Trä som är impregnerat med alla på marknaden förekommande rötskyddsmedel kan i regel ytbehandlas på samma sätt som oimpregnerat.
Fuktskydd kan dels göras för att ge ett tillfälligt, kortvarigt skydd, dels med metoder som ger ett mer långvarigt och effektivt skydd.
Kortvarigt fuktskydd
Hydrofobering - vattenavvisande behandling - med vax har i Sverige en viss, mycket begränsad användning på konstruktionsvirke för inbyggnad. Behandlingen avvisar stänk och kortvarigt regn men hindrar inte upptagning från fuktig luft. Syftet är främst att minska risken för att överdrivet fuktigt virke byggs in i huskonstruktioner. I Kanada saluförs sågade trävaror med liknande behandling som "rain-guarded".
Vissa träprodukter som panelbräder, limträ och fönster behandlas på fabrik med ett så kallat transportskydd. Detta syftar främst till att ge ett tillfälligt skydd mot uppfuktning vid transport och lagring. Behandlingen kan bestå av en grundolja eller grundfärg. Den ersätter inte en fullvärdig grundning.
Ytbehandling med träolja ger en tillfälligt vattenavvisande yta. Trä utomhus som man inte avser att måla som yttertrappor och trall kan regelbundet behandlas med träolja för att motverka uttorkning, vattenupptagning, sprickbildning och missfärgning. Behandlingen bör göras så snart som möjligt när träet är nytt. Den vanligaste typen av träolja för utvändigt trä är baserad på alkydolja, vanligen lösningsmedelsburen. Olika fungicider tillsätts för att motverka ytliga svampangrepp.
Långvarigt fuktskydd
De flesta ytbehandlingsmedel till utvändigt trä ger ett mer eller mindre hållbart fuktskydd. Ytbehandling med täckande färg omfattar i regel ett system av olika behandlingar där var och en har sin funktion. Grundning har till uppgift att minska fuktupptagningen, stabilisera träytan och ge god vidhäftning för nästa steg i behandlingssystemet.
Genom att tillföra större mängder träolja, än vad som uppnås med ytlig bestrykning, kan ett betydligt mera långvarigt och effektivt fuktskydd fås. Vanligast är någon vegetabilisk olja, i första hand linolja, som tillförs outspädd. Genom värmning sänker man dess viskositet och ger oljan större inträngning och en hög upptagning. Impregnering med vakuum eller tryck ger ytterligare högre upptagning. Trä som tagit upp olja motsvarande sin egen vikt kan knappast suga något vatten alls, men utseendet blir också kraftigt förändrat.
Försök med talloljeimpregnering har under flera år pågått i Finland men har inte lett till någon egentlig kommersialisering ännu. Motsvarande behandlingar, förstärkta med tillsatser av fungicider, utförs i större skala i en ny fabrik i Danmark. Där sker impregneringen med superkritisk koldioxid som bärare. Den kombinationsbehandling som går under namnet Royalimpregnering är en tvåstegsprocess. Virket impregneras först med ett rötskyddande saltmedel, därefter med en olja, vanligtvis pigmenterad. Metoden har sedan 1970-talet använts främst för fönstervirke, och ger samtidigt ett röt- och fuktskydd.
Trätjära utvinns ur stubbar och används i vissa sammanhang som fuktskydd på utvändiga träytor, till exempel spåntak.
