Svenskt Trä Logo

Konstruktivt träskydd

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2019-01-17

Enligt Trafikverket ska träbroar byggas för en teknisk livslängd på 40 år eller 80 år. Det ger olika krav på utformning, till exempel vad som ska impregneras och vad som ska täckas in. Beständighetskravet 40 år eller 80 år bestäms för varje enskild bro.

Brotyp, konstruktionsdetaljer, inklädnad, kemisk behandling och ytbehandling påverkar beständigheten. Att sträva efter att inte använda impregnerat virke ställer högre krav på detaljer, som inklädnad, skydd av förband och ändträ, samt förebyggande underhåll. Utan skydd är träet ständigt utsatt för vädrets påfrestningar genom regn och solinstrålning, vilket leder till sprickbildning. Därvid löper större, kompaktare tvärsnitt ökad risk att spricka jämfört med mindre tvärsnitt, och horisontella ytor löper större risk än vertikala. Sprickor som löper nedåt-inåt är mer problematiska än andra. Från statisk synpunkt saknar sprickorna betydelse, men om de leder till att vatten tränger in i träet utan att kunna rinna ut igen, kan en okontrollerad rötbildning uppstå.

Trä kan skyddas mot väderexponering med en beklädnad. Då kan oimpregnerat trä användas. En beklädnad kan utformas på olika sätt och med olika material. Den kan i princip utformas som en fasadpanel som monteras på trästommen. Panelluckor som kan bytas ut vid behov kan vara en ekonomisk lösning från underhållssynpunkt. Intäckningar ska avslutas med droppkant på plåt eller droppnäsa vid andra material. Språng över underliggande material ska vara minst 40 mm. Intäckningar ska utföras med distans för en luftspalt. 80 års livslängd kräver omfattande inklädnad och att en underhållsplan upprättas.


Bild 1. Exempel på täckning med droppbleck.

Droppbleck. Foto: Torbjörn Osterling.
Bild 2. Exempel på droppbleck för skydd av trä. Foto: Torbjörn Osterling.


Bild 3. Exempel på skydd av trä med plåtbeslag och luftning.


Bild 4. Exempel på luftad beklädnad. Foto: Torbjörn Osterling.


Bild 5. Droppbleck av rostfritt stål på träbro. Foto: Torbjörn Osterling.

Korsande virkesdelar

Vid virke som läggs korsvis mot varandra finns risk för fuktproblem. Det gäller oftast öppen beläggning med slitplank som är fastsatta på balkar av trä. I springor mellan plankor ansamlas snabbt smuts i korsningspunkter. Där lagras fukt som sedan överförs till angränsande trä. Dessutom tränger vatten kapillärt in i spalten under plankor. I detta område finns därför risk för röta, vilket kan leda till att även träbalkar så småningom måste bytas ut. Vattentätt mellanlägg ska anordnas mellan sådana ytor som annars skulle ligga dikt mot varandra. Skaderisken kan elimineras nästan helt om balkar täcks med remsor av tätskiktsmatta, gummiduk eller plåt. För att förhindra att vatten rinner in på undersida ska kant på avtäckning lutas nedåt.

Med spontad plank uppstår inte någon betydande smutsansamling mellan plankor, och även om viss mängd regnvatten skulle tränga genom fogarna blir det betydligt mindre mängd än om det skulle vara öppna springor.

Konstruktivt trädskydd. Balkar täcks med remsor av tätskiktsmatta, gummiduk eller plåt. Avtäckningens kant ska lutas nedåt.
Bild 6. För att undvika fuktproblem vid korsande virkesdelar ska ett vattentätt mellanlägg användas på ett sådant sätt att delarna inte ligger an mot varandra. Balkar täcks med remsor av tätskiktsmatta, gummiduk eller plåt. Avtäckningens kant ska lutas nedåt.

Dubbla längsgående balkar under öppen träbeläggning

Att använda dubbla längsgående balkar under öppen träbeläggning är ett effektivt sätt att spara konstruktionshöjd men innebär samtidigt risker. Om vatten kan komma in mellan två balkar som ligger tätt intill varandra, kan de komma att rötskadas inifrån. För att undvika skador och hålla balkar torra ska ovansida på balkar snedfasas och täckas, alternativt ska balkar placeras på tillräckligt avstånd från varandra. Om flera bärande balkar sätts bredvid varandra eller om de limmas samman till ett block, måste en gemensam täckning monteras på ovansida av balkar.

Konstruktivt trädskydd. Vid dubbla balkar ska ovansidorna snedfasas och täckas.
Bild 7. Vid dubbla balkar ska ovansidorna snedfasas och täckas.

Anslutning mellan brobana och träbalkar som sticker upp vid sidan

Det är viktigt att anslutning mellan brobana och uppstickande träbalk utförs på rätt sätt. Detta gäller framförallt vid trågbroar, där brobaneplankor ligger intill huvudbalkar som sticker upp på sidorna. Där finns risk för att fukthållande smuts samlas mellan plankor och anslutande sidobalkar. På sådana svåråtkomliga lägen kan skador uppkomma. För detta område där plankor ansluter till sidobalkar, finns två olika lösningar med hänsyn till konstruktivt träskydd:

  • Vid genomsläpplig beläggning lämnas en springa mellan horisontella och vertikala ytor på ett sådant sätt att det inte uppstår direkt kontakt mellan brobaneplankor och längsgående balkar.
  • Vid tät beläggning ska beläggning förbindas med vertikal yta och övergångszon ska tätas noga.

Konstruktivt trädskydd. Bilden visar ett trädäck upplagt på tvärbalkar som fästs till limträbalkarnas insida.
Bild 8. Beroende på typ av beläggning kan anslutning mot uppstickande balk göras på två olika sätt. Vid genomsläpplig beläggning utförs en springa mellan horisontella och vertikala ytor. Vid tät beläggning förbinds beläggning med vertikal yta och tätas noga. Bilden visar ett trädäck upplagt på tvärbalkar som fästs till limträbalkarnas insida.

Upplag, leder och skarvar

Trä får inte komma i kontakt med mark och inte ligga direkt på eller mot betongytor utan mellanlägg. Det är lämpligt att skilja olika byggdelar åt med stora fogar och vid behov anordna rännor för avledning av vatten.
Särskilt viktigt är att noggrant skydda allt ändträ. Dessutom måste vid detaljutformningen beaktas, att en del fogar dimensioneras för de rörelser som uppstår vid belastning av bron eller vid temperatur- och fuktvariationer, även om rörelserna oftast är obetydliga för träbroar.

Täckt bro

Ett tak är det enskilt effektivaste konstruktiva träskyddet. Följande regler bör iakttas för att utnyttja skyddsmöjligheterna maximalt:

  • Takutsprång i sidled och vid brons ändar måste vara stora nog för att skydda sidoväggar, i regel huvudbärverk, från slagregn. För att inte redan lätt slagregn ska träffa sidor rekommenderas en vinkel på 60 grader, mätt från handledare och utåt. Innanför denna vinkel bör takets kant inte sluta.
  • Under handledare bör sidor beklädas, som skydd för bärverkets undre del och samtidigt för gång- och körbana. Om inte hela sidoytan är sluten kan snö eller slagregn tidvis tränga in. Normalt torkar denna fukt fort upp och utgör därför sällan risk för röta.
  • För takytans lutning rekommenderas en vinkel mellan 5,7 grader (1:10) och cirka 45 grader. Större taklutning minskar snöbelastning men ökar vindens angreppsyta, vilket ökar krav på vindavstyvning.
  • Som takmaterial rekommenderas tegel, falsad plan plåt, profilerad plåt, glas eller spåntak av lärk, furu eller ek (samtliga av kärnvirke).

Konstruktivt trädskydd. En träbro skyddas effektivt med ett tak över bron. För bästa skydd är det bland annat viktigt att göra takutsprång tillräckligt stora och välja rätt taklutning.
Bild 9. En träbro skyddas effektivt med ett tak över bron. För bästa skydd är det bland annat viktigt att göra taksprång tillräckligt stora och att välja rätt taklutning.

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok