Generellt gäller för en byggnadsdel som är belastad med en konstant last att under sin livstid bestäms nedböjning av krypning, wcreep, utifrån initialnedböjningen, winst, och deformationsfaktorn kdef som beror på vilket material som används samt rådande klimatklass.
\(w_{\mathrm{c}\mathrm{r}\mathrm{e}\mathrm{e}\mathrm{p}}=k_{\mathrm{d}\mathrm{e}\mathrm{f}}\cdot w_{\mathrm{i}\mathrm{n}\mathrm{s}\mathrm{t}}\)
Den slutliga nedböjningen kan då för permanenta laster skrivas som:
\(w_{\mathrm{f}\mathrm{i}\mathrm{n}\mathrm{G}}=w_{\mathrm{i}\mathrm{n}\mathrm{s}\mathrm{t}\mathrm{G}}+w_{\mathrm{c}\mathrm{r}\mathrm{e}\mathrm{e}\mathrm{p},\mathrm{G}}=w_{\mathrm{i}\mathrm{n}\mathrm{s}\mathrm{t},\mathrm{G}}\cdot(1+k_{\mathrm{d}\mathrm{e}\mathrm{f}})\)
och för variabla laster:
\(w_{\mathrm{fin,Qi}}=w_{\mathrm{inst,Qi}}+w_{\mathrm{creep,Qi}}=w_{\mathrm{i}\mathrm{n}\mathrm{s}\mathrm{t},\mathrm{Q}\mathrm{i}}\cdot(1+\psi_{2,\mathrm{i}}\cdot k_{\mathrm{d}\mathrm{e}\mathrm{f}})\)
Eftersom krypning också beror av tidsperioden som lasten kommer att vara verksam har faktorn ψ2 introducerats för att man ska kunna beskriva denna effekt.
Specificerad nedböjningsgräns kan väljas utifrån funktionella krav eller av visuella orsaker. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att nedböjningskravet L ⁄ 300 (wnet,fin) är ett lägsta acceptabelt värde för bostäder och lokaler. Vid dimensionering av bjälklag i lagerutrymmen och liknande lokaler är det ofta acceptabelt att tillåta nedböjningar i storleksordning L ⁄ 200 – L ⁄ 150. I tabell 4.5 och tabell 4.6 visas rekommenderade nedböjningskriterier. Mer information om nedböjningsgränser ges i exempelvis tabell 6.1 i Limträhandbok Del 2.
Figur 4.26 Definitioner på nedböjningar för en balk eller skiva.
winst är momentan nedböjning.
wcreep är nedböjning orsakad av krypning.
wc är eventuell överhöjning. wfin är slutlig nedböjning. wnet,fin är slutlig nettonedböjning.
Tabell 4.5 Normalt godtagen nedböjning vid dimensionering i reversibelt lasttillstånd (tillfällig olägenhet), frekvent lastkombination.
| Användningsområde | umax,frekv,fin | |
| Generellt | Fackverk och takbalkar | L⁄300 |
| Golvbalkar | Normalt 1) Förråd och andra lokaler utan tillträde för allmänheten | L⁄300 L⁄300 |
| Konsoler | L⁄150 | |
| Takåsar | L⁄200 | |
| Primärbalk | L⁄400 | |
1) Styvheten hos träbjälklag ska även kontrolleras med avseende på svikt.
L betecknar den fria spännvidden.
Värdena i tabellen är framtagna av Svenska Takstolsföreningen, STAK, och gäller för CE-märkta takstolar industriellt tillverkade enligt SS-EN 14250.
Tabell 4.6 Godtagen nedböjning vid dimensionering i irreversibelt lasttillstånd (permanent skada), karakteristisk lastkombination.
| Typ av konstruktion | umax,inst |
| Tak- eller golvbjälklag, som ansluter mot icke bärande vägg i: | |
| Bostadsutrymme | 20 mm eller L⁄300 |
| Kontorslokal, skola, butik etcetera | 30 mm eller L⁄300 |
| Industrilokal | 40 mm eller L⁄250 |
| Balk över fönster eller dörröppning | 10 – 15 mm |
| Horisontella deformationer | 20 mm |
1) Styvheten hos träbjälklag ska även kontrolleras med avseende på svikt och vibrationer.
L betecknar den fria spännvidden.
Värdena i tabellen är framtagna av Svenska Takstolsföreningen, STAK, och gäller för CE-märkta takstolar industriellt tillverkade enligt SS-EN 14250.
Spännvidder för olika dimensioner
Centrumavstånd mellan takbjälkar är vanligtvis 600 mm eller 1 200 mm. Bredden respektive längden för isolering och skivor är oftast anpassade för dessa centrumavstånd. För takbjälkar i hållfast- hetsklass C24 med dimensionen 45 × 145 mm, c 1 200 mm, är spännvidden cirka 2 meter för ett låglutande lätt tak i snözon 3. För takbjälkar i hållfasthetsklass C24 under lika förutsättningar men med dimensionen 45 × 220 mm är längsta spännvidden cirka 3 meter.
