Svenskt Trä Logo

5.4 Principer för stabilisering av tak

Publicerad 2021-11-02

Vertikala laster såsom snölast och egenvikt ger upphov till stora normalkrafter i takstolarnas överramar speciellt för tak med små taklutningar. Stora tryckkrafter i överramen innebär att takstolarnas överram vill knäcka ut i överramens veka riktning. För att undvika detta måste takstolarnas överram stabiliseras vilket vanligtvis görs via horisontella åsar eller avstyvningsreglar som kopplas till parallellfackverk och krafterna förs sedan via strävor eller dragband till bärande väggar. Systemet ska både förhindra att alla takstolar knäcker ut åt samma håll och lokala utböjningar inom en enskild takstol, se figur 5.9.

Konsekvens av otillräcklig stabilisering av takstol.
Konsekvens av otillräcklig stabilisering av takstol.

I SS-EN 1995-1-1 tillsammans med nationella föreskrifter framgår det hur stora laster takåsar ska kunna ta upp och krav på takkonstruktionens styvhet. Vid kontroll av parallellfackverkets utböjning bör parallellfackverkets längd sättas lika med takstolens överram exklusive taktass.

 

Principfigur för takkonstruktion

Figur 5.8 Principfigur för takkonstruktion.

Tak med n takstolar med avstyvande parallellfackverk.

Figur 5.9  Tak med n takstolar med avstyvande parallellfackverk.
De krafter som vill böja ut takstolarnas överram i veka riktningen ska tas upp av parallellfackverket och sedan föras vidare till väggens hammarband respektive avväxlingsregel. Avväxlingsregelns eller nockregelns horisontella reaktion tas upp via dragband eller snedsträvor och förs vidare till hammarband. Blå pilar visar på tryckkrafter i takläkt och röda pilar visar upplagsreaktionen.

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok