Nedanstående tabell jämte kommentarer hämtade från Limträhandbok Del 2 visar exempel på lämpliga nivåer för olika fall.
| Användningsområde | Ej överhöjda konstruktionselement | ||
| umax,inst | umax,frekv | umax,fin | |
| Takbalkar | |||
| Industri | L/300 | L/300 | L/250 |
| Skolor, butiker med mera | L/375 | L/375 | L/300 |
| Djurstallar | – | L/200 | L/200 (maximalt 30 mm) |
| Maskinhallar, logar med mera | – | L/150 | L/150 (maximalt 40 mm) |
| Golvbalkar | |||
| Generellt 1) | L/500 | L/375 | L/300 |
| Förråd och andra lokaler utan tillträde för allmänheten | L/275 | L/250 | L/200 |
| Djurstallar | – | L/200 | L/200 (maximalt 30 mm) |
| Logar med mera | – | L/150 | L/150 (maximalt 40 mm) |
| Fackverk | |||
| Generellt utan hänsyn till knutpunktsdeformationer | L/625 | L/500 | L/400 |
| I lantbruksbyggnader utan hänsyn till knutpunktsdeformationer | – | L/400 | – |
| Konsoler | L/250 | L/250 | L/200 |
| Takåsar | |||
| Generellt utan separat innertak | L/375 | L/375 | L/300 |
| I lantbruksbyggnader utan separat innertak | – | L/200 | – |
| Generellt med separat innertak | L/200 | L/200 | L/150 |
| I lantbruksbyggnader med separat innertak | – | L/100 | – |
Tabell 1. Normalt godtagna gränser for deformationer i förhållande till den fria spännvidden i bruksgränstillstånd.
Tabellvärdena utgår från vedertagen beprövad praxis och god konstruktörssed som har omräknats till värden enligt SS-EN 1990, SS-EN 1991, SS-EN 1995 samt gällande EKS. De ska ses som branschens rekommendationer till vägledning for byggherrar och deras ombud, likaväl som underlag for värdering av konkurrerande alternativa lösningar.
1) Styvheten hos träbjälklag ska även kontrolleras med avseende på svikt och vibrationer.
L betecknar den fria spännvidden. För konstruktionselement med överhöjning gäller tabellvärdet ⁄ 1,5.
Umax,inst beräknas enligt SS-EN 1990 (ekvation 6.14a*), karakteristisk lastkombination och SS-EN 1995 (ekvation 2.2.3 (2)*).
Umax,fin beräknas enligt SS-EN 1990 (ekvation 6.16a*), kvasipermanent lastkombination och SS-EN 1995 (ekvation 2.2.3 (3) och (5)*).
För den frekventa lastkombinationen enligt SS-EN 1990 (ekvation 6.15a*) finns ingen anvisning i SS-EN 1995. Den frekventa lastkombinationen Umax,frekv beräknas enligt ekvation 6.8, sidan 86*.
* Se Limträhandbok Del 2.
Tabellen måste också kompletteras med de begränsningar som ges av det aktuella byggprojektets förutsättningar. Till exempel takets tätskikt, som kan ge krav på max deformation 30 mm för karakteristisk last, för undvikande av skador hos låglutande tak på grund av risken för kvarstående vatten som kan frysa till is. Skaderisk föreligger även vid keramiska golv och stenplattor, där en rimlig styvhet är minst cirka L⁄300 för karakteristisk last.
Avväxlingsbalkar över portar och fönsterpartier är exempel på där absoluta mått på deformationer inte får överstiga tillgängligt spelrum. Bjälklag får inte heller belasta icke bärande innerväggar. Glastak är mycket känsliga för vertikala och horisontella rörelser. Värden för lantbruksbyggnader valda i samstämmighet med SIS-TS 37:2012.
