För varje typ av belastning kan den mest ändamålsenliga formen väljas – vid jämnt utbredd last vanligen en parabelformad båge, vid punktlaster en polygon (månghörning).
Formgivningsmöjligheterna gör, tillsammans med den höga hållfastheten, limträkonstruktioner särskilt konkurrenskraftiga vid stora spännvidder. Bågar med över 100 m fri spännvidd har byggts.
Parabelbågen är den vanligaste formen vid stora spännvidder, cirkelbågen vid små. För att öka den fria höjden nära upplagen kan elliptisk eller annan bågform vara att föredra. Detta kan också uppnås om bågen läggs upp på pelare. Då måste bågen i regel förses med dragband mellan upplagspunkterna för att ta upp de horisontella upplagsreaktionerna.
Bågar utförs normalt med ledad infästning vid upplagen och för det mesta också med ledad skarv i nocken (treledsbåge). Vid större spännvidder kan av transportskäl flera skarvar vara önskvärda. Dessa placeras inom områden med små moment och utförs momentstyva.
Treledsbågen är statiskt bestämd, vilket innebär enkel dimensionering och okänslighet för marksättningar. Den är också stabil i sitt eget plan och ger därför inga inspänningsmoment i grundkonstruktionen.
Med bågar radiellt anordnade i cirkel erhålls en kupolliknande byggnadsform. I en äkta kupol utnyttjas även skalverkan vilket kräver speciell utformning av bärverket i tangentiell riktning. Vid stora spännvidder och i synnerhet om den yta som ska övertäckas har stor utbredning i flera riktningar, är kupolen även en ekonomiskt intressant lösning. I Tacoma, USA, finns ett exempel på en kupolbyggnad utförd i limträ och fanerträ med över 160 m spännvidd.
Parabelbåge med dragband på upplag av pelare
Parabelbåge på upplag av betong
Figur 48 Bågar
