Svenskt Trä Logo

1.3.4 Nyttig last

Publicerad 2021-11-02

Träbjälklag och därmed underramen för ramverkstakstolar påverkas av olika laster, främst egentyngd och nyttig last. Nyttig last varierar med byggnadens användningssätt, till exempel som bostad eller kontor. Det finns olika typer av nyttig last som last av inredning, personer och maskiner. Uppträdande laster kombineras till olika lastfall.

I Boverkets konstruktionsregler, EKS 11, tabell C-1 finns lastvärden för olika lasttyper avsedda för dimensionering. För angivna karakteristiska värden på nyttig last som ska tillämpas vid dimensionering av ett bjälklag, se tabell 1.8. Utformning och spännvidd bestäms av konstruktionens hållfasthets- och deformationsegenskaper. Av lastkombinationerna beräknas dimensionerande lasteffekt, som ska vara mindre eller lika med den dimensionerande bärförmågan.

Tabell 1.8 Nyttig last på bjälklag för olika verksamheter och kombinationsfaktorer.

 

Kategori qk (kN/m2) Qk (kN) ψ0 ψ1 ψ2 Anmärkning
Bostäder 2,0 2,0 0,7 0,5 0,3  
Vindsbjälklag I 1,0 1,5 0,7 0,5 0,3 minst 0,6 m fri höjd och fast trappa till vinden
Vindsbjälklag II 0,5 0,5 0,7 0,5 0,3 minst 0,6 m fri höjd och med tillträde genom lucka med maximal storlek 1 × 1 m
Kontor 2,5 3,0 0,7 0,5 0,3  
Samlingslokaler C1-C5 2,5-5,0 3,0-4,5 0,7 0,7 0,6  
Balkonger 3,5 2,0 0,7 0,5 0,3  

Egentyngden av flyttbara skiljeväggar beaktas med en jämnt utbredd last qk som bör adderas till den nyttiga lasten på bjälklag enligt tabell 1.8. Storleken på den jämnt utbredda lasten beror på skiljeväggens egentyngd enligt följande:

  • för flyttbara skiljeväggar med egentyngden ≤ 1,0 kN/m
    vägglängd: qk = 0,5 kN/m2.
  • för flyttbara skiljeväggar med egentyngden > 1 ≤ 2,0 kN/m
    vägglängd: qk = 0,8 kN/m2.
  • för flyttbara skiljeväggar med egentyngden > 2 ≤ 3,0 kN/m
    vägglängd: qk = 1,2 kN/m2.

Nyttig last ska räknas som en variabel fri last i sin helhet. Nyttig last på bjälklag kan reduceras med en reduktionsfaktor αA som beror av areor som bärs upp av det aktuella bjälklaget.

\(\displaystyle \alpha_{\mathrm{A}}=\frac{5}{7}\cdot\psi_{0}+\frac{A_{0}}{A}\leq 1,0\)

där:

ψ0-2
är kombinationsfaktor enligt tabell 1.8.

A0
är 10 m2.

A
är belastad area.

Där nyttig last från flera våningsplan belastar pelare och väggar kan den totala nyttiga lasten reduceras med en faktor αn. Där nyttig last verkar samtidigt med andra variabla laster som vind, snö och maskiner ska den totala nyttiga lasten i ett lastfall betraktas som en enda last. När nyttig last betraktas som en samverkande last ska endast en av de två faktorerna ψ och αn användas. Det lägsta värdet används.

\(\displaystyle \alpha_{\mathrm{n}}=\frac{2+(n-2)\cdot\psi_{0}}{n}=\pi\cdot r^{2}\)

där:

n
är antalet våningsplan ovanför belastat bärverksdel.

ψ0
är kombinationsfaktor enligt tabell 1.8.

αA och αn kan kombineras vid lastnedräkning. Icke bärande mellanväggar brukar ingå i nyttig last.

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok