≥ 100 mm sidoöverlapp och ≥ 100 mm ändöverlapp. Skivor spikas med ≤ 150 mm spikavstånd.
På bärande läkt ska remsa av YEP 2500 monteras som skydd av trä vid kondensbildning på undersida plåt. Detta gäller även om undersida plåt förses med ett kondensskydd.
För andra vattenavledande underlagssystem finns motsvarande anvisningar. Vattenavledande underlag av underlagsduk kläms fast med längsgående ströläkt 25x48 som spikas i underliggande takstol med trådspik 2,8x75 av varmförzinkat stål, c ≤ 300. Bärande läkt spikas och skarvas över stöd. Läktavstånd och infästning väljs enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar.

Material

Takotsbräda: virke lägst sort G4–2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Om särskilda rännkrokar ska  monteras på takfotsbrädan ska brädans tjocklek vara ≥ 28 mm.
Fribärande läkt: 45x70, konstruktionsvirke C24 (VB1820).
Fästdon: trådspik 3,4x100 av varmförzinkat stål; skruv 4,8x35 av rostfritt stål A2 eller A4 till rännkrokar.

Utförande

Minst en bräda av underlagsspont eller takplywood monteras längst ned på takstolarna. Ovanpå brädan monteras den nedersta bärläkten liggande, vilken beläggs med en remsa av byggpapp, som underlag för fotplåt. Takfotsbräda fästs mot takstolstassarna. Rännkrokar fälls antingen in i nedersta bärläkten med tre stycken skruv eller skruvas i takfotsbrädan. Fotplåt monteras ovanpå byggpappen.
Det är av stor vikt att takplåt, fotplåt och hängrännor monteras i ett så tidigt stadium som möjligt för att undvika skador av nederbörd.

Tekniska data

Egentyngd hos en taktäckning av bärande profilerad plåt är cirka 0,30–0,65 kN/m² takarea.
Hållfasthet: Till bärande takplåt finns dimensioneringsdiagram från respektive tillverkare av profilerad plåt.
Värmeisolering: Nedre skikt skivor av cellplast eller mineralull. Översta isolerskikt av ≥ 50 mm skivor av mineralull (stenull). Värmegenomgångskoefficienten U_p är 0,14 W/m² °C vid 240 mm total isolertjocklek.
Brandmotstånd: Ett yttertak med bärande profilerad plåt och utvändig obrännbar värmeisolering och tätskikt uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler), förutsatt att tätskiktsmatta eller takduk uppfyller kravet för taktäckning i brandteknisk klass B_ROOF (t2).

Råd och anvisningar

Bärande element av profilerad plåt används ofta som ytbärverk tillsammans med bärande takkonstruktion av konstruktionsvirke eller limträ.

Plåten skruvas i träbärverket enligt plåttillverkarens anvisningar. Fästdon – kvalitet, typ och antal – bestäms genom dimensionering.

Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd. Tillverkare av profilerad plåt har detaljerade monteringsanvisningar. Tak kan genom skivverkan medverka till stomstabilisering, som ska beräknas av ansvarig konstruktör. Den här typen av plana tak med tätskiktsmatta avvattnas vanligen med invändiga stuprör. Tak med tätskiktsmatta ska luta minst 1:100 mot takbrunnar för att undvika kvarstående vatten på takytan. Bakfall eller svackor får ej förekomma.

Vid brandkrav och användning av cellplast ska minst 50 mm tjocka mineralullsskivor (stenullsskivor) med hög densitet monteras närmast tätskiktsmattan.

Typdetaljer

För material och detaljer som ingår i en taktäckning av bärande profilerad plåt hänvisas till respektive tillverkares dokumenterade produktinformation och monteringsanvisningar.

Tekniska data

Egentyngd hos taktäckning av bärande träullselement är cirka 0,80 kN/m² takarea.
Hållfasthet: Takelement är dimensionerade och märkta för användning i olika snözoner. De är provade och godkända med avseende på skydd mot genomtrampning.

Ett yttertak av bärande träullselement och utvändig obrännbar värmeisolering och tätskikt uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler) förutsatt att tätskiktet uppfyller kravet för taktäckning i brandteknisk klass B_ROOF (t2).

Värmeisolering: Värmegenomgångskoefficient U_p är 0,40 W/m² °C för ett tak med bärande träullselement. Med extra utvändig värmeisolering kan lägre U_p-värden erhållas, till exempel 0,20 W/m² °C vid 120 mm total isolertjocklek. Tillverkarna av isoleringsmaterial kan ge information om lämplig kombination, typ och utförande.
Ljudabsorption: Takelement har ljudabsorberande egenskaper och medverkar till att skapa en god ljudmiljö.

Råd och anvisningar

Bärande träullselement används ofta som ytbärverk tillsammans med bärande takkonstruktion av limträ.

Träullslementen skruvas i träbärverket. Fästdon, kvalitet, typ och antal – bestäms genom dimensionering.

Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd. Tillverkare av profilerad plåt har detaljerade monteringsanvisningar. Tak kan genom skivverkan medverka till stomstabilisering, som ska beräknas av ansvarig konstruktör.   Den här typen av tak avvattnas vanligen med invändiga stuprör. Utvändig takavvattning förekommer även.

Vid brandkrav och användning av cellplast, ska minst 50 mm tjocka mineralullsskivor med hög densitet monteras ovanpå cellplastskivorna. Tillverkarna av profilerad plåt har utförliga anvisningar.

Typdetaljer

För material och detaljer som ingår i en taktäckning av bärande profilerad plåt hänvisas till respektive tillverkares dokumenterde produktinformation och monteringsanviningar.