Ladda ned CAD-ritning
NNE-hus och Passivhus – nya energikrav 2021
NNE-hus betyder Nära-Noll-Energi-hus. Det innebär att det bara ska behöva tillföras minimalt med köpt energi till huset för uppvärmning, varmvatten och hushållsel. En lufttätt och väl isolerad klimatskiljande konstruktion tillsammans med effektiv ventilation är en förutsättning.
Passivhus är ett begrepp som avser hus med en viss maximal energitillförsel där solinstrålning, apparater och människor bidrar till uppvärmningen. Passivhus ska ha låga värmeförluster och mindre värmetillskott tas vid behov in via ventilationsluften, så att man i regel kan slopa konventionellt värmesystem. För så kallade nollenergihus, passivhus och minienergihus finns kravspecifikationer för bostadshus framtagna av Sveriges Centrum för Nollenergihus (FEBY). Kraven kan tillämpas även för andra typer av byggnader än bostadhus, till exempel mindre skolbyggnader.
EU-direktiv
Enligt EUs direktiv om byggnaders energiprestanda 2010/31/EU, ska medlemsstaterna se till att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är NNE-hus, och att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter är NNE-hus från och med den 31 december 2018. Syftet är att genom höga energikrav driva på utvecklingen mot ett energieffektivt byggande i Europa. En nära-nollenergibyggnad definieras i EU-direktivet som en byggnad som har mycket hög energiprestanda. Nära-nollmängden, den mycket låga mängden energi som krävs, bör till största del tillföras i form av energi från förnybara energikällor, även sådana som producerar energi på plats eller i närheten av byggnaden.
Ändrade byggregler
I Sverige kommer byggreglerna att ändras för att anpassas till EU-direktivet och Boverket föreslår nivåer för NNE-hus. Det innebär en skärpning för nya byggnader vilken föreslås träda i kraft år 2021. Boverket har infört nya begrepp och nya sätt att räkna energiprestanda. Förändringen av nya energikrav träder i kraft den 1 januari 2021.
Geografiska justeringsfaktorer införs istället för klimatzoner vilket medför att kraven kan justeras lite jämfört med tidigare krav beroende på var i landet byggnaden ligger. Byggnadens energianvändning definierades tidigare i byggreglerna som levererad energi till byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och elenergi med mera. I de nya reglerna går man över till primärenergital och primärenergifaktorer för att beskriva en byggnads energiprestanda uttryckt i primärenergi. Primärenergi beskriver hur mycket energi som används totalt för att producera energin som används till byggnaden. Primärenergi är den energi som utvinns från till exempel råolja, kol, naturgas, uran, sol, vind och vatten inklusive den energi som behövs för utvinning, förädling, transport med mera.
Krav på byggnader
Med välisolerade och lufttäta klimatskiljande konstruktioner samt värmeåtervinning ur frånluft, kan man reducera energianvändningen och om man installerar solfångare, solceller och avloppsvärmeväxlare kan energianvändningen reduceras ytterligare. För både NNE-hus och Passivhus är det allra viktigaste att säkra låga värmeförluster. Kravet på en byggnads värmeisolering ställs som högsta tillåtna genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um, för byggnaden, inklusive köldbryggor. Minimering av köldbryggor är viktigt, till exempel genom extra isolering vid anslutningar av mellanbjälklag till yttervägg och genom syllisolering mot grundplatta samt en delad grundplatta med isolering mellan platta och kantbalk.
Klimatskiljande konstruktioner – klimatskärmen – ska anpassas till den ökade värmeisoleringen för att undvika fuktproblem. Ökad isolering på vindsbjälklaget medför kallare och fuktigare vindsutrymme med ökad risk för kondens och mikrobiell påväxt. Temperaturen i de yttre delarna av en välisolerad yttervägg blir lägre vilket kan leda till ökad fuktighet.
Husets klimatskärm måste vara lufttät. Fuktig inomhusluft kan annars läcka ut i konstruktionen och orsaka mikrobiell påväxt. Värmeväxlaren får dessutom sämre verkningsgrad om mycket luft läcker ut istället för att passera den. En effektiv värmeåtervinning behövs för att minska energianvändningen, där den kalla inkommande friskluften värms av den utgående varma rumsluften.
Klimatskärmen behöver inte nödvändigtvis vara diffusionstät. Fuktig luft är i sig inte ett problem om materialen i konstruktionen kan hantera viss fuktmängd samt möjliggöra uttorkning. Träbaserade material har den egenskapen att de kan ta upp och avge måttliga mängder fukt.
En lufttäthetsmätning bör göras i ett lämpligt skede under byggfasen. Enligt FEBY är kravet på luftläckage maximalt 0,3 liter per sekund och omslutande area, vid 50 Pa tryckskillnad. Vanliga läckageställen är vid anslutningar mellan olika byggnadsdelar och vid genomföringar för installationer. Noggrannhet med detaljutförande under produktionen är därför viktigt.
Material
Bottenbrädor minst 22 tjocka och högst 170 breda (till exempel VB2303 - 2305).
Lockbrädor minst 22 tjocka och 170 breda alternativt lockläkt 22x45 (till exempel VB2300 eller 2319) eller profilerad lockläkt 22x45 (till exempel VB2041).
Spikläkt för utvändiga panelbrädor som spikas med trådspik: 34x70 (VB0811), sort G4-2 eller bättre.
Spikläkt för utvändiga panelbrädor som spikas med panelspik (kamgängad spik) eller som skruvas: 28x70 (VB0807), sort G4-3 eller bättre.
Vertikala, bärande reglar: konstruktionsvirke 45x195 C14 (VB1806), c ≤ 600 mm.
Horisontella väggreglar: konstruktionsvirke 45x70 C14 (VB1801), c ≤ 600 mm.
Utvändig isolering: fasadskiva av mineralull 100 mm.
Vindskydd: diffusionsöppet material, skivmaterial utvändigt godkänd och fukttålig skiva alternativt vindskyddsduk.
Värmeisolering: isolerskivor, total isolertjocklek 365 mm.
Ångspärr/ångbroms: åldersbeständig plastfilm.
Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Alternativ 1:
Stående panel av trä med lockläkt: bottenbräda ≥ 22 mm tjock, bredd ≤ 170 mm (till exempel VB2305). Lockläktens dimension bestäms bland annat med hänsyn till utseendet, men ska vara minst 22x45 (till exempel VB2319).
Fästdon: panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 55 mm till bottenbrädor ≤ 22 mm, panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 75 mm till lockläkt ≤ 22 mm. Alternativt kan panelspik eller panelskruv av rostfritt stål användas med motsvarande längder.
Observera att i slagregnsutsatta lägen ska vertikal luftningsläkt monteras bakom spikläkten. Minsta dimension för luftningsläkt 25x48.
Alternativ 2:
Stående panel av trä med lockbrädor: bottenbräda ≥ 22 mm tjock, bredd ≤ 170 (VB2303 -2305); lockbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 170 (VB2303-2305).
Fästdon: panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 55 mm för bottenbrädor 22 mm ; panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 75 mm för 22 mm lockbrädor. Alternativt kan panelspik eller panelskruv av rostfritt stål användas med motsvarande längder.
Alternativ 3:
Spontad eller falsad panel, stående eller diagonalställd: ≥ 22 mm tjock, bredd ≤ 145 mm (täckande bredd) (till exempel VB2316 eller VB2016).
Fästdon: panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål, längd 55 mm till 22 panelbrädor. Falsade panelbrädor ska ha överlappning ≥ 18 mm. Alternativt kan panelspik och panelskruv av rostfritt stål användas med motsvarande längd.
Observera att i slagregnsutsatta lägen ska vertikal luftningsläkt monteras bakom spikläkten. Minsta dimension för luftningsläkt 25x48.
Utförande
Bottenbrädor spikas vanligen med en spik centriskt. Spikavståndet bör vara ≤ 1 200 mm, helst ≤ 600 mm. Lockbrädor i lockpanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande brädorna. Avstånd till kant ska vara minst 25 mm. Lockbrädor ska dubbelspikas/-skruvas alernativt sicksackspikas/skruvas utan att fästdonen går igenom bottenbrädorna.
Avståndet mellan infästningar bör vara ≤ 600 mm. Lockläkt ska spikas/skruvas centriskt med centrumavstånd ≤ 600 mm. Vid sicksackspikning ska avståndet mellan infästningarna vara ≤ 300 mm.
Spontad eller falsad panel med bredd ≤ 120 mm ska fästas dolt med 55 mm panelspik eller panelskruv av varmförzinkat stål. Bredare brädor än 120 mm ska dubbelspikas/-skruvas.
Alternativt till varmförzinkat stål kan panelspik eller panelskruv av rostfritt stål användas med motsvarande längd.
Diagonalställd panel ska fästas mot vertikal spikläkt.
Fästdon i yttervägg bör vara av varmförzinkat stål eller rostfritt stål för att ge lång livslängd och för att inte förorsaka rostgenomslag genom ytbehandlingen. Panelbrädor fästs med panelspik eller panelskruv alternativt trådspik. Fästdon för panelbrädor ska vara så långa att de tränger in i spikläkten men inte går igenom och punkterar bakomliggande vindskydd. Förankringslängden i spikregeln ska vara minst 25 mm för panelspik och panelskruv och 34 mm för trådspik.
Mellan spikläkt och fasadskiva kan vid behov vertikal luftningsläkt 25x48 (VB1108) monteras, alternativt distansremsor av till exempel 9 mm plywood monteras, för att säkra luftningen och hindra vatten på spikläktens ovansida att tränga in i och skada väggkonstruktionen. Detta är särskilt viktigt vid lockläkts- och spontad panel (svagt ventilerad luftspalt). I lockpanel anses luftningen normalt kunna tillgodoses genom själva konstruktionen med panel och spikläkt. I det fall särskild läkt eller distansstycken används bakom spikläkt bör spikläktens tjocklek vid platsbyggda ytterväggar vara minst 34x70 för att läkten ska kunna spänna fritt.
Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara åtminstone grundbehandlad före uppsättning. Bottenbräda ska vara grundmålad och mellanstruken innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper (krympränder). Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundbehandlas före uppsättning. Det finns industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor, CMP, som är antingen grundbehandlade eller grundbehandlade och mellanstrukna.
Brädändar ska fästas med ett avstånd av ≥ 100–150 mm från änden. Det är lämpligt att förborra vid spikning, alternativt använda självborrande panelskruv vid brädändarna för att minska risken för sprickor. Stående panel bör i största utsträckning utföras så att skarvning undviks. Stumskarvar bör undvikas.
Skarvar av en panel kan lämpligen utföras med längsgående plåtbeslag som skyddar underliggande fria brädände. Ändspontade eller fingerskarvade utvändiga panelbrädor förekommer, men i begränsad omfattning.
