Svenskt Trä Logo

Bärförmåga vid brand (R)

Publicerad 2022-02-10

Konstruktionselement av trä (balkar, pelare med mera) som är brandexponerade utsätts för förkolning om de inte skyddas under den relevanta brandexponeringstiden.

För beräkning av träelementens brandmotstånd reduceras det ursprungliga tvärsnittet med förkolningsdjupet.

Hållfastheten och elasticitetsmodulen reduceras i ett skikt direkt under kolskiktet i resttvärsnittet som värms upp, även utan förkolning av träet. Därför måste träets hållfasthet och styvhet reduceras vid brandteknisk dimensionering. För oskyddade tvärsnitt är det värmepåverkade skiktet 35 till 40 mm.

Bärverksanalysen vid brand bör göras enligt SS-EN 1990, avsnitt 5.1.4. För att påvisa bärförmågan vid standardbrand är det dock tillräckligt med analys av enskilda konstruktionsdelar. I brandfallet räknas med en reducerad last, se SS-EN 1995-1-2 avsnitt 2.4.2, där lasteffekten vid brand Ed,fi på en enskild konstruktionsdel beräknas som:

\(\displaystyle E_{\text{d,fi}} = \eta_{\text{fi}} E_{\text{d}}\)

där:

Ed är den dimensionerande lasteffekten vid dimensionering för normal temperatur för huvudkombinationen (se SS-EN 1990).
ηfi är reduktionsfaktorn för dimensionerande last vid brand beroende av lastkvoten Qk,1/Gk och kombinationsfaktorn ψfi för frekvent värde för variabla laster.

 

För överslagsmässiga beräkningar rekommenderas ηfi = 0,6.

Vid nyttig last i kategori E enligt SS-EN 1991-1-1 (utrymmen där lastansamling kan förväntas, inklusive kommunikationsutrymmen) är rekommenderat värde ηfi = 0,7.

För lätta bjälklag kan reduktionsfaktorn ηfi vara mindre.

Modellen för det stomsystem som används måste spegla konstruktionens brandtekniska funktion. SS-EN 1995-1-2 ger följande alternativ för verifiering av stommens brandtekniska funktion:

  • Elementanalys
  • Analys av delar av konstruktionen eller stomsystemet
  • Global konstruktionsanalys

Stomsystemet kan se annorlunda ut vid brand, till exempel kan konstruktionselement som är stagat vid normal temperatur och stagningen kollapsar vid brand behöva uppfattas som ostagat i den brandtekniska dimensioneringen. Element som används för att stabilisera byggnaden, till exempel träbaserade skivor eller gipsskiva i skiljeväggar och bjälklag, förlorar ofta sitt böjmotstånd vid brand om de inte är brandskyddade. Denna inverkan på det globala stomsystemet måste därför beaktas. I stomsystem med stor redundans kan det vara fördelaktigt att tillåta tidig kollaps om en alternativ lastupptagning är möjlig, till exempel en pelare i en brandcell.

Den termiska utvidgningen av trä behöver inte beaktas.

Bild 1. Funktionskrav för bärförmåga (R).

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok