Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Bärande väggar - generellt

Publicerad 2003-09-01

Bärande väggar påverkas huvudsakligen av vertikala laster från ovanför liggande bjälklag som ger upphov till normalkrafter i väggens plan.

I de fall de medverkar i stabiliseringen av stommen påverkas de även av horisontella laster, som ger skjuvkrafter i väggens plan. Snedställning av vertikala bärverk ska beaktas.

Ytterväggar, bärande såväl som icke bärande, ska dessutom dimensioneras för horisontella laster från personer, till exempel vid trängsel, och från vindtryck. Dessa verkar vinkelrätt mot väggens plan och ger upphov till böjande moment.

Beräkning av lastvärden

Vilka lastvärden man ska räkna med och hur olika laster ska kombineras med varandra anges i gällande normer, till exempel i eurokoder. Vid dimensionering i brottgränstillståndet är normalt lastkombination enligt ekvationen 6.10b i Eurokod (SS-EN 1990) avgörande. Dimensionerande lasteffekt Ed av lastkombinationen beräknas enligt följande principuttryck:

Vilka lastvärden man ska räkna med och hur olika laster ska kombineras med varandra anges i gällande normer, till exempel i eurokoder. Vid dimensionering i brottgränstillståndet är normalt lastkombination enligt ekvationen 6.10b i Eurokod (SS-EN 1990) avgörande. Dimensionerande lasteffekt Ed av lastkombinationen beräknas enligt följande principuttryck:

\( E_d = \gamma_d \cdot 0,89 \cdot 1,35 \cdot G_k + \gamma_d \cdot 1,5 \cdot Q_{k1}
+ \sum^n_{i=2}\gamma_d \cdot 1,5 \cdot \Psi_{0i}\cdot Q_{ki}\) 

där Gk = lasteffekter av permanenta laster
Qk1 = lasteffekt av huvudlasten
ΣΨ0iQki = lasteffekter av övriga variabla laster.

Tre alternativ kan vara aktuella i lastkombinationen:

  • snölasten är huvudlast 
  • nyttig last på bjälklag är huvudlast
  • vindlasten är huvudlast.

Bärförmåga

Bärförmåga och styvhet hos regelväggar med trästomme beräknas i allmänhet utgående från att normalkrafter och böjande moment enbart tas upp av väggreglarna och att panel eller beklädnadsskivor endast medverkar genom att förhindra att reglarna vippar eller knäcker ut i väggplanet.

Knäckning kan också förhindras av korsande reglar om sådana finns. Reglarnas knäcklängd antas vara lika med våningshöjden och man bortser från eventuella inspänningseffekter.

Säkerheten hos ytterväggar, som påverkas av samtidigt verkande moment och normalkraft, kontrolleras enligt Eurokod 5. I praktiken räcker det ofta att kontrollera vissa särskilt ansträngda delar, till exempel partier kring större öppningar som fönster och dörrar.

Dimensionerande hållfasthetsvärden i formlerna för centriskt tryck, anliggningstryck och böjning bestäms enligt Eurokod 5 med hänsyn till kortvarigaste lasttyp i lastkombinationen och klimatklass.

Centriskt tryck och anliggning

Dimensionerande bärförmåga Rc,0,d för enskild regel är med avseende på centriskt tryck:
Rc,0,d=kcΑƒc,0,d

där
kc= reduktionsfaktor med hänsyn till knäckning
Α  = tvärsnittsarean
ƒc,0,d= dimensionerande värde på hållfasthet vid tryck i fiberriktningen.

Reduktionsfaktorn kc är härledd under förutsättning att initialkrokigheten är högst 1/300-del av stångens längd, vilket är ett strängare krav än det som gäller enligt T-virkesreglerna. Reglar i bärande väggar ska därför kontrolleras med avseende på rakhet.

Anliggningstryck

Bärförmågan Rc,90,d är för enskild regel med avseende på anliggningstryck mot syllen:
Rc,90,d=kc,90Αƒc,90,d
där
kc,90 = förhöjningsfaktorn vid sylltryck
Α = tvärsnittsarean
ƒc,90,d = dimensionerande värde på hållfastheten vid tryck vinkelrätt mot fiberriktningen.

Böjning

Dimensionerande bärförmåga Rm,d är för enskild regel med avseende på böjning:

Rm,d=kcritm,d

där
kcrit = reduktionsfaktor med hänsyn till vippning
W    = böjmotstånd enligt elasticitetsteorin
ƒm,d  = dimensionerande värde på hållfastheten vid böjning.

Laster

Lasterna delas in efter varaktighet i olika lastvarighetsklasser. P är permanent last. Av de variabla lasterna har lasttyp L (lång) längst varaktighet och M (medel) (till exempel nyttig last av inredning och personer eller snölast) längre varaktighet än S (kort) (till exempel vindlast). I lastkombinationer där vindlasten är huvudlast är denna kortvarigast, det vill säga hållfasthetsvärdet bestäms med utgångspunkt från denna. I övriga lastkombinationer är snölast eller nyttig last på bjälklag kortvarigast och båda tillhör lastvarighetsklass medel.

Klimatklasser

Klimatklass 1 karakteriseras av en fuktkvot i materialen svarande mot en temperatur av 20°C och en relativ luftfuktighet som överskrider 65 % endast några få veckor per år.
Medelfuktkvoten i de flesta barrträslagen överskrider inte 12 % i Klinialklass 1.

Exempel: Ytterväggskonstruktioner som omger varaktigt uppvärmda lokaler och som är skyddade med tät, ventilerad ytterbeklädnad.

Klimatklass 2 karakteriseras av en fuktkvot i materialen svarande mot en temperatur av 20°C och en relativ luftfuktighet som överskrider 85 % endast några få veckor per år.
Medelfuktkvoten i de flesta barrträslagen överskrider inte 20 % i Klimatklass 2.

Exempel: Väggar i byggnader som åtminstone tidvis är ouppvärmda, till exempel fritidshus och vissa lagerbyggnader, räknas till klimatklass 2.

I moderna, högisolerande väggar kan det i vissa sammanhang vara motiverat att hänföra de inre delarna till klimatklass 1, medan de yttre delarna hänförs till klass 2. Det gäller till exempel vid deformationsberäkningar. Vid bestämning av hållfasthetsvärden gör man dock ingen åtskillnad mellan klimatklasserna 1 och 2.

Inspänning

Dimensioneringen av träreglar innebär i många fall en onödigt kraftig överdimensionering. I praktiken finns till exempel alltid en viss inspänning i anslutande konstruktioner. För ytterväggar, där väggtjockleken som regel bestäms av isoleringskraven kan denna inspänning vara betydande. Härtill kommer inverkan av beklädnadsskivor med en avsevärd bärförmåga som inte utnyttjas beräkningsmässigt. Det finns därför goda möjligheter att bättre utnyttja träregelväggens verkliga bärförmåga i konstruktioner där detta är önskvärt och ekonomiskt motiverat. Men då måste man göra förfinade beräkningar som beaktar dessa faktorer, eller genomföra en typprovning.

Avväxling

Laster över en öppning måste avväxlas och föras över till angränsande delar av väggen. De väggreglar som måste tas bort för att ge plats för öppningen, placerar man vanligtvis som förstärkning på ömse sidor om öppningen. Om detta innebär väsentligt lägre påkänningar i dessa reglar än i övriga bör man välja klenare virkesdimensioner. Skälet är att en alltför ojämn belastning på reglarna kan leda till ojämna långtidsdeformationer.

Avväxlingar över flera regelfack utförs enklast med lådbalkar av K-plywood som spiklimmas till flänsar av konstruktionsvirke. En sådan balk kan enkelt utföras med överhöjning, till exempel motsvarande den nedböjning balken kommer att få i bruksstadiet. Konstruktionshöjden för avväxlingar ovanför fönster är oftast begränsad till 300-400 mm. Om öppningarna är stora och har en längd som överskrider 3600 mm kan andra lösningar än spiklimmade lådbalkar bli nödvändiga. En möjlighet är limträbalkar, som har stor bärförmåga och enkelt kan anslutas till angränsande konstruktionsdelar. I motsats till en stålbalk ger limträbalken bara en begränsad köldbrygga. Den kan fås med lämplig överhöjning så att den är rak under normal belastning.

Bärande väggar - generellt
Bild 1. En avväxlingsbalk över ett fönster- eller dörrparti fordrar i vissa fall stödreglar för att inte tillåtet upplagstryck ska överskridas. I träväggar används balkar av massivt trä, lådbalkar av K-plywood eller limträbalkar till avväxlingar.

Skivverkan

En regelvägg med skivbeklädnad på den ena eller på bägge sidor har avsevärd bärförmåga och styvhet för laster i väggens plan. Denna egenskap utnyttjas ofta för att stabilisera byggnaden. För större byggnader måste bärförmågan kontrolleras, till exempel genom beräkning enligt den metod som beskrivs i boken Dimensionering av träkonstruktioner. För normala småhus vet man av erfarenhet att stabiliteten är tillräcklig om samtliga ytterväggar har skivbeklädnad på åtminstone ena sidan.

Bärande väggar - generellt
Bild 2. I en yttervägg med väggreglar och golvbjälkar av lättregeltyp med dubbla liv vilar golvbjälkarna på en undre syll som samtidigt utgör hammarband för det underliggande väggpartiet. Bjälkarna spikas mot en kantbjälke. Ovanpå kantbjälken och golvbjälkarna vilar en övre syll i vilken det övre väggpartiet monteras.

Utformning - av reglar

Vanliga regeldimensioner i bärande väggar är 45x95 till 45x170 mm. För ytterväggar är ofta isoleringskraven avgörande för valet av regeldimension. Vid krav på stora isolertjocklekar, större än 170 mm, kan man med fördel utföra väggen med korsande regelsystem, skalväggar eller lättreglar. De senare är sammansatta av flera material, oftast med I- eller lådtvärsnitt där flänsarna är av konstruktionsvirke och liven av K-board.

En träregelvägg med korsande regelverk har fördelen att ångspärren kan placeras mellan de båda isolerskikten utan risk för kondens på ångspärren. Då kan också elinstallationer och liknande läggas i det inre isoleringsskiktet innanför tätningen. Därmed förblir tätningen oskadad och hel. Genomgående köldbryggor elimineras nästan helt. Dessutom täcker värmeisoleringens skarvar i de båda skikten varandra och en mer homogen värmeisolering uppnås. Det kräver dock noggrann kontroll av respektive skikt. En genomgående springa i det underliggande tjockare skiktet kan få allvarliga konsekvenser för värmeisoleringen. En grov uppskattning av mängden isolering innanför respektive utanför ångspärren är att värmemotståndet utanför ångspärren bör vara minst dubbelt så stort som det innanför.

Bild 3. De vanligaste regeldimensionerna i väggen är 45x95 mm, 45x120 mm, 45x145 mm och 45x170 mm.

Bild 4. Alternativ till massiva träreglar är lättreglar med enkelt eller dubbelt liv och reglar av limträ.

Bild 5. Korsande regelverk används dels för att utöka väggtjockleken vid användande av reglar av massivträ, dels för att flytta ångspärrens läge in i väggen så att installationer inte riskerar att skada den.

Ljudisolering

Invändiga bärande skiljeväggar som fungerar som stöd för bjälklaget bör föras upp till bjälklaget. Det är viktigt att den bärande väggen isoleras och kläs in med två lager plattor för att begränsa utstrålningen från den bärande väggen.

Bild 6. Bärande vägg bör isoleras och kläs med två lager plattor
för att begränsa utstrålningen från den bärande väggen.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan