Svenskt Trä Logo

5.5.1 Laster

Publicerad 2021-11-02

Takkonstruktionen ska vanligtvis kontrolleras för fyra olika lastfall, A – D. Parallellfackverkets krav på styvhet bestäms vanligtvis av lastfallen A och B. Lastkombination C är relevant för mycket tunga tak. Lastkombination D kan i de flesta fall bortses från med avseende på utböjning men är ofta avgörande med avseende på dragbandets dimensioner, infästningar av dragband och tillhörande stagning.

Ytterligare lastfall kan förekomma och bör bedömas utifrån varje enskilt fall.

takstolar_netto-032_fixad.jpg
Pågående bygge med fackverkstakstol.

Lastfall A: Snö betraktas som huvudlast. Övriga laster är nyttig last och egenlast.

\(R_{\mathrm{d}}=R_{\mathrm{g}}+R_{\mathrm{s}\mathrm{n}\ddot{\mathrm{o}}\mathrm{,d}}+R_{\mathrm{N}\llcorner,\mathrm{d}}\)

där:

Rg
är upplagsreaktion av egenlast.

Rsnö,d
är upplagsreaktion av snölast.

RNL,d
är upplagsreaktion av nyttig last.

Lastfall B: Snö betraktas som huvudlast. Övriga laster är nyttig last, egenlast och vindlast.

\(R_{\mathrm{d}}=R_{\mathrm{g}}+R_{\mathrm{s}\mathrm{n}\ddot{\mathrm{o}}\mathrm{,d}}+R_{\mathrm{vind,red,d}}+R_{\mathrm{N}\llcorner,\mathrm{d}}\)

där:

Rvind,red,d
är upplagsreaktion av reducerad vindlast.

I beräkningar används dominerande vindlast, qv,d, för den yta som ska uppta vindlasten. Lastfallet ska kontrolleras för vind mot gavel respektive långsidor.

Lastfall C: Egenlast betraktas som huvudlast.

\(R_{\mathrm{d}}=R_{\mathrm{g}}\)

Lastfall D: Vindlast betraktas som huvudlast. Övriga laster är nyttig last, egenlast och snölast. Används i de fall när ingen hänsyn behöver tas till utböjningen e0 = l ⁄ 500:

\(R_{\mathrm{d}}=R_{\mathrm{g,red}}+R_{\mathrm{vind,d}}+R_{\mathrm{sn}\ddot{\mathrm{o}}\mathrm{,d}}+R_{\mathrm{NL,d}}\)

där:

Rg,red
är upplagsreaktion av reducerad egenlast.

Rvind,d
är upplagsreaktion av vindlast.

Lastfallet ska kontrolleras för vind mot gavel respektive långsidor.

Beräkning av krafter i dragband

Dragbandets funktion är att stabilisera takkonstruktionen. Vid vindsug verkande på gavlar tas lasten upp direkt av närmast liggande dragband. Vid vindtryck verkande på gavlar förs lasten vidare till verksamt dragband via takläkt eller kortlingar. Lasterna förs sedan ner till takfot, se figur 5.16. Det innebär att dragbanden men även nockbalk ska kunna ta upp laster från vind och laster på grund av lutande takstolar. Nockbalken ska också kunna överföra de inre krafterna från takstolar eller parallellfackverk.

Infästning vid takfot
Figur 5.16 Infästning vid takfot.

Nedre infästningen av parallellfackverket görs till hammarband och bärande vägg. Vid vindtryck mot gavel kommer all last att föras vidare via kortlingar och vanligtvis kan lasten fördelas över samtliga parallellfackverk. Detsamma gäller för vindsug under förutsättningen att avväxlingsbalk eller läkt kan överföra lasterna till samtliga parallellfackverk. De olika krafter som uppkommer vid infästningen av ett parallellfackverk visas i figur 5.16.

Dragbandets nedre del förankras i en tvärgående regel och lasten förs ner till underliggande vägg. Infästningen till vägg måste dimensioneras för dragbandets vertikala komposant och det moment som uppkommer eftersom kraftcentrum är placerat på annan nivå.

Laster på grund av förlängning av dragband

Vid infästning cirka 1,5 meter nedanför nock gäller att ett dragband av stål som är fullt utnyttjat kommer att få en förlängning av 0,5 mm/m. Förskjutningen av parallellfackverkets utkragande del i nock blir vanligtvis större än dragbandets bidrag på grund av geometrin och vanligt förekommande är 10 – 20 mm. Maximal förskjutning uppkommer när vindlasten är som störst och är dimensionerande men det betyder också att övriga laster i lastfallet är reducerade. Det innebär att lasttillägget för nockförskjutningen blir liten. Vid en förlängning över 5 mm börjar nockförskjutningen ha en viss inverkan men i jämförelse med uppställningstoleranser är den liten, så i praktiken kan dragbandsförlängningen bortses ifrån.

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan