Svenskt Trä Logo

8.2.1 Dimensionering av takskiva, pulpettak, vind mot gavel

Publicerad 2021-11-02

Den vindlast som angriper på byggnadens gavel tas upp av takskiva och eventuell innertaksskiva. Takskivan betraktas som en hög balk med bredden B, som är fritt upplagd på två stöd. För pulpettak utgörs stöden av ytterväggarnas respektive hammarband. Takskivans verksamma bredd bestäms av konstruktör och anpassas till takstolarnas placering. Takstolarnas överramar fungerar som kantbalkar och ska kunna ta upp drag­ och tryckkrafter.

Principfigur, takskiva med beteckningar
Figur 8.5 Principfigur, takskiva med beteckningar. Takskivan betraktas som hög balk. Lasten på skivan, qd, är vanligtvis triangulär förutom för sargtak.

Maximalt böjmoment kring takskivans z­axel fås enligt:

\(M_{\mathrm{z},\mathrm{E}\mathrm{d}}=\displaystyle \frac{q_{1,\mathrm{d}}\cdot L^{2}}{8}+0,064\cdot(q_{2,\mathrm{d}}-q_{1,\mathrm{d}})\cdot L^{2}\)

där:

qd,1, qd,2
är dimensionerande last, vanligtvis vindlast.

L
är överramens längd.

Maximala tillägg för drag­ och tryckkrafter i takskivans kanter på grund av last enligt figur 8.5 fås enligt:

\(N_{\mathrm{t},\mathrm{E}\mathrm{d}}=N_{\mathrm{c},\mathrm{E}\mathrm{d}}=\displaystyle \frac{M_{\mathrm{z},\mathrm{E}\mathrm{d}}}{B}\)

där:

B är takskivans bredd och sätts vanligtvis till 2B L ≤ 6B enligt SS-EN 1995-1-1 kapitel 9.2.3.2.

Den fiktiva balkens upplagsreaktioner ger maximala tillägg för drag- och tryckkrafter i konstruktionens hammarband, F1,Ed och F2,Ed:

\(F_{1,\mathrm{E}\mathrm{d}}=\displaystyle \frac{q_{1,\mathrm{d}}\cdot L}{2}+\frac{(q_{2,\mathrm{d}}-q_{1,\mathrm{d}})\cdot L}{6}\)

\(F_{2,\mathrm{E}\mathrm{d}}=\displaystyle \frac{q_{1,\mathrm{d}}\cdot L}{2}+\frac{(q_{2,\mathrm{d}}-q_{1,\mathrm{d}})\cdot L}{3}\)

Maximala skjuvkraften, VEd, i takskivan kan beräknas enligt:

\(V_{\mathrm{E}\mathrm{d}}=\displaystyle \frac{F_{\max,\mathrm{E}\mathrm{d}}}{B}\)

där:

Fmax,Ed är det största värdet av F1,Ed och F2,Ed.

Krafter i takstolens överram ska adderas till de normalkrafter och moment som verkar på överramen på grund av andra laster.

Tillkommande spänningar i överram fås enligt:

\(f_{\mathrm{c},0,\mathrm{R}\mathrm{d}}\displaystyle \geq\frac{N_{\mathrm{c},\mathrm{E}\mathrm{d}}}{A}\)

\(f_{\mathrm{t},0,\mathrm{R}\mathrm{d}}\displaystyle \geq\frac{N_{\mathrm{t},\mathrm{E}\mathrm{d}}}{A}\)

där:

ft,0,Rd
är dimensionerande värde för draghållfasthet längs fiberriktningen.

fc,0,Rd
är dimensionerande värde för tryckhållfasthet längs fiberriktningen.

A
är virkets tvärsnittsarea.

Takstolens överram ska kontrolleras för tvärkraft tillsammans med övriga på takstolen verkande laster enligt:

\(F_{\mathrm{E}\mathrm{d},\mathrm{n}\mathrm{b}}=\displaystyle \frac{F_{\max,\mathrm{E}\mathrm{d}}}{n_{\mathrm{b}}}\)

där:

FEd,nb
är den tvärkraft som verkar på takstolens överram.

nb
är antalet takstolar inom beräknad takskiva.

Kontroll av takskivans skjuvspänning görs genom kontroll av takski­vans skjuvkapacitet enligt:

\(f_{\mathrm{v},\mathrm{R}\mathrm{d}}\displaystyle \geq\tau_{\mathrm{E}\mathrm{d}}=\frac{F_{\max,\mathrm{E}\mathrm{d}}}{B\cdot t}\)

där:

fv,Rd
är takskivans dimensionerande skjuvhållfasthet.
För kryssfaner och fanerträbalkar används värden för panelskjuvning.

t
är takskivans tjocklek.

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok