Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Exponering

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2015-12-09

Information om exponering.

Allmänt

Exponeringsindex antas bero på:

  • geografiskt läge
  • lokalt klimat
  • graden av skydd mot regn
  • avstånd till mark
  • detaljutformning
  • användning och underhåll av ytbehandling.

Exponeringsindex bestäms genom:

Isk = ks1  ks2 ks3 ks4 IS0 ca

där

IS0  = basindex beroende på makroklimat i aktuellt geografiskt läge.
ks1  = faktor som beskriver effekt av lokal klimatexponering (mesoklimat).
ks2  = faktor som beskriver effekt av regnskydd.
ks3  = faktor som beskriver effekt av avstånd till mark. 
ks4 = faktor som beskriver effekt av detaljutformning (risk för fuktfällor).
ca  = kalibreringsfaktor som bestäms genom verifiering mot dokumenterad erfarenhet och inspel från expertis.

Exponeringsindex kan tolkas som ett mått på den kombinerade effekten av fukt- och temperaturförhållanden och hur gynnsamma dessa förhållanden är för utveckling av röta.

Basindex IS0

Basindex IS0 är en funktion av geografiskt läge och beskriver den relativa klimateffekten på ett referensobjekt bestående av ett horisontellt träelement av gran, exponerat för regn men utan fuktfällor. Helsingfors har valts som referensort med basindex IS0 = 1,0.

I figuren visas relativt index för rötrisk för ett antal orter i Sverige, samt ett förslag till zonindelning, med klimatindex enligt Tabell 1.

Exponering

 

Figur 1. Relativ risk för röta för 34 svenska orter (a) och föreslagna klimatzoner (b).
Referensvärde = 1,0 gäller för Helsingfors.

Klimatzon Relativ dos
1 1.6
2

1.25

3 1.1
4 0.9
5 0.7

Tabell 1. Relativt index för klimatzoner definierade i Figur 1.

Lokala exponeringsförhållanden

Konstruktionens utsatthet för klimatpåverkan bestäms av tre faktorer, terrängtopografi, omgivande bebyggelse och avstånd till havet, och beskrivs av fyra klasser enligt Tabell 2 nedan. Faktorn ks1 gäller för trä som vetter mot den förhärskande vindriktningen, eftersom detta fall medför värsta tänkbara exponering. Justeringar för mindre utsatta lägen görs inte, eftersom utformningen av till exempel en fasad normalt inte skiljer sig för olika väggar på samma byggnad.

 

Grad av exponering

Skyddsfaktorer

ks1 

Terrängtopografi       Bebyggelse        Mer än 5 km från havet

Liten Samtliga faktorer ger skydd 0,8 
Måttlig Endast två av faktorerna ger skydd 1,0
Hög Endast en av de tre faktorerna ger skydd 1,2
Mycket hög Helt öppet landskap mindre än 5 km från havet 1,4

Tabell 2. Inverkan av lokala exponeringsförhållanden.

Regnskydd och avstånd från mark

Regnskydd genom taköverhäng beskrivs av en faktor ks2, som är en funktion av kvoten mellan taköverhäng e och läge d för den aktuella utsatta konstruktionsdetaljen, se Figur 2. Den regnskyddande effekten kan tillämpas för både altaner och fasader. På samma sätt beskrivs effekten av avstånd från mark av en faktor ks3, se Figur 2 nedan. Värden för koefficienterna ks2 och ks3 ges i Tabell 3 och 4.

Regnskydd: kvoten taköverhäng/avstånd till utsatt detalj e/d (se Figur 2)

ks2

e > 0,5d

0,7

e = 0,15d-0,5d

0,85

e < 0,15 d (direkt regnexponering)

1,0

Tabell 3. Effekt av regnskydd genom taköverhäng.

Avstånd till mark

ks3

> 300 mm

1,0

100 – 300 mm

1,5

< 100 mm

2,0

Tabell 4. Inverkan av avstånd till mark.

Exponering

 

Figur 2. Illustration av effekten av taköverhäng samt definition av avstånd till mark.

Detaljutformning

Allmänt

Olika detaljer förutsätts kunna delas in i 5 olika klasser med hänsyn till inverkan på mikroklimatet enligt Tabell 5. Denna tabell beskriver en klassificering i generella termer, medan Tabellerna 6 och 7 redovisar separata tolkningar för altaner och fasader.

Klassificering  Beskrivning
1. Mycket bra Mycket bra utformning som kännetecknas av maximal möjlighet till vattenavrinning och uttorkningsförmåga vid nedfuktning
2. Bra Bra utformning med möjlighet till vattenavrinning och uttorkning
3. Medelbra Utformning med måttligt stor risk för fuktfällor och med någon möjlighet för uttorkning vid nedfuktning
4. Mindre bra Utformning med relativt stor risk för fuktfällor och där begränsad möjlighet ges för uttorkning
5. Dålig Utformning som medför stor risk för fuktfällor och som ger mycket begränsad möjlighet att torka ut vid nedfuktning

Tabell 5. Klassificering av detaljutformning.

Klassificering av detaljutformning för altaner

Klassificering av typiska detaljer som ingår i altaner kan göras med hjälp av Tabell 6.
Vanliga ytbehandlingssystem som används för altaner, till exempel träoljor, har ringa betydelse för skyddet mot röta, varför ytbehandling inte betraktas som avgörande när det gäller klassificering av detaljutformning för altaner.

Typdetalj Typdetalj

ks4

1. Mycket bra Vertikal komponent där uttorkning kan ske från alla sidoytor. (till exempel detalj A1))

0.9

2. Bra Horisontellt träelement där uttorkning kan ske från alla sidor (till exempel med tillräckligt breda2) mellanrum mellan tralläkten till altanen, detalj B1))

1,0

3. Medelbra Kontaktyta sidoträ mot sidoträ med tillräckligt brett mellanrum2) och under förutsättning att det hålls fritt från smuts

1,2

4. Mindre bra Horisontell och vertikal kontaktyta sidoträ mot sidoträ utan mellanrum eller med för trångt mellanrum2), till exempel detaljer C och D1)
Horisontella träelement nära ändträ

1,4

5. Dålig Horisontell och vertikal kontaktyta ändträ mot sidoträ liksom ändträ mot ändträ, till exempel detalj E1)

1,6

1) Detaljer illustreras i Figur A1 i beräkningsexemplen.
2) Mellanrummets betydelse är relaterad till uttorkningsförmåga efter nedfuktning och att det medger fuktbetingade svällnings-/krympningsrörelser vinkelrätt mot fiberriktningen. När det gäller mellanrummets bredd rekommenderas normalt 5-8 mm.

Tabell 6. Klassificering av detaljutformning för altaner.

Klassificering av detaljutformning för fasader

Klassificering av fasaddetaljer kan göras med hjälp av Tabell 7. Den baseras på antingen ventilationen av fasadens baksida eller i vilken omfattning ändträförsegling är utförd. Den mest ogynnsamma klassificeringen med hänsyn tagen till dessa båda faktorer är avgörande för valet av detaljutformningsfaktor.

Klass 1) Ventilation 2) Ändträskydd

Obehandlat trä

Med fullgod ytbehandling

ks4

ks4

1. Mycket bra

Fullt ventilerad

Med spalt1) och med ändträförsegling

0,8

0,5

2. Bra Begränsad ventilation Med spalt1) men utan ändträförsegling

0,9

0,6

3. Medelbra Ventilation saknas men luftspalt finns  

1,1

0,9

4. Mindre bra   Utan spalt1) men med ändträförsegling

1,3

1,1

5. Dålig

Ventilation saknas, ingen luftspalt

Utan spalt1) och utan ändträförsegling

1,5

1,5

1) Med spalt avses här ett mellanrum mellan ändträet och ett skyddande konstruktionselement, till exempel ett droppbleck.
Spalten bör vara minst 10 mm.

Tabell 7. Bedömning av detaljer för vertikal fasadbeklädnad beroende på 1) ventilation eller 2) ändträskydd. Det mest ogynnsamma av 1) och  2) är avgörande för val av klass

Ventilationen av fasadens baksida beror på utformningen av de yttre delarna av väggen och de fyra principiella typer som tas upp i Tabell 7 visas och förklaras i Figur 3. Fullt ventilerad gäller när luftspalt med öppningar finns i såväl övre som nedre delen av fasaden och att inga hinder finns för luftströmning i vertikalled (till exempel i form av horisontella läkt). Begränsad ventilation fås om det finns begränsande hinder för vertikal luftströmning. För icke-ventilerad fasad är närvaron av luftspalt mellan fasaden och den yttersta delen av väggen, till exempel värmeisoleringen, avgörande för att skilja mellan de båda kategorierna till höger i Figur 3.

Exponering

Figur 3. Principillustration av olika typer av fasadventilation. 

För graden av ändträskydd är det avgörande om det är övertäckt av andra konstruktionselement eller om det är oskyddat, om det finns en spalt (>10 mm) mellan ändträ och skyddande element och om ändträt är behandlat med en effektiv försegling med liten vattengenomsläpplighet.

Ventilation av fasadens baksida och ändträförsegling är de två avgörande faktorerna. Andra rekommendationer när det gäller god praxis ska naturligtvis respekteras, men de har vanligtvis inte så dominerande inflytande på risken för angrepp av röta.

Ytbehandling kan ha en positiv effekt för att reducera träets exponering under förutsättning att

  • Ytbehandlingen kontrolleras och underhålls regelbundet 
  • Det använda ytbehandlingssystemet är sådant att det inte stänger inne fukt, det vill säga är tillräckligt permeabelt för vattenånga (sd-värde ≤ 1 m)
  • Panelbräder med rundade hörn (radie minst 1,5 mm) används 
  • Ytbehandlingen görs enligt tillverkarens anvisningar, snarast möjligt efter bearbetning av träytan och montering på fasaden.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan