Rotreducering
Rotstockar kan ha kraftig rotansvällning eller kraftiga rotben. Dessa kan skapa svårigheter senare i sönderdelningen. Rotreduceraren fungerar som en svarv, som ger stocken en mer cylindrisk form och används vid behov som ett processteg innan leverans till sågverket.
Intag
När timret kommer till sågverket mäts det in och sorteras efter trädslag i dimensionsklasser. Lagring av det dimensionssorterade timret sker i dag på land och inte i vatten som tidigare var vanligt. Under den varma årstiden bevattnas timret för att stockarna inte ska skadas av blånadssvamp, insekter eller genom sprickbildning. Fuktkvoten i stocken är ungefär densamma under lagring som vid avverkningen. I normala svenska sågverk sågas endast furu och gran. Lövträ sågas oftast i särskilda lövsågverk.
Barkning
Före sönderdelningen barkas timret, vanligen i en rotormaskin. Stocken förs genom en rotor med eggverktyg som skaver bort barken.
Bild 1. En stocks väg från att den mäts in på sågverket till att den via barkning, sönderdelning, torkning, justering, paketering och lagring av brädor eller plank levereras med lastbil, tåg eller båt till kunderna i Sverige och på exportmarknaden. Vid barkning, sönderdelning och justering faller biprodukter som bark, flis och spån, vilket används till uppvärmningsändamål, inom massa- och skivindustrin.
Sågningsmönster
Den vanligaste metoden för att såga barrträ är blocksågning med efterföljande delningssågning. De utsågade virkesstyckena (plank och bräder) får ett rektangulärt tvärsnitt, förutom de yttersta bräderna som får en viss andel vankant, det vill säga att kanten är avrundad i stället för skarp. Virke från den inre delen av stocken kallas centrum- utbyte, medan virke från de yttre delarna kallas sidobräder. Det före- kommer att virket närmast märgen sågas ut som en så kallad märgfångare. Olika typer av sönderdelningsmetoder användsm vid sågverken. Bland småsågarna dominerar cirkelsågen, medan reducerbandsågar och reducerklingsågar är vanligast i större sågverk. Vid reducering fräser man bort de cirkelsegment som ligger utanför den rektangel som sedan delas upp i plank och brädor med band- eller cirkelsågar.
Nedan beskrivna sågningsmönster, postningar, är de mönster som eftersträvas. På grund av stockars inre struktur och yttre form uppstår alltid avvikelser.
Fyrsågning med märgfångare
Bild 2. Exempel på sågning med märgfångare.
| Definition | Först avskiljs brädor på två motsatta sidor varefter den återstående delen, det så kallade blocket, vänds ett kvarts varv och sågas till brädor och plank. Blocket delas med ett sågskär på ömse sidor om märgen så att märgen innesluts i mittbiten (märgfångaren). De övriga sågskären ger centrumutbyte (plank) och sidoutbyte (brädor). Centrumutbytet utgörs av ett jämnt antal virkesstycken med samma bredd och av lika eller olika tjocklek samt en tunn mittbit. |
Fyrsågning med centrumsnitt, 2x- och 4x- sågning (nordisk sågningspraxis)
Bild 3. Exempel på fyrsågning med centrumsnitt, 2x-sågning (nordisk sågningspraxis)
Bild 5. Exempel på fyrsågning med centrumsnitt, 4x-sågning (nordisk sågningspraxis)
| Definition | Först avskiljs brädor på två motsatta sidor varefter den återstående delen, det så kallade blocket, vänds ett kvarts varv och sågas till brädor och plank. Blocket delas med centrumsnitt (märgsågning). De övriga sågskären ger centrumutbyte (plank) och sidoutbyte (brädor). Centrumutbytet utgörs av ett jämnt antal virkesstycken med samma bredd och av lika eller olika tjocklek. |
Fyrsågning, 3x- och 5x- sågning
Bild 4. Exempel på fyrsågning, 3x-sågning
Bild 6. Exempel på fyrsågning, 5x-sågning
| Definition | Först avskiljs brädor på två motsatta sidor varefter den återstående delen, det så kallade blocket, vänds ett kvarts varv och sågas till brädor och plank. Blocket delas med ett sågskär på ömse sidor om märgen så att märgen innesluts i mittbiten. De övriga sågskären ger centrumutbyte (plank) och sidoutbyte (brädor). Centrumutbytet utgörs av ett udda antal virkesstycken med samma bredd och av lika eller olika tjocklek. |
Virkesbenämningar
Sågat virke
Virkesstycken sågade ur sågtimmer (stockar).
Centrumutbyte
Sågat virke som tas ur stockens centrumdel.
Sidoutbyte
Sågat virke som tas ut ur stockens yttre del utanför centrumutbytet.
Observera
För sågat virke använt som konstruktionsvirke för bärande konstruktioner krävs i de flesta länder att det är hållfasthetssorterat enligt särskilda regler.
