Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Källargrund

Publicerad 2003-09-01

Källare under en byggnad användes förr huvudsakligen till förråd och pannrum. Numera används källaren ofta till andra ändamål, till exempel som gillestuga och hobbyrum.

Från grundläggningssynpunkt kan sluttningshus ses som en kombination av källargrund och platta på mark.

Bärande system och material

Källare till småhus innehåller vanligen tre bärande linjer, ofta i husets längdriktning. Bärningen sker på källarytterväggarna och på en inre hjärtvägg. Den senare kan ibland vara ersatt av balkar, upplagda på pelare. I bredare byggnader kan flera inre bärlinjer förekomma. Alternativt utförs tvärgående källarväggar bärande.

Källaren till en större byggnad utförs med väggar och bjälklag i armerad betong. I mindre byggnader utförs källarväggarna ofta av murverk i kombination med bjälklag av trä. Källarytterväggarna kan utföras av murblock av betong eller lättbetong eller av armerad betong. System med betongelement förekommer.

Källargrund
Bild 1. Exempel på källarväggskonstruktion av träbjälklag.

Arbetsutförande

Vid produktion i större skala platsgjuts ofta grundplattor, källarytterväggar och i förekommande fall källarbjälklag av armerad betong.

I småskalig produktion gjuts grundplatta av armerad betong medan källarväggarna muras med murblock. I speciella fall förekommer källarväggar av armerad betong.

Jordtryck

Jordtrycket mot källarytterväggarna innebär normalt inga svårigheter om avståndet mellan tvärgående källarinnerväggar är mindre än 4 m. Vid större avstånd kan extra stöd vara nödvändiga för murade källarytterväggar. Tillverkare av murblock har anvisningar om erforderliga förstärkningsåtgärder. I osäkra fall bör källarytterväggarnas bärförmåga mot jordtryck kontrolleras genom dimensionering.
Vid sluttningshus uppstår ensidig belastning av jordtryck på huset. Det kan krävas särskilda åtgärder att ta hand om dessa krafter.

Utvändigt fuktskydd

Dräneringsledning och dagvattenledning läggs utanför källarytterväggarna. Helst bör de läggas under grundläggningsnivån.

Det finns kommersiella system för dränering och fuktskydd som uppfyller kraven i BBR (Boverkets Byggregler). Det finns olika principer för fuktskydd. Traditionellt har man använt en tät utsida och dränerande återfyllnad. En annan princip som möjliggör uttorkning av byggfukt används ofta, till exempel tät, luftspaltbildande utsida eller dränerande värmeisolering. En utvändig värmeisolering möjliggör uttorkning men kan innebära risk för skador om utvändigt vattentryck uppstår.

Mot källarytterväggens utsida återfyller man med ett genomsläppligt, dränerande materialskikt.

Den färdiga marken runt byggnaden bör luta minst 1:20 inom 3 m från byggnaden, det vill säga marknivån ska befinna sig 150 mm lägre (cirka 3º) på ett avstånd av tre meter från huset. Dessa mått gäller när återfyllnaden kring huset satt sig.

Källargrund
Bild 2. Exempel på källaryttervägg och fuktskydd.

Utvändigt fuktskydd håller markfukt borta. Det kan dock finnas risk för kondens på insidan av en källaryttervägg på grund av bristfällig ventilation av källarutrymmet, ofta i kombination med invändig värmeisolering, som ger en kall källaryttervägg.

Invändigt fuktskydd

Fuktförhållandena inne i en källare bestäms av temperaturen i källaren och luftomsättningen. Från väggen tillförs ofta fukt antingen genom otätt fuktskydd eller underifrån genom kantbalken. Fuktförhållandena är särskilt viktiga när bostadsrum anordnas. Invändig värmeisolering av ytterväggar och golv i uppvärmda källare bör göras med stor försiktighet. Andelen invändig värmeisolering bör motsvara högst 50 mm av källarväggens totala värmeisolering. Ångtäta skikt, plasttapet eller tät färg, bör inte användas på väggens insida. Golvet i en källargrund utförs på samma sätt som vid platta på mark.

Uppvärmd och inredd källare

En källare med enkla utrymmen och måttliga krav på inomhusmiljön kan utföras med oisolerade väggar utan att några allvarliga problem uppstår. En uppvärmd och inredd källare är från fuktsynpunkt en känsligare grundkonstruktion. Källarytterväggar utsätts för fuktbelastning såväl utifrån som från marken och inifrån. Alla dessa fuktkällor måste beaktas vid en fuktdimensionering. För att hindra fukt att tränga in utifrån finns olika principer.

Några principer för fuktskydd av källarytterväggar är:

  1. Tät utsida genom asfaltstrykningar eller tätskiktspapp. Hindrar effektivt vatten och fukt att tränga in i väggen men försvårar uttorkning av byggfukt.
  2. Tät, luftspaltbildande utsida. Rätt utförd hindrar den vatten och fukt att tränga in i väggen. Särskilda detaljlösningar krävs om fuktskyddet avslutas på marknivå. Byggfukt kan avgå utåt, kondensera och dräneras bort. Systemet klarar inte högt vattentryck i marken.
  3. Markisolering på väggens utsida. Isoleringen bör dras upp på sockeln och höjer därmed väggens temperatur. Det finns olika typer av markisolering – öppen respektive tät. Byggfukt kan avgå utåt. Systemet kräver att vattentryck aldrig bildas i marken.
  4. Kombination av utvändigt tät utsida och utvändig värmeisolering. Har fördelarna hos både 1 och 3 ovan. Uttorkningen av byggfukt underlättas något tack vare värmeisoleringen.
  5. Kombination av tät, luftspaltbildande utsida och markisolering. Med denna princip underlättas uttorkning av byggfukt om värmeisoleringen är av så kallad öppen typ. Det luftspaltbildande fuktskyddet bör placeras utanför värmeisoleringen. Principen kräver att vattentryck aldrig bildas i marken. Särskilda detaljlösningar krävs om fuktskyddet avslutas i marknivå.

Värmeisolering

Värmeisolering av källare bör utföras på utsidan av källarytterväggarna och under källargolvet. Även källargrunder för uppvärmda källarutrymmen värmeisoleras vanligen på detta sätt. Utvändig värmeisolering av grundkonstruktioner är att föredra från fuktsynpunkt. Den bärande konstruktionen kommer då på den varmare sidan vilket underlättar uttorkningen. Värmeisoleringen bör dras upp ända till sockelns överkant för att väggen ska ge bästa effektivitet. Högst 50 mm av källarytterväggens totala värmeisolering bör placeras invändigt. Erfarenheter visar att källarväggen fungerar säkert om ångspärr inte anbringas.

En uppreglad träkonstruktion på insidan av en källaryttervägg får inte ha direktkontakt med väggen. Lämpligt distansmaterial kan vara kilar av plast. Syllar avskiljs från källargolvet med en fuktspärr. Om man bedömer att det är risk för fukt i betonggolv mot mark bör man överväga att använda fuktsäkra golvmaterial som klinker, kakel och sten.

Källargrund
Bild 3. Invändig väggbeklädnad med träpanel på insidan av källaryttervägg.

Skydd mot markradon

Lufttrycksförhållandena i källaren kontra huset är av stor betydelse. Lufttätt bjälklag och inbyggd trappa med dörr förbättrar radonskyddet.

Källargolvet inklusive genomföringar ska göras lufttäta. Man bör vara särskilt noggrann med fogar i murverk och hålkäl mellan platta och grundmur, särskilt om luftspaltbildande tätskikt används.

Underhåll

Fuktskyddet är viktigt för att en källare ska fungera. Man bör regelbundet kontrollera att vatten inte trängt in i källaren. Fukt känns ofta igen på unken lukt eller på fläckar på källarväggens insida. Det enda sättet att komma till rätta med fukt i en källare är att gräva upp utvändigt, dränera om och fuktisolera.

Dräneringen invid en källaryttervägg har till uppgift att samla upp och avleda vatten under markytan utan att det uppstår översvämning eller andra olägenheter. Dräneringen ska vara tillgänglig för inspektion och rensning. Återfyllnaden kring grunden kan antingen utföras genomsläpplig, så att eventuellt vatten i marken snabbt dräneras bort, eller tät, så att så lite vatten som möjligt leds ned utefter grundkonstruktionen.

Fuktisolering med typ utvändig asfaltstrykning bör begränsas till den lägsta delen av en källarvägg, upp till 200 mm över källargolv. Närmare och över marken ska en diffusionsspärr inte placeras på utsidan av en yttervägg.

Det finns risk för att dräneringssystem slammar igen eller dagvattenledningar sätts igen. Spolbrunnar bör anordnas så att systemen kan rensas.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan