Svenskt Trä Logo

13.1.3 Undvik sprickbildning i limträ

Publicerad 2018-08-23

Mindre sprickor, så kallade torksprickor, är i allmänhet så små och ytliga att de inte utgör någon större olägenhet. Större sprickor ger vatten möjlighet att snabbt tränga in i limträets inre delar. De utgör också fickor för fukthållande skräp och smuts som kan påskynda mikrobiell påväxt.

Särskilt på horisontella ytor och i stora sprickor där vatten kan bli stående är risken stor för röta. Sprickor som uppstått bör fyllas med lämpligt material för att förhindra fortsatt sprickbildning, alternativt kläs in med plåt eller dylikt.

Med hjälp av i första hand rätt byggnadsutformning och byggnadsteknik kan långvarig uppfuktning minimeras. Uppvärmning från värmeledningsrör eller varmluftsinblåsning medför risk för lokal uttorkning och sprickbildning.

Hastiga fuktkvotsförändringar kan dämpas med en fuktskyddande beklädnad eller ytbehandling, se exempel i figur 13.2.

Ändträytor suger fukt cirka 20 gånger snabbare än övriga träytor. Limträelement som har exponerade ändträytor och översidor måste i regel förses med en ventilerad beklädnad, av till exempel plåt. Om detta inte är möjligt ska de exponerade ytorna regelbundet behandlas med ett fuktskydd, till exempel penetrerande grundolja eller en träskyddsprodukt med motsvarande effekt.

Utkragande limträtakbalk med plåtinklädnad i fasad.
Figur 13.2 Utkragande limträtakbalk med plåtinklädnad i fasad.

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok