Skog och skogsskötsel

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2017-12-14

Sveriges totala landareal är 40,8 miljoner hektar. Av den består över 28 miljoner hektar av skogsmark varav 22,5 miljoner hektar klassas som produktiv skogsmark. Tillväxten av virkesförrådet är större än avverkningen och har så varit under hela 1900-talet. Årligen avverkas cirka 90 miljoner skogskubikmeter av tillväxten som är cirka 120 miljoner skogskubikmeter. Med andra ord ökar mängden skog i Sverige kontinuerligt för varje år och det totala virkesförrådet uppgår till över 3 miljarder skogskubikmeter!

  

Diagram 1 AVT 2014

Diagram 2 AVT 2014

Svensk skog

Sveriges skogsmark motsvarar knappt 1 procent av all skogsmark på jordklotet. Den svenska skogsmarken består till 83 procent av barrskog, blandskog till 12 procent och ren lövskog till 5 procent. Virkesvolymen utgörs av gran till 42 procent, därefter kommer tall med 39 procent följt av björk med 12 procent och övriga lövträslag med 7 procent, se diagram 3. Fördelningen av träslag är inte densamma i hela landet. Tallen föredrar torra och magra marker medan granen prioriterar friska, fuktiga och bördiga marker. Därför dominerar tallskog i norra Sverige och på Gotland, medan granskog är vanligast i södra delen av landet. Ju närmare man kommer medelgoda marker, desto större blir blandningen av olika träslag. Björk, asp och al finns i hela landet, medan de ädla lövträden, till exempel ek, bok, alm och ask, endast växer i de sydliga landskapen.

Diagram 3 AVT 2014

 

Hållbart skogsbruk

Svenskt skogsbruk är långsiktigt hållbart i den mening att både ekonomisk, social och biologisk uthållighet inkluderas i grunderna för hållbart brukande. Detta i enlighet med överenskommelsen vid miljökonferensen i Rio de Janeiro, Brasilien, 1992.  När det gäller ekonomisk och social uthållighet har svenskt skogsbruk länge varit ledande.

Med ekonomisk uthållighet menar man säkerställandet av en långsiktig virkesproduktion och att den genererar tillräckligt stora vinster för att skogsbruket och skogsskötseln ska kunna hållas igång.

Under begreppet social uthållighet hamnar frågor som gäller ursprungsbefolkningar, arbetarrättigheter, rekreationsfrågor och möjligheten för samhällen, på både lokal och nationell nivå, att långsiktigt kunna överleva på sitt skogsbruk.

När man talar om biologisk uthållighet gäller det markens långsiktiga produktionsförmåga, att vidmakthålla de naturliga ekologiska processerna samt bevarande och gynnande av den biologiska mångfalden.

Miljömärkning i skogsbruket

Sverige har ett uthålligt skogsbruk med en lagstiftning som kräver naturvårdshänsyn och återplantering. All avverkad skog måste förnyas genom antingen plantering, sådd eller lämnande av träd som naturligt fröar av sig till nya plantor, så kallade fröträd. Utöver skogslagarna finns även frivilliga internationella skogscertifieringssystem där skogsbruket verifieras genom en så kallad tredjepartscertifiering, i Sverige är de två förekommande systemen FSC och PEFC. Dessa är bägge internationella system för skogscertifiering, cirka två tredjedelar av den produktiva svenska skogsmarken är certifierad enligt dessa, se diagram 1. För att säkerställa att man inte använder illegalt avverkat virke har man inom EU röstat fram en lag mot handel med virke från illegalt avverkad skog, den så kallade timmerförordningen.

Certifierad skogsmark år 2011 i Sverige
Källa: Svenska FSC, Svenska PEFC

* Forest Stewardship Council
** Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes

Diagram 1. Certifierad skogsmark år 2011 i Sverige.

Observera
Viss skogsmarksareal är certifierad genom både FSC och PEFC.

Symboler för FSC och PEFC.
Bild 2. Symboler för FSC och PEFC.

Skogen en förnybar råvaruresurs

Den växande skogen tar upp koldioxid, CO2, från atmosfären. Detta sker genom fotosyntesen som omvandlar solenergi, koldioxid och vatten till kolhydrater som är byggstenar i veden. I processen frigörs syre, O2. Genom fotosyntes absorberar ett normalt träd i genomsnitt 1 ton CO2 per kubikmeter tillväxt, samtidigt som det producerar och frigör motsvarande 0,7 ton O2. Den växande skogen utgör en kolsänka eftersom den binder kol. Det absorberade kolet från koldioxiden binds i veden och fortsätter att lagras i de produkter som tillverkas av virket. Om trävarorna används i byggnader binds kolet under lång tid. Det lagrade kolet frigörs först efter att produkterna förbränns den dag de tjänat ut. Vid förbränning frigörs den inbäddade solenergin; processen frigör således värmeenergi och är helt klimatneutral. I våra svenska kraftvärmesystem blir biomassan till slut värme och elenergi när den bundna koldioxiden frigörs.

 Avgivning och upptagning av koldioxid

Bild 3Avgivning och upptagning av koldioxid.

Direkt efter en avverkning läcker hygget koldioxid då barr och kvarlämnade grenar förmultnar. När de nya träden blivit drygt 20 år gamla förmår de ta upp mer koldioxid än vad som läcker från marken. Träden avverkas när de är mogna och förädlas till produkter. Produkter från skogen kan ersätta produkter och energislag från fossila och andra icke förnybara råvaror. Att använda sig av skogen är därför bra för klimatet.

Skötselåtgärder

Skogsskötsel i Sverige omfattar ett flertal åtgärder, dels för att gynna produktion och kvalitet, dels för att tillgodose den biologiska mångfalden och även friluftsintressen. Förngringring görs vanligtvis genom plantering, sådd eller självföryngring.

 

Vid planteringsskogsbruk har man slutavverkat vid ett tillfälle. Metoden lämpar sig vanligtvis på de flesta marker utom på de allra torraste. Naturlig föryngring kan väljas av den som vill ha en låg föryngringskostnad och tror på bra priser i framtiden för virke med hög kvalitet och grova dimensioner och när marken är speciellt lämpad för detta. Denna metod kräver dock mycket kunskap av utövaren, dessutom är det endast på torra och på vissa friska marker som den lämpar sig.

Tabell 1 och 2 visar hur en enskild skogsägares mål och framtidssyn kan påverka skötseln av en tallskog på medelgod mark i Mellansverige. Tiden är något kortare i södra delen av landet (60 – 80 år) och upp emot det dubbla i den nordligaste delen (upp till 150 år). Kvaliteten hos virket kan påverkas genom val av föryngringsmetod och genom skötselåtgärder som röjning och gallring. I dagens skogsbruk eftersträvas ofta bestånd med lika ålder. I glesa bestånd blir grenarna grövre än i täta bestånd.

Tillväxten i södra Sverige är generellt högre än i norra Sverige främst på grund av att växtsäsongen är längre och varmare i söder. Att enbart använda växtplatsens geografiska läge för att avgöra virkets kvalitet kan vara missvisande eftersom även jordmån, närings- och vattentillgång samt skötselmetoder i hög grad även påverkar virkeskvaliteten.

Skogliga åtgärder år
Slutavverkning 0
Markberedning 2
Plantering med tall 3
Lövslyröjning 5
Röjning 10
Gallring 30
Gallring 50
Slutavverkning 80

Tabell 1. Exempel på plantskogsbruk av tallskog i Mellansverige.

Skogliga åtgärder år
Avverkning där 400 stammar per hektar lämnas 0
Avverkning där 150 stammar per hektar lämnas 10
Avverkning av resterande skärmträd och försiktig plantröjning 20
Röjningsgallring 30
Gallring 50
Gallring 70
Slutavverkning 110

Tabell 2. Exempel på metod för naturlig föryngring av tallskog i Mellansverige. 

Bild 1. Fristående gran och gran i tätt bestånd.

Markberedning sker maskinellt. Målet är att plantan ska kunna planteras i blottad mineraljord. Markberedningen underlättar också för självsådda frön att gro. Denna så kallad självföryngring sker genom fröfall från omgivande skog och också i vissa fall från fröträd som lämnats kvar vid slutavverkningen.

Plantering sker med täckrotsplantor, som är förgrodda och uppdragna i krukor, eller med barrotsplantor odlade på friland. Arbetet utförs i dag manuellt. Normalt planteras 2 500 plantor per hektar i Mellansverige, vilket innebär ett förband på 2x2 m. Plantorna är då tänkta att stå i hörnen på rutor med 2 m sida. Utvecklingen har under de senaste åren gått mot tätare planteringsförband. Detta uppnås med frösådd eller självföryngring. De senare metoderna ger ofta 10 000-tals plantor per hektar. Virkeskvaliteten blir generellt sett bättre om träden växer upp i täta förband.

Vid röjning tas vissa plantor och träd bort för att lämna de kvarvarande träden bättre utvecklingsmöjligheter. I vissa fall röjs planteringen i två omgångar för att ge de kvarvarande träden ännu bättre utvecklingsmöjligheter. De bortröjda träden lämnas vanligen kvar i beståndet för att förmultna. Virket från en andra röjning tas ibland till vara som bränsle.

Gallringar görs också för att ge de kvarlämnade träden bättre utvecklingsmöjligheter. Men det görs även för att uppnå en högre virkeskvalitet hos den sågade varan. Vid den första gallringen minskas antalet stammar till cirka 2 000-3 000 per hektar och vid den andra till 1 500-3 000 per hektar. Den stora variationen beror på var man är i Sverige samt på bonitet och trädslag.

Gallringen sker numera mestadels maskinellt med gallringsskördare. Virket från gallringen tas till vara. Skillnaden mellan röjning och gallring är att gallring alltid ska ge ett ekonomiskt netto, vilket röjning aldrig gör. Första gallringen ger massaved och energived. Senare gallringar ger massaved och timmer. För att minska risken för angrepp av skadeinsekter ska timmer inte ligga kvar i skogen under insekternas svärmningsperiod utan transporteras till sågverk eller massafabrik.

Vid slutavverkningen tas merparten av träden ner. Avverkningen sker normalt med så kallade en- eller tvågreppsskördare. I furubestånd lämnas ofta en fröträdsställning med 75-150 fröträd per hektar kvar för att uppnå självföryngring. Fröträdsställningen avverkas ofta i samband med den första röjningen.

Vid slutavverkningen apteras stammen till olika sortiment. Vanligtvis får man 1-4 timmerstockar och 1-3 massavedsstockar ur varje träd. Variationen beror på trädlängd och virkets kvalitet. Man brukar benämna timmerstockarna rotstock, mellanstock och toppstock. Om det blir mer än tre timmerstockar kallar man alla stockar mellan rot- och toppstock för mellanstockar. Trädtoppen och grenarna flisas i vissa fall till bränsle.

I Sverige slutavverkas årligen cirka 200 000 hektar, vilket motsvarar ungefär 1 procent av den totala skogsarealen. Ungefär lika stor areal föryngras.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Genom att klicka på skicka lämnar du ditt samtycke.
Läs vår integritetspolicy.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan