Uteluftsventilerad krypgrund

Publicerad 2003-09-01

En krypgrund byggs statiskt sett upp på samma sätt som plintgrunder. Grunden är helt inbyggd men är ventilerad via öppningar.

Utrymmet ska kunna inspekteras. Det fria avståndet mellan markytan och bjälklaget ska vara minst 500 mm. Vid uppskjutande berg får det fria avståndet lokalt minskas till 150 mm. För acceptabel krypbarhet bör avståndet vara 600 mm till 700 mm. Om utrymmet under bottenbjälklaget samtidigt fungerar som kulvert ska den fria höjden vara minst 2100 mm.

Krypgrunder är lämpliga vid såväl jämn som kuperad terräng. Grundläggning med kryputrymme är mycket vanlig i äldre bebyggelse. Krypgrunder används även med fördel i byggnader med omfattande installationer. Den fria höjden i installationsstråken ska då vara minst 2100 mm.

Bärande system och material

Krypgrunden är vanligen byggd med tre, fyra bärande linjer, ofta i byggnadens längdriktning. För smala byggnader kan det räcka med två bärlinjer. Grunden byggs med grundbalkar på plintar eller grundmurar på längsgående sulor. Den inre bärande linjen kan bestå av balkar medan de yttre linjerna kan bestå av murar.

Grundmurar utförs med block av betong eller lättbetong. Grundsulor och plintar utförs av armerad betong. Grundbalkar är vanligen förtillverkade av armerad betong med eller utan värmeisolering.

Uteluftsventilerad krypgrund
Bild 1. Bärande system i en krypgrund med grundbalkar av betong på plintar.

Arbetsutförande

Grundsulor och plintar gjuts i regel på byggarbetsplatsen. Grundmurar muras av block eller gjuts av armerad betong. Grundbalkar läggs upp på plintar.

Det är viktigt att det översta marklagret schaktas bort, så att ingen organisk jord, humus, eller trädrester lämnas kvar under byggnaden. Dålig lukt kan annars lätt uppstå i kryputrymmet. Markytan i utrymmet avjämnas så att den får fall ut mot grundmurarna och så att vatten inte kan bli stående i gropar. Ett lager av minst 150 mm tvättad singel eller makadam (16-32 mm) bör läggas ut på marken.

När bjälklaget är på plats läggs ett avdunstningsskydd – vanligen åldersbeständig plastfolie – på hela markytan i kryputrymmet. Plastfolien bör läggas enligt "omvänd taktegelprincip", det vill säga våderna på höjdområdena läggs först och överlappas av våderna i lägre områden. På så sätt kan kondens rinna på avdunstningsskyddets undersida. Plastfolien hålls på plats med hjälp av till exempel stenar. När grunden är färdig ska den vara fri från byggrester.

Jordtryck

Jordtrycket mot de yttre grundmurarna i en krypgrund innebär normalt inga svårigheter. Den ensidigt motfyllda höjden är i regel liten.

Jordtrycket bör beaktas vid dimensionering av höga, smala grundbalkar. Extra åtgärder kan behöva vidtas för att undvika att jord tränger in i grunden under de yttre grundbalkarna. Detta kan åstadkommas med skivor av till exempel profilplåt som sätts ned i marken mot grundbalkarna. Organiska skivor bör inte användas som rashinder.

Utvändigt fuktskydd

I mark som inte är självdränerande läggs dräneringsledning och eventuell dagvattenledning utanför grundmurarna. Dräneringsledning kan dessutom behöva läggas i ledningsstråk inne i kryputrymmet. Särskilda åtgärder kan behöva vidtas om materialet i marken är finkornigt.

Dagvatten ska hindras att rinna in i kryputrymmet genom att marken utanför ges en lutning av minst 1:20 inom 3 m från byggnaden, det vill säga marknivån ska befinna sig 150 mm lägre (cirka 3º) på ett avstånd av tre meter från huset. Dessa mått gäller när återfyllnaden kring huset satt sig.

Invändigt fuktskydd

Fuktbalansen i en krypgrund bestäms av flera faktorer: byggfukt i bjälklag och grundmurar, avdunstning från mark och grundmurar samt ventilationsluftens fuktinnehåll. Ventilationsluft kan både tillföra och bortföra fukt. Vatten som rinner in och yrsnö kan ge extraordinära fukttillskott.

Avdunstningen av fukt från marken begränsas genom att en heltäckande 0,20 mm tjock åldersbeständig plastfolie läggs ut och att marken värmeisoleras med skivor av hård mineralull, cellplast eller lös lättklinker. Isolering tunnare än 50 mm kan kombineras med plastfolie mellan isolering och mark. Vid tjälfarlig mark bör man beakta risken för tjällyftning om marken värmeisoleras.

Ett kryputrymme ska genomluftas för att man ska få en acceptabel fuktbalans och förhindra uppkomst av unken lukt.

Fuktförhållandena för trämaterial på bjälklagets undersida förbättras om undersidan värmeisoleras. För att minska risken för mögelpåväxt på blindbotten kan den fungicidbehandlas. Alternativt kan man använda träbaserade skivor som innehåller fungicider. Syllen ska fuktskyddas med en fuktspärr mellan syll och grund. För detta ändamål finns speciella fuktspärrar av armerad och ytbelagd asfalt ("grundisoleringspapp"), syntetgummi (till exempel av EPDM), profilerad plåt eller åldringsbeständig plast (till exempel polyeten). Syllen är en fuktkritisk detalj och dess beständighet kan förbättras genom att den förses med utvändig värmeisolering.

Ventilation

För att en uteluftsventilerad krypgrund ska få tillräcklig ventilation bör utrymmet mellan bottenbjälklaget och marken dimensioneras för ett luftflöde eller med ventilationsöppningar enligt tabellen. Öppningarna bör vara jämnt fördelade runt om så att luften inte blir stillastående i någon del av utrymmet. Vid dimensioneringen beaktas att ett vanligt ytterväggsgaller av pressad plåt har en effektiv genomströmning som är 25 procent av dess area. Kravet enligt tabellen motsvarar ungefär en ventil per 20 m2 bjälklagsarea. Ventilerna placeras ≥ 0,2 m över utvändig mark.

 

Ventilation av uteluftsventilerade kryputrymmen under bottenbjälklag av trä

Minsta luftflöde (m3/h)
per m2 bjälklagsarea
vid fläktventilation

Minsta effektiva öppningsarea (m2) per 100 m2 bjälklagsarea vid självdragsventilation

Vindutsatt läge

Vindskyddat läge

1

0,05

0,1

Tabell 1. Ventilation av uteluftsventilerade kryputrymmen under bottenbjälklag av trä.

Trots ventilation finns det risk för mögel och blånad på trämaterial som vetter mot utrymmet, särskilt under den varma årstiden. Klimatet i en uteluftsventilerad krypgrund kan dock förbättras genom att värmeisoleringen fördelas så att en mindre del av bjälklagsisoleringen förläggs på marken.

Uteluftsventilerad krypgrund
Bild 2. Principen för ventilation av en uteluftsventilerad krypgrund. Avdunstningen av fukt från marken i ett kryputrymme begränsas med en plastfolie.

Uteluftsventilerad krypgrund
Bild 3. Med separat fläkt kan ventilationen i en uteluftsventilerad krypgrund säkerställas.

Värmeisolering

Moderna bottenbjälklag har ofta hög värmeisoleringsgrad, motsvarande 170-400 mm mineralull. Jämfört med sämre värmeisolerade bottenbjälklag blir värmeflödet till kryputrymmet därigenom mindre. Detta medför att utrymmet blir kallare vid högisolerande bottenbjälklag. Under längre perioder kan fuktkritiskt klimat uppstå. Klimatet i kryputrymmet kan förbättras genom att en del av den totala tjockleken värmeisolering, 50-100 mm, placeras på marken. Detta är nödvändigt där markytan består av berg i dagen.

Bottenbjälklaget kan även fuktskyddas genom att en del av värmeisoleringen i bottenbjälklaget placeras på blindbottens undersida.

Uteluftsventilerad krypgrund
Bild 4. Ett sätt att åstadkomma ett fuktsäkert bottenbjälklag av trä vid en uteluftsventilerad krypgrund är att värmeisolera undersidan av bjälklaget. Värmeisolerande blindbotten kan utföras av till exempel cellplastskivor. Kravet på skydd mot genomtrampning under arbete måste beaktas och kan uppfyllas på olika sätt.

Uteluftsventilerad krypgrund
Bild 5. Några principer för fördelning av värmeisolering vid en uteluftsventilerad krypgrund.

Lufttäthet

Bottenbjälklaget över ett uteluftsventilerat kryputrymme ska ha samma lufttäthet som klimatskärmen i övrigt. Speciell utformning och omsorg fordras i arbetsutförandet om kravet på högsta tillåten luftläckning ska uppfyllas. Ett särskilt lufttätt skikt, som också kan vara ångtätt, fordras på bottenbjälklagets varma sida (översidan). För att uppnå detta är tätningen av genomföringar och fogar viktig.

Ytterväggars anslutning mot bottenbjälklaget är en känslig detalj, som måste utformas så att den går att utföra lufttät i praktiken.

Lufttätheten är även viktig i skyddet mot markradon.

Skydd mot markradon

Krypgrunden anses radonsäker om bottenbjälklaget inklusive genomföringar är lufttäta. Önskas hög säkerhet kan två lager av 0,20 mm tjock åldersbeständig plastfolie med lufttäta skarvar läggas på marken i kryputrymmet. Även mekanisk ventilation kan öka säkerheten mot markradon om anläggningen är injusterad så att det blir undertryck i kryprummet i förhållande till bostaden. Beroende på typ av mark kan även andra åtgärder som radonbrunn ha effekt.

Underhåll

En krypgrund har sommartid en fuktkritisk miljö. Unken lukt kan bildas. Utrymmet bör regelbundet inspekteras via lucka i bjälklaget eller grundmuren. Vid minsta tecken på mögel eller liknande bör saneringsåtgärder vidtas. Dagvatten får inte tillåtas att rinna in. Vatten- och avloppsledningar bör också inspekteras.

Buskar utanför huset bör inte tillåtas växa och breda ut sig så att ventilationen försämras.

Äldre teknik - Torpargrund

I äldre tider kallades krypgrunder ofta "torpargrunder". De fungerade något annorlunda från fuktsynpunkt än dagens krypgrunder genom att ventilerna, "kattgluggarna", fick stå öppna under sommaren, men stängdes under vintern för att mildra golvdraget. På vintern skottade man upp snö längs sockeln mot stenfoten för att täta och värmeisolera. Skorstensstocken bidrog till att värma utrymmet under huset. Ändras detta användningsmönster kan torpargrundens beständighet äventyras. Det är inte ovanligt med röta i golvbjälklag som i modern tid tilläggsisolerats.

Uteluftsventilerad krypgrund
Bild 6. Exempel på så kallad torpargrund.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Genom att klicka på skicka lämnar du ditt samtycke.
Läs vår integritetspolicy.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan