Tak

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av tegel är cirka 0,60 kN/m² takarea (inklusive bärverket).
Brandmotstånd: Ett yttertak med taktegel på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BKR (Boverkets Konstruktionsregler). Taket accepteras även inom 8 m avstånd till skorsten från större värmecentral.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4-2 eller bättre.

I områden utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar övervägas. Till synliga delar av underlagstaket, till exempel taksprång, som ska målas väljs sort G4-1 eller bättre. Virke som ska vara täckmålat förgrundas före uppsättning eller impregneras i träskyddsklass NTR/B. Till underlagstak används även takluckor, plywood eller spånskivor. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem. Ströläkt bör spikas i samband med pappläggningen för att hindra att pappen skadas av blåst. Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Takfallets längd kan för att underlätta läggningen av pannor (enbart hela pannor) väljas enligt formeln:

P=(n-1)xL+N+R

där

P = takfallets längd
n = antalet pannrader
L = tegelpannans läktavstånd
N = avstånd mellan översta bärläkten och nockplankan, 40 mm
R = mått från panelkant till överkant näst nedersta bärläkt, 320-340 mm beroende på takfotens utformning.

Takfallets bredd innanför vindskivorna ska helst vara en multipel av 200 mm (enkupigt tegel) respektive 250 mm (tvåkupigt tegel) med ett tillägg av 30 mm.

Takpannor av tegel ska uppfylla fordringarna enligt
SS-EN 1024.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel, tak med tegelpannor.

Material

Inbrädning: råspont av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 17 mm vid ≤ 1200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Bredd 95 eller 120 mm.
Fästdon: trådspik 75-2,8.
Underlagstäckning: YAP 2500.

Utförande

Bräderna vänds med den sågade sidan uppåt. Synligt virke till taksprång som ska målas vänds med den sågade sidan nedåt. Bräderna får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan samma stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Användning av ändspontade bräder minskar virkesspillet. Bräderna spikas i varje stöd. Bräder bredare än 113 mm dubbelspikas. Fuktkvoten i virket bör vara mellan 15 och 18 % vid inbrädningen.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå råsponten. Detta motverkar kondens på råspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Material

Glespanel bakom invändig beklädnad: råhyvlade eller sågade bräder av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 17 mm.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Vindskydd: 3,2 mm hård board eller liknande.
Fästdon: trådspik 75-2,8 till glespanelen.

Utförande

Läkten spikas i takstolarna så att en luftspalt på maximalt 25 mm bildas. Vindskyddsskivorna tillpassas och spikas mot läkten. Luftspalten ska vara ventilerad. Ångspärr monteras med klämda skarvar och med ≥ 200 mm överlapp. Glespanelsbräder skarvas över stöd och dubbelspikas.

Material

Ströläkt: sågat 25x25 mm av lägst sort G4-2.
Bärläkt: sågat 25x38 mm av lägst sort G4-2. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar. Formel för att beräkna placering av bärläkt.
Fästdon: trådspik 75-2,8 till ströläkt; 100-3,4 till bärläkt.

Utförande

Ströläkt monteras i takets lutningsriktning med ≤ 600 mm centrumavstånd, vid gavel ≤ 100 mm från vindskiva. Den nedersta bärläkten monteras på högkant. Övrig bärläkt monteras på lågkant med 375 mm centrumavstånd. Den skarvas på ströläkt eller stödkloss. Den nedersta bärläkten utförs i impregnerat virke träskyddsklass NTR/AB.
Spik som trängt genom träpanelen nådas (viks och slås in) dels på ytor kring takluckor, dels på ytor belägna på lägre höjd än 2 m över golv i vindsutrymmet. Vid taksprång som inte ska kläs in väljs kortare spik som inte tränger igenom den synliga inbrädningen.

Material

Nockplanka: virke lägst sort G4-2, tjocklek ≥ 38 mm. Nockplankans höjd över takfallen avpassas så att nockpannan får god anliggning mot takpannorna.
Fästdon: trådspik 100-3,4.

Utförande

Nockplankan skråspikas i varje takstol. Skarvar skråspikas. Luftad nock kan utföras enligt takpannetillverkarens anvisningar. Takkonstruktionen kan luftas med speciella luftningsventiler i underlagstaket.
Översta bärläkt monteras 40 mm från nockplankan.

Material

Vindskiva och vattbräda: virke lägst sort G4-2,
tjocklek ≥ 22 mm. Längd väljs så att skarvar undviks. Stora längder kan erhållas med fingerskarvat virke.
Trekantlist: 50x50 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, 100-3,4.

Utförande

Råhyvlat virke vänds med den sågade ytan utåt. Vindskiva spikas i takpanelen med stöd av en trekantlist.
Bredare vindskiva kan utföras av spontat virke eller av bräder på förvandring. Vattbräda spikas i vindskiva med 200 mm spikavstånd. Skarvar som utförs på plats snedskärs och spikas.
Virke som ska täckmålas förgrundas före uppsättning eller impregneras i träskyddsklass NTR/AB.

Material

Kortlingar: virke 45x95 mm lägst sort G4-2.
Bärläkt för kapade pannor: sågat 38x50 mm lägst sort G4-2.
Fästdon: trådspik 75-2,8, 100-3,4.

Utförande

Vinkelrännan stöttas i brytlinjen av kortlingar mellan takstolarna alternativt med bryttakstol. Bärläkt monteras på vardera sidan längs med vinkelrännan som underlag för kapade pannor.

Material

Sarg: virke av lägst sort G4-3, hyvlat, tjocklek ≥ 22 mm. Sarg som ska täckas med aluminium- eller kopparplåt utförs av > 34 mm hyvlat virke.
Kortlingar: Kortlingar utförs i konstruktionsvirke lägst C14.
Stomme till taklucka ≥ 17 mm spontade bräder i två lag eller i ett lag på ram av trä.
Trekantlist: virkesdimension 50x50 mm.
Fästdon: trådspik 75-2,8.

Utförande

Sargen stöttas av kortlingar mellan takstolar. Panel och sarg stöttas av tvärkortlingar. Kortlingar monteras före inbrädningen.

Material

Förstärkningsreglar: virke av lägst sort G4-2,
tjocklek ≥ 45 mm.
Fästdon: trådspik 75-2,8.

Utförande

Hål mindre än 100 mm bör tas upp mitt i fogen mellan två bräder. Hålet behöver då inte förstärkas. Hål som skär av flera bräder förstärks med reglar, som spikas fast på vardera sidan om hålet före håltagningen. Spikavstånd 100 mm.

Underlagstäckningen ansluts tätt kring hålet under såväl byggtid som brukstid.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke i lägst hållfasthetsklass C14. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering. Stora hål för rök- eller ventilationskanal måste förstärkas. Detta gäller särskilt om hålets kanter belastas av tunga apparater, fläktar.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädningen. Hålet sågas upp efter det att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas.

Material

Rännkrok: 5x25 mm plattstål.
Fästdon: kamspik 75-4,0 mm.

Utförande

Nedersta brädans not sågas bort före uppsättning. Rännkrokarna spikas i varje takstol och mellan varje takstol innan underlagspappen fästs permanent. Till infästningarna mellan takstolar används fästreglar under träpanelen. Rännkrokarna ska bockas så att hängrännan ligger i fall mot stuprör, bakfall får inte förekomma.

Material

Mothåll: träregel 50x100 mm lägst sort G4-2, längd ≥ 350 mm för en fästpunkt och ≥ 500 mm för två fästpunkter.
Fästdon: Skruv med mutter och bricka.

Utförande

Infästning av takskyddsfästen ska dimensioneras för aktuellt fall och säkerställas till funktion med särskild kontroll.

Material

Panel för inklädnad: virke lägst sort G4-1, tjocklek ≥ 22 mm. Brädernas bredd avpassas så att passbräda inte blir nödvändig.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 till bräder ≥ 25 mm tjocka och 100-3,4 till tjockare bräder.
Insektsnät: koppar eller glasfiber, maskvidd 2,5x2,5 mm.

Utförande

Insektsnätet fästs med spik eller klammer. Bräderna spikas i alla stöd. Spontat virke till inklädnader spikas dolt. Synliga ytor som ska vara täckmålade ska fabriksgrundas för täckmålning på plats.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke i lägst hållfasthetsklass C14.
Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering.
Sarg: virke av sort G4-3 eller bättre, hyvlat, tjocklek ≥ 22 mm. Erforderlig virkesbredd (sarghöjd) är beroende av taktäckningsmaterialet och fönstrets nivå över taktäckningen.
Trekantslist: 50x50 mm.
Reglar: virke 45x70, i lägst hållfasthetsklass C14.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädningen. Hål sågas upp efter det att inbrädningen är avslutad och säker vattenledning har ordnats. Sargvirke och trekantslist monteras runt hålet. Luftningshål tas upp i angränsande takstolar och i kortlingar, se princip för luftning i figuren. Reglar i invändiga glespanelen kring hålet tillpassas och fasas. De monteras så att de kan utgöra stöd för den invändiga beklädnaden och smygbeklädnaden.

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 17 mm vid ≤ 1 200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Underlagstak av underlagsspont ger en stabil takkonstruktion och medverkar i upptagningen av horisontalkrafter i stommen.
Fästdon: trådspik 75-2,8.
Underlagstäckning: YAP 2500.

Utförande

Bräderna vänds med den rillade sidan uppåt. Synligt virke till taksprång som ska målas vänds med den rillade sidan nedåt.

Bräderna får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan samma stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd.

Bräderna spikas i varje stöd. Bräder bredare än 113 mm dubbelspikas. Ytfuktkvoten i virket bör vara mellan 15 och 18 % vid inbrädningen.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå råsponten. Detta motverkar kondens på råspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med betongpannor är cirka 0,60 kN/m² takarea (inklusive bärverket).
Brandmotstånd: Ett yttertak med betongpannor på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BKR (Boverkets Konstruktionsregler). Taket accepteras inom även 8 m avstånd till skorsten från större värmecentral.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4-2 eller bättre. I områden utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar övervägas. Till synliga delar av underlagstaket, till exempel taksprång, som ska målas, väljs sort G4-2 eller bättre. Virke som ska vara täckmålat förgrundas före uppsättning eller impregneras i träskyddsklass NTR/AB. Till underlagstak används även takluckor, plywood eller spånskivor. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd. Takpannor av betong ska uppfylla fordringarna enligt SS-EN 490.

Takfallets längd kan för att underlätta läggningen av pannor (enbart hela pannor) väljas enligt formeln:

P=(n-1)xL+N+R

där

P = takfallets längd
n = antalet pannrader
L = pannans läktavstånd
N = avstånd mellan översta bärläkten och nockplankan, 40 mm
R = mått från panelkant till överkant näst nedersta bärläkt, 320-340 mm beroende på takfotens utformning.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel, tak med betongpannor. För övriga träbyggnadstekniska typdetaljer till taktäckningar av betongpannor hänvisas till redovisade typdetaljer för tegelpannor på underlag av träpanel.

För övriga material som ingår i taktäckningar av betongpannor hänvisas till respektive materialtillverkares produktinformation.

Material

Horisontell läkt bakom invändig beklädnad: råhyvlade eller sågade bräder av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 17 mm.
Fästdon: trådspik 75-2,8.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Läkt för luftning: virke 25x23 mm.
Vindskydd: 3,2 mm hård board eller dylikt.

Utförande

Läkten spikas i takstolarna så att en luftspalt på 25 mm bildas. Vindskyddsskivorna tillpassas och spikas mot läkten. Luftspalten ska vara ventilerad. Ångspärr monteras med klämda skarvar och med ≥ 200 mm överlapp. Läkt skarvas alltid över stöd.

Material

Ströläkt: sågat 25x23 mm av sort G4-2 eller bättre.
Bärläkt: sågat 25x38 mm av sort G4-2 eller bättre. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.

Utförande

Ströläkt monteras i takets lutningsriktning med 600 mm centrumavstånd, vid gavel 100 mm från vindskiva.
Nedersta bärläkt monteras på högkant. Övrig bärläkt monteras med 375 mm centrumavstånd. Mindre avstånd rekommenderas för tak med mindre lutningar. Läkt skarvas på ströläkt eller stödkloss. Vid vinkelränna monteras stödläkt för kapade pannor i rännans riktning.

Spik som trängt genom takpanelen nådas (viks och slås in), dels på ytan kring takluckan, dels på ytor belägna på lägre höjd än 2 m över golv i vindsutrymmen. Vid taksprång som inte ska kläs in väljs kortare spik som inte tränger igenom takpanelen.

Material

Vindskiva: virke av sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm.
Längd väljs så att skarvar undviks.
Trekantlist: 50x50 mm.
Fästdon: varmförzinkad spik 75-2,8.

Utförande

Råhyvlat virke vänds med den sågade ytan utåt. Vindskivan spikas i träpanelen med stöd av en trekantlist. Vindskivans utformning anpassas till takpanneleverantörens anvisningar. Virke som ska vara täckmålat förgrundas före uppsättning eller impregnering i träskyddsklass NTR/AB.

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av skyddsbelagd papp är cirka 0,30 kN/m² takarea (inklusive bärverket).
Brandmotstånd: Ett yttertak med skyddsbelagd papp på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BKR (Boverkets Konstruktionsregler) förutsatt att pappen uppfyller kravet för taktäckning i brandteknisk klass T. Taket accepteras dock inte inom ett avstånd av 8 m till skorsten från större värmecentral.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4-2 eller bättre.

I områden utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar övervägas. Till synliga delar av underlagstaket, till exempel taksprång som ska målas, väljs sort G4-2 eller bättre. Virke som ska täckmålas förgrundas före uppsättning eller impregneras i träskyddsklass NTR/AB.

Till underlagstak används även takluckor, plywood eller spånskivor. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel, tak med skyddsbelagd papp. För övriga träbyggnadstekniska typdetaljer till taktäckningar med skyddsbelagd papp hänvisas till redovisade typdetaljer för tegelpannor på underlag av träpanel.

För övriga material som ingår i taktäckningar av skyddsbelagd papp hänvisas till respektive materialtillverkares produktinformation.

Material

Inbrädning: underlagspanel av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1 200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Bredd 95 eller 120 mm. Underlagstak av underlagspanel ger en stabil takkonstruktion och medverkar i upptagningen av horisontalkrafter i stommen.
Fästdon: trådspik 75-2,8.
Underlagstäckning: YAP 2500.

Utförande

Bräderna vänds med den rillade sidan uppåt. Till synliga delar av taksprång som ska målas vänds den rillade sidan nedåt. Bräderna får skarvas endast över stöd, högst två i bredd över samma stöd. Om ändspontat virke används får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Bräderna spikas i varje stöd. Bräder bredare än 113 mm dubbelspikas. Ytfuktkvoten i virket bör vara mellan 15 och 18 % vid inbrädningen.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Material

Uppbyggnad: virke uppbyggt till dimension 100x150 mm, med fall ≥ 1:10 (cirka 6°) på översidan. Uppbyggnaden kan kompletteras med en vindskiva av trä.
Vindskiva: virke av sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Längd väljs så att skarvar undviks. Stora längder kan erhållas med fingerskarvat virke.

Utförande

Uppbyggnaden spikas i inbrädningen. Vindskivan spikas i uppbyggnaden med spikavstånd ≤ 200 mm. Virke som ska vara täckmålat förgrundas före uppsättning eller impregneras i träskyddsklass NTR/AB.

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av plan plåt är cirka 0,30 kN/m² takarea (inklusive bärverket).
Brandmotstånd: Ett yttertak med plan plåt på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BKR (Boverkets Konstruktionsregler). Taket accepteras även inom 8 m avstånd till skorsten från större värmecentral.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4-2 eller bättre. I områden utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar övervägas. Till synliga delar av underlagstaket, till exempel taksprång, som ska målas väljs sort G4-2 eller bättre.

Virke som ska vara täckmålat förgrundas före uppsättningen eller impregneras i träskyddsklass NTR/AB. Till underlagstak för plan plåt används även takluckor, plywood eller spånskivor. Det kan ingå som komponent i taktäckningssystem. Underlagstak av underlagsspont ger en stabil takkonstruktion och medverkar i upptagningen av horisontalkrafter i stommen.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas typdetaljer för underlag av träpanel, tak med plan plåt. För övriga träbyggnadstekniska typdetaljer till taktäckningar av plan plåt hänvisas till redovisade typdetaljer för tegelpannor på underlag av träpanel.

För övriga material som ingår i taktäckningar av plan plåt hänvisas till respektive materialtillverkares produktinformation.

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 23 mm vid taklutning ≥ 1:10 (6°) och ≤ 1 200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Vid taklutningar ≥ 1:4 (14°) kan tjockleken 20 mm väljas. Bredd 95 eller 120 mm.
Underlagstak av underlagsspont ger en stabil takkonstruktion och medverkar i upptagningen av horisontalkrafter i stommen.
Fästdon: trådspik 75-2,8.
Underlagstäckning: YAP 2500.

Utförande

Bräderna vänds med den rillade sidan uppåt. Bräderna får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Bräderna spikas i varje stöd. Bräder bredare än 113 mm dubbelspikas. Ytfuktkvoten i virket bör vara mellan 15 och 18 % vid inbrädningen.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Material

Vindskiva: virke av sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Längd väljs så att skarvar undviks. Stora längder kan erhållas med fingerskarvat virke.
Trekantlist: 50x50 mm.

Utförande

Råhyvlat virke vänds med den sågade ytan utåt. Vindskiva spikas i träpanelen med stöd av en trekantlist. Virke som ska vara täckmålat förgrundas före uppsättning eller impregneras i träskyddsklass NTR/AB.

Tekniska data

Det finns två sorters takspån; tjockare kyrkspån (stavspån) och tunnare stickspån.

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av spån är cirka 0,75 kN/m² takarea (inklusive bärverket, undertak, tätskikt, ströläkt och bärläkt).

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass BROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Råd och anvisningar

Kyrkspån

Kyrkspån har traditionellt använts till kyrkor, klockstaplar och herrgårdar. Träslag till kyrkspån har varit furukärna, men även gran och ek har ibland använts. På senare tid används även impregnerat virke i träskyddsklass NTR/AB. Virke till kyrkspån ska helst vara rakvuxet, kvistfritt och tätvuxet, eller motsvarande sort G4-1 eller bättre enligt SS-EN 1611-1. Spånen ska tas ur stocken så att fiberriktningen sammanfaller med spånens längdriktning och årsringarna är vinkelrätt mot flatsidan (så kallade stående årsringar). Spånen tillverkas genom spjälkning eller sågning så att spånen blir cirka 5 mm tjocka i tunnaste änden och 25 mm i tjocka änden. Spjälkade spån tillverkas av cirka 30 mm tjocka spjälkade spånämnen som sedan delas genom att finsågas snett genom ämnet. Sågade spån har alla sidor sågade, men översidan hyvlas lätt. Kyrkspån är vanligen cirka 450 mm långa och bredden ska vara cirka 1/3 av längden, det vill säga cirka 150 mm. Spånen kan ha olika former på nedre kanten som kan vara rakt avskuren, rundad eller spetsad.

Bild 1. Vanliga dimensioner för kyrkspån.

Bild 2. Exempel på nederkantens form för kyrkspån.

Spånen torkas efter sågningen. Målfuktkvot bör vara 16 % enligt SS-EN 14298. Spånens livslängd blir längre om de impregneras genom att doppas i varm trätjära samt även tjäras första sommaren. Tjärade tak ska sedan tjäras regelbundet, cirka vart femte år på sydsidan och vart tionde år på nordsidan. Tjärbehandlingen utförs lämpligen tidigt på sommaren på torrt och noggrant rengjort tak. Tjärade och väl underhållna spåntak kan ha en livslängd på 100 år eller mer. Impregnerade spåntak har en livslängd på minst 30 år utan tjärbehandling.

Montering av kyrkspån

Konstruktionen ska vara väl luftad så att takspånen kan torka ut efter regn. Spjälkade spån ska monteras med den spjälkade sidan som översida. Sågade spån ska ha översidan lätt hyvlad. Spånen monteras med tjockare änden nedåt. De läggs på varandra i rader och förskjutna så att spånen i den övre raden täcker mellanrummen mellan spånen i den nedre raden. Spånen läggs med 3-6 mm mellanrum som svällmån. Spånen läggs vanligen med trelagstäckning. Vid takfoten läggs extra varv med kortare spån för att få tre lager. Vid hörn och vinklar anpassas spånlängderna så att tredubbel täckning erhålls. En del detaljer måste i regel lösas på platsen, till exempel vid svängda ytor på torn, men bör då dokumenteras för att underlätta framtida underhållsarbeten. Takspånens förankring dimensioneras enligt gällande regler för vindlastens sugkrafter på taket. Varje spån fästs i bärläkt, normalt med en trådspik, cirka 1/3 av spånlängden nedanför spånets överkant. Kyrkspånen förborras, så att de inte spricker vid spikningen. Spiken placeras vid sidan av spånets mittlinje så att den täcks av överliggande spån och inte syns. Spik till spån bör vara av syrafast rostfritt stål. Varmförzinkad spik kan eventuellt användas, men inte till ekspån. Till nockar används traditionellt nockbräder. Blyplåt har använts till täckning av nock eller nockbräder eller till andra beslag. Även varmförzinkad stålplåt eller kopparplåt kan användas till detta. Till kopparplåt och blyplåt används rostfri spik.

Bild 3. Infästning av kyrkspån.

Stickspån

Stickspån har traditionellt använts till många byggnader allt från bostadshus i tätorter till lador på landsbygden. Träslag till stickspån har varit furukärna, gran och asp. Virket ska vara tätvuxet, rakt, kvistfritt virke med stor andel kärnved, eller motsvarande sort G4-1 eller bättre enligt SS-EN 1611-1. Spånen tillverkas vanligen med en spånhyvel som ger tunna och långa spån. De görs tjockare i ena änden som sedan vänds nedåt vid läggningen. Stickspån är vanligen cirka 450 mm långa och 100-150 mm breda. Tjockleken bör vara cirka 5 mm (3-7 mm). Spånen torkas staplade för att rätas ut. Målfuktkvot bör vara 16 % enligt SS-EN 14298. Stickspån används normalt obehandlade. Impregnerat virke i träskyddsklass NTR/AB kan också användas. Träskyddsbehandling av stickspån för att öka hållbarheten har traditionellt varit neddoppning i varm tjära eller bestrykning med rödfärg. Kemisk infärgning med järnvitriollösning användes för att få grå färg. Underhåll av spåntak med stickspån går ut på att hålla dem rena från löv, barr, lavar och mossor genom att de sopas av årligen. Stickspånen kan indelas efter tillverkningsmetod i späntade (spjälkade), hyvlade eller sågade spån. Späntade, styva stickspån är traditionellt handgjorda med ytor som följer träets fibrer och inte suger åt sig så mycket vatten och har obehandlade en livslängd på 50-70 år. Hyvlade, böjliga spåna har ytor med en del avskurna fibrer som suger åt sig vatten och har en livslängd på 20-40 år. Sågade spån har en livslängd mindre än 20 år och de passar bäst till väggar.

Bild 4. Stickspån med olika tillverkning.

Montering av stickspån

Konstruktionen ska vara väl luftad så att takspånen kan torka ut efter regn. Hyvlade spån får träets fibrer delvis avskurna och utsidan får "fjäll". Spånen läggs med de utstickande, avskurna fibrerna (fjällen) vända ut och ned över taket så att vattnet rinner bort. Spånen läggs vanligen med trelagstäckning. Läggningen av spånen ska börja vid takfoten, med en rad med spån med längden 150 mm. Spånen ska sticka ut cirka 25 mm utanför nedersta bärläkten. Sedan läggs en rad med 300 mm långa spån och sedan en rad med 450 mm långa spån, så att man får tre lager även vid takfoten. Därefter läggs spånen i rader med cirka 150 mm förskjutning i höjdled. En riktbräda med samma bredd som spånvarven kan underlätta läggningen. Spånen läggs med cirka 25 mm överlapp i sidled. Läggning vartannat varv med olika läggningsriktning ger bra tätning, men läggning med alla varv åt samma håll kan ibland vara fördelaktigt beroende på platsens förhärskande vindriktning eller solinstrålning. Stickspån spikas i bärläkt. Lagrade och torra spån bör blötas innan spikningen för att undvika sprickbildning, alternativt kan spånen förborras. Spånen spikas med 50-75 mm lång trådspik. Spiken ska vara tunn för att inte spånen ska spricka. Spik till spån bör vara av syrafast rostfritt stål. Spånen spikas med en spik vid den kant som överlappar föregående spån och så högt upp att den döljs av nästa lager spån.

Bild 5. Infästning av stickspån.

Bärverk och underlag av träpanel

Till yttertakskonstruktioner, till exempel takstolar och underlagstak, rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4-2 eller bättre. Till synliga delar av underlagstaket, till exempel taksprång, som ska målas väljs sort G4-2 eller bättre. Till underlagstak används även takluckor, plywood eller spånskivor. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem. Virke som ska vara täckmålat bör grundmålas med minst 60 μm före uppsättning. Ströläkt bör spikas i samband med pappläggningen för att hindra att pappen skadas av blåst. Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd. Vindsutrymmet bör ha bra ventilation.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel och tak med träspån.

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Bredd 95-145 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.
Underlagstäckning: YAP 2500 eller likvärdigt.

Utförande

Undertaket ska vara tätt och hindra att fukt tränger in i byggnaden. Det utförs så att det kan fånga upp snö eller vatten som tränger in under takspånen. Vattnet ska kunna rinna fritt nedför taket och ut. Undertakets kvalitet är ofta avgörande för takkonstruktionens livslängd.

Inbrädningens virke vänds med den rillade sidan uppåt. Synligt virke till taksprång som ska målas vänds med den rillade sidan nedåt. Brädernas skarvar sprids ut över taket. Bräderna får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan samma stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Användningen av ändspontade bräder minskar virkesspillet. Bräderna spikas eller skruvas i varje stöd. Bräder bredare än 120 mm dubbelspikas/skruvas. Ytfuktkvoten i virket ska vara max 18 % vid inbrädningen.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Förtillverkade underlagsspontsluckor av trä kan användas för inbrädning av yttertaket. De ska spänna över minst två fack och skarvas stumt över stöd. Underlagsspontsluckorna ska monteras så att inte två intill varandra liggande takluckor skarvas över samma stöd.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Ströläkt: sågat minst 25x23 mm av sort G4-2 eller bättre.
Bärläkt: sågat minst 25x38 mm av sort G4-2 eller bättre. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.

Utförande

På undertaket monteras ströläkt och bärläkt. Det ska ge en bra luftning mellan undertak och taktäckning av spån. Det ger också möjlighet för avrinning av eventuellt vatten som trängt in.

Ströläkt monteras i takets lutningsriktning med ≤ 600 mm centrumavstånd, vid gavel ≤ 100 mm från vindskiva. Bärläkten ska vara kontinuerlig över minst två ströläkt eller stöd och skarvas på ströläkt eller stödkloss. Bärläkten monteras på lågkant med centrumavstånd 150 mm eller centrumavstånd anpassat till takspånens längd så att det blir 1/3 av spånlängden. Nedersta läkten placeras så att takspånen sticker ut cirka 25 mm nedanför. Avståndet mellan nedersta och näst nedersta bärläkten kan avvika från 1/3-måttet för att anpassas till taklängden. Höjden på nedersta bärläkten anpassas då så att nedersta spånet ligger med samma vinkel som övriga. Taklängd (eller spånlängd) för att undvika passning vid nedre bärläkten kan väljas enligt ekvation:

P=nxL+N+R

där

P = takfallets längd
n = antalet läktavstånd
L = läktavstånd = spånlängd/3
N = avstånd från översta bärläkt till nockplanka, 40 mm
R = avstånd från panelkant till nedersta bärläkt, 25 mm.

Spik som trängt genom träpanelen nådas (viks och slås in) dels på ytor kring takluckor, dels på ytor belägna på lägre höjd än 2 m över golv i vindsutrymmet. Vid taksprång som inte ska kläs in väljs kortare spik som inte tränger igenom den synliga inbrädningen.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Spikläkt: sågat minst 25x23 mm av sort G4-2 eller bättre.
Vindskydd: 3,2 mm hård board eller liknande.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Horisontell läkt bakom invändig beklädnad: råhyvlade eller sågade bräder av sort G4-3 eller bättre,
tjocklek ≥ 28 mm.
Fästdon: trådspik 75-2,8 till glespanelen.

Utförande

Läkt spikas på sidorna av takstolarna vid takstolarnas övre kant, så att en luftspalt på 25 mm bildas. Vindskyddsskivor tillpassas och spikas underifrån mot läkten. Luftspalten ska vara ventilerad.

Ångspärren monteras på takstolens undersida längs med träbjälkarna och skarvas över dessa med klämda skarvar och med ≥ 200 mm överlapp. Skarvarna ska klämmas med invändig glespanel med centrumavstånd högst 400 mm. Glespanel skarvas över stöd och dubbelspikas. Vid genomföringar ska plastfolien klämmas mot fast underlag. Man bör undvika att utföra genomföringar i plastfolien så långt det är möjligt. Tätning av genomföringar för rör, rörhylsor, eldosor och dylikt i fuktskydd ska utföras med särskild tätmassa eller dubbelhäftande skarvband. Fog-, skarvband och tejp för tätning av plastfolien ska vara av material som inte skadar foliens funktion under dess livslängd och vara åldersbeständig.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Nockplanka: virke sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 38 mm. Nockplankans höjd över takfallen avpassas så att nockbräderna får god anliggning mot takspånen.
Nockbräder: virke lägst sort G4-2, tjocklek ≥ 22 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Två hopspikade nockbräder är den vanligaste nocktäckningen för spåntak. Nockbräderna kan eventuellt täckas med plåt eller nocken kan täckas med enbart plåt. Med stickspån kan nocken även utföras med det sista varvet spån överskjutande och vikt över nocken.

Nocken kan utföras med en upprättstående nockplanka som skråspikas/skruvas i varje takstol. Skarvar får skråspikas/skruvas. Översta bärläkten monteras cirka 40 mm från nockplankan. Taktäckningen med spån avslutas eventuellt med ett skift kortare spån vid nocken. Vid värmeisolerat tak ska nocken utföras luftad. Takspånen avslutas vid övre bärläkten så att erforderliga öppningar för ventilation erhålls.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Vindskiva och vattbräda: virke sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Längd väljs så att skarvar undviks. Långa längder kan erhållas med fingerskarvat virke.
Trekantlist: 50x50 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.

Utförande

På gaveln har man i regel vindskivor och eventuellt vattbräda. Anslutning av kyrkspån till vindskiva kan även utföras med överliggande spån eller speciellt utformade vindskivespån.

Finsågat virke vänds med den finsågade ytan utåt. Vindskivan spikas i takpanelen med stöd av en trekantlist. Bredare vindskiva kan utföras av spontat virke eller av bräder på förvandring. Vattbrädan spikas i vindskivan med högst 200 mm spikavstånd. Skarvar som utförs på plats snedskärs och spikas/skruvas med förborrning. Virke som ska täckmålas ska vara grundat före uppsättning. I utsatta lägen kan impregnerat virke i träskyddsklass NTR/AB väljas.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke 45x95 mm lägst hållfasthetsklass C14.
Nedersta bärläkt: sågat 25x38 mm, sort G4-2 eller bättre, eller höjden anpassas så att nedersta spånet ligger med samma vinkel som övriga.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Vinkelränna kan utföras med synlig plåt som vid tegeltak. Vinkelrännan stöttas i brytlinjen av kortlingar mellan takstolarna alternativt med bryttakstol. Längs ränndalen läggs ett lager underlagstäckning. På detta läggs plåtrännan och takets underlagstäckning dras fram över plåtrännan. Rännan ska gå upp längs takytan till cirka 100 mm vertikal höjd ovanför avslutningen av takets underlagstäcknings. Bärläkt monteras på vardera sidan längs med vinkelrännan som underlag för takspånen. Läkten kan förses med täckplåt mot rännan. Spånen ska övertäcka plåten minst 150 mm.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Sarg: virke av sort G4-2 eller bättre, hyvlat, tjocklek ≥ 22 mm. Sarg som ska täckas med plåt utförs av ≥ 34 mm hyvlat virke.
Kortlingar: konstruktionsvirke hållfasthetsklass C14 eller bättre.
Stomme till taklucka ≥ 17 mm spontade bräder i två hopspikade lag eller i ett lag på ram av trä, beroende på luckans storlek.
Trekantlist: 50x50 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.

Utförande

Sargen stöttas av kortlingar mellan takstolar. Panel och sarg stöttas av tvärkortlingar. Kortlingar monteras före inbrädningen. Hålet sågas upp efter det att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Över uppvärmda utrymmen bör luckstomme och sarg värmeisoleras för att förhindra kondens och rimfrost.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Förstärkningsreglar: virke av sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 45 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Hål sågas upp efter att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Hål mindre än 100 mm bör tas upp mitt i fogen mellan två bräder. Hålet behöver då inte förstärkas. Hål som skär av flera bräder förstärks med reglar, som spikas fast på vardera sidan om hålet före håltagningen. Spikavstånd 100 mm. Underlagstäckningen ansluts tätt kring hålet. Vid genomföringar av rör genom tätskikt och taktäckning är det viktigt att det ät helt tätt vid rörstosar för att minska risken för skador genom inläckande vatten.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C14 eller bättre. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering. Stora hål för rök- eller ventilationskanal måste förstärkas. Detta gäller särskilt om hålets kanter belastas av tunga apparater, till exempel fläktar.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädningen. Hålet sågas upp efter att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Underlagstäckningen ansluts tätt kring hålet. Vid genomföringar av rör genom tätskikt och taktäckning är det viktigt att det ät helt tätt vid rörstosar för att minska risken för skador genom inläckande vatten.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Rännkrok: 5x25 mm plattstål.
Fästdon: kamspik 75-4,0 mm.

Utförande

Fotplåt och rännkrokar monteras på inbrädningen innan taket täcks. Nedersta råspontens not sågas bort före uppsättning. Rännkrokarna spikas i varje takstol och mellan varje takstol innan underlagspappen fästs permanent. Till infästningarna mellan takstolar används fästreglar under träpanelen. Rännkrokarna ska bockas så att hängrännan ligger i fall mot stuprör, bakfall får inte förekomma.

Det finns även traditionella takrännor av trä som fästs på motsvarande sätt med rännkrokar. Vid användning av trärännor kan man använda stålkätting som "stuprör".

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Mothåll: träregel 45x95 mm sort G4-2 eller bättre, längd ≥ 350 mm för en fästpunkt och ≥ 500 mm för två fästpunkter.
Fästdon: Skruv med mutter och bricka, alternativt självborrande skruv.

Utförande

Infästning av takskyddsfästen och dylikt ska dimensioneras för aktuellt fall och funktionen säkerställas med särskild kontroll. Det finns olika typer av fästen. Montage kan göras med fästen som förankras med skruv och mutter i ett mothåll av träregel 45x95 mm som fästs i takstolen. Infästningen av förankringsregel till takstol dimensioneras och kontrolleras. Takskyddsfästen kan placeras ovanpå underlagstäckningen innan spånen monteras. Man kan också använda fästen ovanpå spånen, eventuellt behöver extra läkt för infästningen monteras innan spånen spikas fast.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Panel för inklädnad: virke sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Brädernas bredd avpassas så att passbräda inte blir nödvändig.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.
Insektsnät: koppar eller glasfiber, maskvidd 2,5x2,5 mm.

Utförande

Insektsnätet fästs med spik eller klammer. Bräderna spikas i alla stöd. Spontat virke till inklädnader spikas dolt. Synliga ytor som ska vara täckmålade ska grundmålas med minst 60 μm för täckmålning på plats.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C14 eller bättre. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering.
Sarg: virke av sort G4-2 eller bättre, hyvlat, tjocklek ≥ 22 mm. Erforderlig virkesbredd (sarghöjd) är beroende av taktäckningsmaterialet och fönstrets nivå över taktäckningen.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädningen. Hålet sågas upp efter det att inbrädningen är avslutad och säker vattenledning har ordnats. Sargvirke monteras runt hålet. Luftningshål tas upp i angränsande takstolar och i kortlingar, se princip för luftning i figuren. Reglar i invändiga glespanelen kring hålet tillpassas och fasas. De monteras så att de kan utgöra stöd för den invändiga beklädnaden och smygbeklädnaden.
Takfönstret monteras enligt leverantörens anvisningar.

Brandklassning

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av bräder (falor) är cirka 0,75 kN/m² takarea (inklusive bärverk, undertak, tätskikt, ströläkt och bärläkt).

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass BROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Råd och anvisningar

Yttertaksbräder (falor)

Takbräder (falor) har traditionellt använts till tak på många byggnader, till exempel på Gotland. Takbräderna läggs i två lager, med under- och överbräder, hur tätt har berott på tillgång och tradition. Träslag till takbräder har traditionellt varit kärnfuru och taken har bestrukits med tjära. Virket ska helst vara tätvuxet, rakt och kvistfritt, eller motsvarande sort G4-1 eller bättre enligt SS-EN 1611-1 och SS-EN 1611-1/A1, och ha torkats med målfuktkvot 16 % enligt SS-EN 14298. Sågsnitt och spikhål bör penslas med olja. Numera finns olika trämaterial till brädtak (faltak):

• Traditionellt yttertak av furukärna (90-100 % kärnved), skyddas med tjära cirka vart 4-5 år.
• Impregnerad furu i träskyddsklass NTR/AB mot röta och insekter, torkas till målfuktkvot 16 % innan montage för att undvika sprickor, kan skyddas med ytbehandling med olja eller målning.
• Impregnerad furu i träskyddsklass NTR/AB kombinerad med oljeimpregnering, för att få skydd mot röta och även minskad risk för sprickbildning. Oljan kan färgas för att ge träet önskad kulör och UV-skydd.
• Lärkkärna, av till exempel sibirisk lärk, används oftast obehandlad, men behandlas ibland med kemisk infärgning med järnvitriol för att få gråaktig färg. Kan även ytbehandlas med olja för att minska sprickbildning.

Brädernas tjocklek bör vara minst 22 mm och vanligaste dimensionen är 22x145 mm. För bredare bräder bör tjockleken ökas. För att rymma dräneringsspår ska bräderna inte vara smalare än 70 mm. Bräderna kan levereras färdigkapade eller i fallande längder på cirka 3-6 m. Bräderna kan även utföras fingerskarvade för att få långa längder och slippa skarvar. Brädernas ena sida är vanligen finsågad och den andra hyvlad. Underbräderna, helst också överbräderna, bör ha två dräneringsspår som verkar kapillärbrytande och dränerande. Spåren bör vara cirka 4x8 mm och ligga cirka 10 mm in från kanten. Bräderna brukar ha spår på ena sidan, men det förekommer även på båda sidorna.

Bild 1. Bräda med dräneringsspår.

Livslängden är cirka 30 år för brädtak av impregnerat virke, något kortare för kärnvirke av furu eller lärk, samt något längre för impregnerat med oljebehandling. Livslängden beror också på utförande och underhåll.

Montering av yttertaksbräder (falor)

Alla bräder kupar sig något efter montering och bräderna ska läggas med kupningen så att de spänner tätt mot varandra. De monteras därför helst med märgsidan uppåt. Underbräderna ska ha dräneringsspåren på ovansidan. Om dräneringsspår bara görs på splintsidan så monteras underbrädan med spåret (och splintsidan) uppåt, medan överbrädan monteras med spåret nedåt så att märgsidan blir ovansida. Dräneringsspåren ska samla upp vatten som kommer in mellan under- och överbrädan. Bräder med sprickor ska inte användas. Taket ska konstrueras så att luftning sker och eventuell fukt kan avdunsta.

Bild 2. Kupning.

Det vanligaste är att takbräderna spikas fast med trådspik. Vid spikning ger handspikning bästa infästning. Skruvning kan ge bättre tätning mellan bräderna och kan efterdras vid behov, dock finns risk för sprickbildning vid skruvning då skruvarna inte följer träet som spikar. Spikar eller skruvar för infästning bör vara varmförzinkade eller rostfria. Lärk kräver syrafast rostfritt stål för att undvika rostränder. Underbräderna fästs med en spik i varje bärläkt. Överbräderna fästs med två spikar i bärläkten. Det är viktigt att de övre brädernas spikar inte går igenom de undre bräderna så att deras fuktrörelser förhindras vilket kan leda till sprickbildning. Spiklängd väljs så att spikarna inte går igenom läkten, eftersom bärläkten vid belastning böjer sig och spikarna  i så fall kan göra hål på underlagspappen. Spikar eller skruvar ska drivas in så att huvudet är i nivå med brädans ovansida, de ska inte slås in för djupt så att virket skadas och fukt kan tränga in. Beslag till brädtak kan utföras av zinkplåt, kopparplåt eller varmförzinkat stål. Impregneringsmedel kan påverka korrosion på beslag, och aluminium bör inte kombineras med kopparimpregnerade trämaterial.

Bild 3. Infästning av yttertaksbräder.

Bild 4. Rätt och fel infästning.

Takläggningens utförande anpassas till takfallets längd och takets bredd, samt eventuella öppningar. Takbräderna fördelas jämnt över taket, och eventuellt kan vattbräda användas vid gavlar för att få bra passning. Skarvning bör undvikas om möjligt, det medför alltid risk för vatteninträngning. Skarvning av kapade bräder ska göras över bärläkt, som helst utförs bredare eller dubbel för att underlätta infästning. Spikhål förborras för att minska sprickbildning vid spikning nära ände (150 mm). Ändträ behandlas med penetrerande grundolja, till exempel olja registrerad som bekämpningsmedel i behörighetsklass 3. Underhåll av brädtak innebär att hålla det rent från löv och smuts, samt att byta ut bräder som spruckit. Eventuell tjärning eller oljning utförs cirka vart femte år. Ändträ behandlas extra noga.

Bild 5. Skarvning av takbräder bör undvikas, men utförs vid behov över bärläkt.

Bärverk och underlag av träpanel

Till yttertakskonstruktioner, till exempel takstolar och underlagstak, rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Till övrigt virke och synliga delar av underlagstaket, till exempel taksprång som ska målas, väljs sort G4-2 eller bättre. Till underlagstak används även takluckor, plywood eller spånskivor. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem. Virke som ska vara täckmålat bör grundmålas med minst 60 µm tjockt färgskikt före uppsättning. Ströläkt bör spikas i samband med pappläggningen för att hindra att pappen skadas av blåst. Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel och tak med yttertaksbräder (falor).

Material

Inbrädning: underlagsspont av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Bredd 95-145 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.
Underlagstäckning: YAP 2500 eller likvärdigt.

Utförande

Undertaket ska vara tätt och hindra att fukt tränger in i byggnaden. Det utförs så att det kan fånga upp snö eller vatten som tränger in under takbräderna (falorna). Vattnet ska kunna rinna fritt nedför taket och ut. Undertakets kvalitet är ofta avgörande för takkonstruktionens livslängd.

Inbrädningens virke vänds med den rillade sidan uppåt. Synligt virke till taksprång som ska målas vänds med den rillade sidan nedåt. Brädernas skarvar sprids ut över taket. Bräderna får skarvas högst två i bredd över samma stöd. Högst var tredje bräda får skarvas mellan samma stöd. Om ändspontat virke används, får högst varannan bräda skarvas mellan stöd. Användning av ändspontade bräder minskar virkesspillet. Bräderna spikas eller skruvas i varje stöd. Bräder bredare än 120 mm dubbelspikas/skruvas. Ytfuktkvoten i virket ska vara max 18 % vid inbrädningen.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Förtillverkade råspontluckor av trä kan användas för inbrädning av yttertaket. De ska spänna över minst två fack och skarvas stumt över stöd. Råspontluckorna ska monteras så att inte två intill varandra liggande takluckor skarvas över samma stöd.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Spikläkt: sågat minst 25x23 mm av sort G4-2 eller bättre.
Vindskydd: 3,2 mm hård board eller liknande.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Horisontell läkt bakom invändig beklädnad: råhyvlade eller sågade bräder av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 28 mm.
Fästdon: trådspik 75-2,8 till glespanelen.

Utförande

Läkt spikas på sidorna av takstolarna vid takstolarnas övre kant, så att en luftspalt på 25 mm bildas. Vindskyddsskivor tillpassas och spikas underifrån mot läkten. Luftspalten ska vara ventilerad.

Ångspärren monteras på takstolens undersida längs med träbjälkarna och skarvas över dessa med klämda skarvar och med ≥ 200 mm överlapp. Skarvarna ska klämmas med invändig glespanel med centrumavstånd högst 400 mm. Glespanel skarvas över stöd och dubbelspikas. Vid genomföringar ska plastfolien klämmas mot fast underlag. Man bör undvika att utföra genomföringar i plastfolien så långt det är möjligt. Tätning av genomföringar för rör, rörhylsor, eldosor och dylikt i fuktskydd ska utföras med särskild tätmassa eller dubbelhäftande skarvband. Fog-, skarvband och tejp för tätning av plastfolien ska vara av material som inte skadar foliens funktion under dess livslängd och ska vara åldersbeständigt.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Ströläkt: sågat minst 25x23 mm av sort G4-2 eller bättre.
Bärläkt: sågat minst 25x50 mm av sort G4-2 eller bättre, eller enligt dimensionering. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.

Utförande

På undertaket monteras ströläkt och bärläkt. Det ska ge en bra luftning mellan undertak och taktäckning av bräder (falor). Det ger också möjlighet för avrinning av eventuellt vatten som trängt in.

Ströläkt monteras i takets lutningsriktning med ≤ 600 mm centrumavstånd, vid gavel ≤ 100 mm från vindskiva. Bärläkten ska vara kontinuerlig över minst två ströläkt eller stöd och skarvas på ströläkt eller stödkloss. Bärläkten monteras på lågkant med centrumavstånd 500-1000 mm anpassat till takfallets längd och lutning samt aktuell snölast. Nedersta och översta läkt placeras cirka 50 mm från nock respektive takfot.
Spik som trängt genom träpanelen nådas (viks och slås in) dels på ytor kring takluckor, dels på ytor belägna på lägre höjd än 2 m över golv i vindsutrymmet. Vid taksprång som inte ska kläs in väljs kortare spik som inte tränger igenom den synliga inbrädningen.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Nockplanka: virke sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 38 mm. Nockplankans höjd över takfallen avpassas så att nockbräderna får god anliggning mot yttertaksbräderna (falorna).
Nockbräder: virke sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Två hopspikade nockbräder är den vanligaste nocktäckningen för brädtak (faltak). De kan eventuellt täckas med plåt eller så täcks enbart nocken med plåt.

Nocken kan utföras med eller utan nockplanka. Nockplankan skråspikas/skruvas i varje takstol. Skarvar får skråspikas/skruvas. Översta bärläkt monteras ca 40 mm från nockplankan. Vid värmeisolerat tak ska nocken utföras luftad. Yttertaksbräderna (falorna) avslutas vid övre bärläkten så att erforderliga öppningar för ventilation erhålls.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Vindskiva och vattbräda: virke sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 22 mm. Längd väljs så att skarvar undviks. Långa längder kan erhållas med fingerskarvat virke.
Trekantlist: 50x50 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.

Utförande

På gaveln har man i regel vindskivor och eventuellt vattbräda, alternativt kan yttertaksbräderna dras ut över vindskivan.

Finsågat virke vänds med den finsågade ytan utåt. Vindskivan spikas i takpanelen med stöd av en trekantlist. Bredare vindskiva kan utföras av spontat virke eller av bräder på förvandring. Vattbrädan spikas i vindskivan med högst 200 mm spikavstånd. Skarvar som utförs på plats snedskärs och spikas/skruvas med förborrning. Virke som ska täckmålas ska vara grundmålat med minst 60 µm tjockt färgskikt före uppsättning. I utsatta lägen kan impregnerat virke i träskyddsklass NTR/AB väljas.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke 45x95 mm hållfasthetsklass C14 eller bättre.
Nedersta bärläkt: sågat minst 25x50 mm sort G4-2 eller bättre, eller enligt dimensionering. Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Vinkelränna kan utföras med synlig plåt som vid tegeltak. Vinkelrännan stöttas i brytlinjen av kortlingar mellan takstolarna alternativt med bryttakstol. Längs ränndalen läggs ett lager underlagstäckning. På detta läggs plåtrännan och takets underlagstäckning dras fram över plåtrännan. Rännan ska gå upp längs takytan till cirka 100 mm vertikal höjd ovanför avslutningen av takets underlagstäckning. Bärläkt monteras på vardera sidan längs med vinkelrännan som underlag för yttertaksbräderna (falorna). Läkten kan förses med täckplåt mot rännan. Takbräderna (falorna) ska övertäcka plåten minst 150 mm.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Sarg: virke av sort G4-2 eller bättre, hyvlat, tjocklek ≥ 22 mm. Sarg som ska täckas plåt utförs av ≥ 34 mm hyvlat virke.
Kortlingar: konstruktionsvirke hållfasthetsklass C14 eller bättre.
Stomme till taklucka ≥ 17 mm spontade bräder i två hopspikade lag eller i ett lag på ram av trä, beroende på luckans storlek.
Trekantlist: 50x50 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.

Utförande

Sargen stöttas av kortlingar mellan takstolar. Panel och sarg stöttas av tvärkortlingar. Kortlingar monteras före inbrädningen. Hålet sågas upp efter det att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Över uppvärmda utrymmen bör luckstomme och sarg värmeisoleras för att förhindra kondens och rimfrost.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Förstärkningsreglar: virke av sort G4-2 eller bättre, tjocklek ≥ 45 mm.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.

Utförande

Hål sågas upp efter att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas. Hål mindre än 100 mm bör tas upp mitt i fogen mellan två bräder. Hålet behöver då inte förstärkas. Hål som skär av flera bräder förstärks med reglar, som spikas fast på vardera sidan om hålet före håltagningen. Spikavstånd 100 mm. Underlagstäckningen ansluts tätt kring hålet.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke i lägst hållfasthetsklass C14. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering. Stora hål för rök- eller ventilationskanal måste förstärkas. Detta gäller särskilt om hålets kanter belastas av tunga apparater, fläktar.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädningen. Hålet sågas upp efter det att inbrädningen är avslutad och säker vattenavledning kan ordnas.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Rännkrok: 5x25 mm plattstål.
Fästdon: kamspik 75-4,0 mm.

Utförande

Fotplåt och rännkrokar monteras på inbrädningen innan taket täcks. Nedersta råspontens not sågas bort före uppsättning. Rännkrokarna spikas i varje takstol och mellan varje takstol innan underlagspappen fästs permanent. Till infästningarna mellan takstolar används fästreglar under träpanelen. Rännkrokarna ska bockas så att hängrännan ligger i fall mot stuprör, bakfall får inte förekomma.

Det finns även traditionella takrännor av trä som fästs på motsvarande sätt med rännkrokar. Vid användning av trärännor kan man använda stålkätting som "stuprör".

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Mothåll: träregel 45x95 mm lägst sort G4-2, längd ≥ 350 mm för en fästpunkt och ≥ 500 mm för två fästpunkter.
Fästdon: Skruv med mutter och bricka.

Utförande

Infästning av takskyddsfästen och dylikt ska dimensioneras för aktuellt fall och funktionen säkerställas med särskild kontroll. Det finns olika typer av fästen. Montage kan göras med fästen som förankras med skruv och mutter i ett mothåll av träregel 45x95 mm som fästs i takstolen. Infästningen av förankringsregel till takstol dimensioneras och kontrolleras. Takskyddsfästen kan placeras ovanpå underlagstäckningen innan takbräderna (falorna) monteras. Man kan också använda fästen ovanpå takbräderna, eventuellt behöver extra läkt för infästningen monteras innan takbräderna (falorna) spikas fast.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Panel för inklädnad: virke lägst sort G4-2, tjocklek ≥ 22 mm. Brädernas bredd avpassas så att passbräda inte blir nödvändig.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.
Insektsnät: koppar eller glasfiber, maskvidd 2,5x2,5 mm.

Utförande

Insektsnätet fästs med spik eller klammer. Bräderna spikas i alla stöd. Spontat virke till inklädnader spikas dolt. Synliga ytor som ska vara täckmålade ska grundmålas med minst 60 µm tjockt färgskikt före uppsättning och täckmålning på plats.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Material

Kortlingar: konstruktionsvirke i lägst hållfasthetsklass C14. Virkesdimension och infästning bestäms genom dimensionering.
Sarg: virke av sort G4-2 eller bättre, hyvlat, tjocklek ≥ 22 mm. Erforderlig virkesbredd (sarghöjd) är beroende av taktäckningsmaterialet och fönstrets nivå över taktäckningen.

Utförande

Kortlingar monteras före inbrädningen. Hål sågas upp efter det att inbrädningen är avslutad och säker vattenledning har ordnats. Sargvirke monteras runt hålet. Luftningshål tas upp i angränsande takstolar och i kortlingar, se princip för luftning i figuren. Reglar i invändiga glespanelen kring hålet tillpassas och fasas. De monteras så att de kan utgöra stöd för den invändiga beklädnaden och smygbeklädnaden.
Takfönstret monteras enligt leverantörens anvisningar.

Brandklassning

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass B_ROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med betongpannor är cirka 0,60 kN/m² takarea (inklusive bärverket).
Brandmotstånd: Ett yttertak med betongpannor på underlag av fribärande läkt uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler). Taket accepteras även inom 8 m avstånd till skorsten från större värmecentral.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk och fribärande läkt ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara lägst sort G4-2. I områden som är utsatta för husbock kan impregnerat virke i takstolar och fribärande läkt övervägas. Takkonstruktionen stabiliseras med snedstag av bandstål. Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för fribärande läkt, tak med betongpannor.

För övriga material som ingår i en taktäckning av betongpannor hänvisas till respektive materialtillverkares produktinformation.

Material

Fribärande läkt: konstruktionsvirke i lägst hållfasthetsklass C14.
Vattenavledande underlag: skivor eller dukar som uppfyller krav beträffande skydd mot genomtrampning.
Fästdon: trådspik 125-4,0 till läkten; vattenavledande underlag fästs enligt respektive tillverkares anvisningar.

Utförande

Fribärande läkt monteras med centrumavstånd enligt takpannetillverkarnas anvisningar, vanligen mellan 370 och 310 mm beroende på aktuell taklutning. Läkten skarvas över stöd. Vid takfot avpassas läktens överkant i nivå så att nedersta pannraden får samma lutning som övriga pannor.

Träfiberskivor (takboard) som vattenavledande underlag spikas med ≥ 100 mm sidoöverlapp och ≥ 100 mm överlapp i lutningsriktningen. Skivorna spikas med ≤ 150 mm spikavstånd. För andra vattenavledande underlagssystem finns motsvarande anvisningar från respektive tillverkare.

Material

Horisontell läkt bakom invändig beklädnad: råhyvlade eller sågade bräder av sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 17 mm.
Fästdon: trådspik 75-2,8.
Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Läkt för luftning: sågat 25x23 mm.
Vindskyddskiva: 3,2 mm hård board eller dylikt.
Vattenavledande underlag: takboard eller dylikt.

Utförande

Läkten spikas mot takstolarna på avstånd från det vattenavledande underlaget. En luftspalt på cirka 25 mm ska bildas. Vindskyddsskivorna tillpassas och spikas mot läkten. Luftspalten ska vara ventilerad. Ångspärren monteras med klämda överlappsskarvar ≥ 200 mm. Läkt skarvas alltid över stöd.

Material

Nockplanka: virke lägst sort G4-2, tjocklek ≥ 38 mm. Nockplankans höjd över takfallen avpassas så att nockpannorna får god anliggning mot takpannorna.
Fästdon: trådspik 100-3,4.
Nocktätning: åldringsbeständig plastfolie.

Utförande

Nockplankan skråspikas i varje takstol. Skarvar skråspikas. Vattenavledande underlag avslutas 20 mm från nockplankan. Översta läkt placeras 30 mm från nockplankan.

Material

Vindskiva: virke lägst sort G4-2, tjocklek ≥ 22 mm. Längd väljs så att skarvar undviks. Stora längder kan erhållas med fingerskarvat virke.
Inklädnad: virke lägst sort G4-2, tjocklek ≥ 22 mm. Bredd avpassas så att passbräda inte blir nödvändig.
Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8.

Utförande

Råhyvlat virke vänds med den sågade ytan utåt. Panelbräderna spikas i varje stöd. Spontat virke kan spikas dolt. Till synliga delar av underlagstaket, till exempel taksprång, som ska målas väljs lägst sort G4-1. Virke som ska vara täckmålat förgrundas före uppsättning eller impregneras i träskyddsklass NTR/AB.

Material

Sarg: virke av lägst sort G4-3, tjocklek ≥ 22 mm. Sarg som ska täckas med aluminium- eller kopparplåt utförs av hyvlat virke med tjocklek ≥ 34 mm.
Fästdon: trådspik 100-3,4.
Underbeslag: varmförzinkad plåt 0,71 mm tjock.

Utförande

Sargen skråspikas i den fribärande läkten genom förborrade hål efter det att placeringen bestämts. En taklucka bör placeras mellan två takstolar för att undvika avväxling. Hål tas upp innanför sargen. Om den fribärande läkten är skarvad vid närmast intilliggande takstol, måste en förstärkningsregel monteras från sargkanten till den takstol som ligger bortom den närmast liggande.

Takpannetillverkare har utförliga anvisningar för montering av sina tillbehör.

Material

Bärläkt för kapade pannor: konstruktionsvirke 45x70 mm.
Inbrädning: underlagsspont av lägst sort G4-3 tjocklek ≥ 19 mm i vinkelrännan.
Vattenavledande underlag: takboard.
Underbeslag: varmförzinkad plåt, 0,71 mm tjock.
Fästdon: trådspik 75-2,8 till bärläkt, kamspik till underbeslag.

Utförande

Bryttakstolen reses och monteras i vinkelrännans brytlinje. De mötande högbenen fästs i bryttakstolen med bandstål eller byggbeslag. Underbeslaget monteras längs bryttakstolen. Det vattenavledande underlaget läggs omlott ovanpå underbeslaget. Bärläkt monteras på vardera sidan längs med vinkelrännan som underlag för kapade pannor.

Material

Stora hål för till exempel rök- eller ventilationskanaler måste förstärkas med kortlingar. Hållfastheten kontrolleras genom dimensionering. Detta gäller särskilt om hålets kanter belastas av tunga apparater, till exempel fläktar. Tätheten kan säkras om taket kring hålet kompletteras med underlag av träpanel. Kortlingar: konstruktionsvirke i lägst hållfasthetsklass C14.
Panel: råspontat virke lägst sort G4-3, tjocklek > 22 mm.
Fästdon: balkskor och ankarspik till kortlingar, trådspik 75-2,8 till råsponten.
Underbeslag: varmförzinkad plåt 0,81 mm tjock.

Utförande

Kortlingarna monteras på sådan nivå att avrinningen från underlagstaket inte hindras.

Material

Fotplanka: virke lägst sort G4-2, tjocklek ≥ 22 mm.
Panel för inklädnad: virke lägst sort G4-2, tjocklek ≥ 22 mm. Bredd avpassas så att passbräda inte blir nödvändig.
Fästdon: vinkelbeslag och ankarspik till fotplanka, varmförzinkad trådspik
75-2,8 till panelbräder med ≤ 25 mm tjocklek, 100-3,4 för tjockare virke.

Utförande

Fotplankan monteras utanpå takstolstassarna med överkant i nivå med överkant takstolar. Den förankras i takstolarna med vinkelbeslag och ankarspik, alternativt med stödklossar och trådspik. Det vattenavledande underlaget bör monteras över fotplankan så att eventuellt läckagevatten kan avledas till hängrännan via fotplåt. Panelbräder spikas i varje stöd. Spontat virke kan spikas dolt. Synliga ytor som ska vara täckmålade förgrundas före uppsättning. Rännkrokar skruvas i fotplanka eller i takstolar.

Material

Fästen: varmförzinkat stål eller minst motsvarande rostskydd.
Fästdon: skruv, mutter och brickor av varmförzinkat stål eller minst motsvarande rostskydd

Utförande

Fästena skruvas i takstol eller bärläkt med bricka och mutter.

Material

Vattenavledande underlag: takboard.
Underbeslag och ståndskiva: varmförzinkad plåt.

Utförande

Vattenavledande underlag och bärläkt monteras på upplag vid vägg. Underbeslaget monteras mot vägg och ovanpå det vattenavledande underlaget med ≥ 150 mm överlapp. Ståndskivor dras upp minst 300 mm ovanför taktäckningen och utförs med minst 150 mm bred vinge som överlappar taktäckningen med minst 100 mm. En del tillverkare rekommenderar montering av ett speciellt valmnockbeslag.

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av tegelpannor är cirka 0,60 kN/m2 takarea (inklusive bärverket).
Brandmotstånd: Ett yttertak med tegelpannor på underlag av träpanel uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler). Taket accepteras även inom 8 m avstånd till skorsten från större värmecentral.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk och fribärande läkt ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara lägst sort G4-2.

Bärläkt spikas och skarvas över stöd. Läkten ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar. Läktningen bör utföras i samband med monteringen av det vattenavledande underlagstaket. Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd.
Takpannor av tegel ska uppfylla standard SS-EN 1304:2005.

Typdetaljer

Träbyggnadstekniska typdetaljer finns redovisade för taktäckning av betongpannor. Dessa är vägledande även för taktäckning av tegelpannor. Vissa justeringar kan behöva göras med hänsyn till skillnader i mått.

För övriga material som ingår i taktäckningar av tegelpannor hänvisas till respektive materialtillverkares produktinformation.

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av profilerad plåt är cirka 3 kN/m² takarea (inklusive bärverket).
Brandmotstånd: Ett yttertak med profilerad plåt på underlag av fribärande läkt uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler). Taket accepteras även inom 8 m avstånd till skorsten från större värmecentral.

Råd och anvisningar

Till yttertakskonstruktioner rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverket och fribärande läkt ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara lägst sort G4-2 i takstolar och bärläkt övervägas. Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för fribärande läkt, tak med profilerad plåt. För övriga träbyggnadstekniska typdetaljer till taktäckningar av profilerad plåt hänvisas till typdetaljer för taktäckning av betongpannor på fribärande läkt.

För övriga material som ingår i taktäckningar av profilerad plåt hänvisas till respektive materialtillverkares produktinformation.

Material

Fribärande läkt: konstruktionsvirke i lägst hållfasthetsklass C14, dimension 45x70 mm på högkant vid centrumavstånd ≤ 1 200 mm mellan takstolar och takreglar. Läkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar.
Vattenavledande underlag: skivor eller duk som uppfyller krav beträffande skydd mot genomtrampning.
Fästdon: trådspik 125-4,0 till läkten.

Utförande

Träfiberskivor (board) som vattenavledande underlag spikas med ≥ 100 mm sidoöverlapp och ≥ 100 mm överlapp i lutningsriktningen. Skivorna spikas med ≤ 150 mm spikavstånd. För andra vattenavledande underlagssystem finns motsvarande anvisningar. Läkt spikas och skarvas över stöd. Läktavstånd väljs enligt plåttillverkarens anvisningar.

Material

Fotbräda: virke lägst sort G4-2, tjocklek ≥ 22 mm.
Fästkloss: samma virke som den fribärande läkten.
Fästdon: varmförzinkad spik 100-3,4.

Utförande

Fotplanka fästs på samma nivå över takstolar som fästklossar och läkt. Rännkrokar spikas i fästkloss med 75 mm klippspik eller 75-4,0 kamspik, alternativt skruvas i fotplankan.

Tekniska data

Egentyngd hos en taktäckning av bärande profilerad plåt är cirka 0,30–0,65 kN/m² takarea.
Hållfasthet: Till bärande takplåt finns dimensioneringsdiagram från respektive tillverkare.
Värmeisolering: Nedre skikt skivor av cellplast eller mineralull. Översta isolerskikt av ≥ 50 mm skivor av mineralull (stenull). Värmegenomgångskoefficienten U_p är 0,14 W/m² °C vid 240 mm total isolertjocklek.
Brandmotstånd: Ett yttertak med bärande profilerad plåt och utvändig obrännbar värmeisolering och tätskikt uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler), förutsatt att tätskiktsmatta eller takduk uppfyller kravet för taktäckning i brandteknisk klass B_ROOF (t2).

Råd och anvisningar

Bärande element av profilerad plåt används ofta som ytbärverk tillsammans med bärande takkonstruktion av konstruktionsvirke eller limträ.

Plåten skruvas i träbärverket. Fästdon – kvalitet, typ och antal – bestäms genom dimensionering.

Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd. Tillverkare av profilerad plåt har detaljerade monteringsanvisningar. Tak kan genom skivverkan medverka till stomstabilisering, som ska beräknas av ansvarig konstruktör. Den här typen av plana tak med tätskiktsmatta avvattnas vanligen med invändiga stuprör. Tak med tätskiktsmatta ska luta minst 1:100 mot takbrunnar för att undvika kvarstående vatten på takytan. 

Vid brandkrav och användning av cellplast ska minst 50 mm mineralull monteras närmast plåt. 20 mm mineralullsboard ska monteras ovanpå cellplast.

Typdetaljer

För material och detaljer som ingår i en taktäckning av bärande profilerad plåt hänvisas till respektive tillverkares dokumenterade produktinformation och monteringsanvisningar.

Tekniska data

Egentyngd hos taktäckning av bärande träullselement är cirka 0,80 kN/m² takarea.
Hållfasthet: Takelement är dimensionerade och märkta för användning i olika snözoner. De är provade och godkända med avseende på skydd mot genomtrampning.

Ett yttertak av bärande träullselement och utvändig obrännbar värmeisolering och tätskikt uppfyller brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR (Boverkets Byggregler) förutsatt att tätskiktet uppfyller kravet för taktäckning i brandteknisk klass B_ROOF (t2).

Värmeisolering: Värmegenomgångskoefficient U_p är 0,40 W/m² °C för ett tak med bärande träullselement. Med extra utvändig värmeisolering kan lägre U_p-värden erhållas, till exempel 0,20 W/m² °C vid 120 mm total isolertjocklek. Tillverkarna av isoleringsmaterial kan ge information om lämplig kombination, typ och utförande.
Ljudabsorption: Takelement har ljudabsorberande egenskaper och medverkar till att skapa en god ljudmiljö.

Råd och anvisningar

Bärande träullselement används ofta som ytbärverk tillsammans med bärande takkonstruktion av limträ.

Träullslementen skruvas i träbärverket. Fästdon, kvalitet, typ och antal – bestäms genom dimensionering.

Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd. Tillverkare av profilerad plåt har detaljerade monteringsanvisningar. Tak kan genom skivverkan medverka till stomstabilisering, som ska beräknas av ansvarig konstruktör.   Den här typen av tak avvattnas vanligen med invändiga stuprör. Utvändig takavvattning förekommer även.

Vid brandkrav och användning av cellplast, ska 50 mm mineralullsskivor monteras ovanpå cellplastskivorna.

Typdetaljer

För material och detaljer som ingår i en taktäckning av bärande profilerad plåt hänvisas till respektive tillverkares dokumenterde produktinformation och monteringsanviningar.