Panelbrädor används till synliga beklädnader av väggar och tak, såväl in- som utvändigt. Planhyvlat virke och lister tillverkas i regel av furu. Golvbeläggningar av massivt barrträ tillverkas såväl av furu som av gran.
Panelbrädor
Till panelbrädor utomhus används oftast kluvna centrumutbyten av gran. Virkeskvaliteten bör vara lägst sort G4–2. Panelbrädor med ohyvlad utsida kan målas med de flesta färgsystem. Är utsidan hyvlad bör panelen inte målas med slamfärg. För att utsidan ska bli fri från sprickor tas panelbrädorna fram genom så kallad torrklyvning.
Klyvningen görs alltså efter det att virket torkats. Den sker i bandsåg eller cirkelsåg i samband med att profilen hyvlas.
Brädor till ytterpanel tillverkas i många olika utföranden. Till stående panel med lockläkt eller lockbrädor används råhyvlat virke – virke med ena flatsidan ohyvlad. Därutöver tillverkas olika typer av panelbrädor med fals eller not och spont. De kan monteras stående, liggande eller eventuellt diagonalt.
Till panelbrädor för invändigt bruk, väggar och tak, bör sidobrädor av furu med lägst sort G4–1 användas. Genom profilhyvling, till exempel spontning, falsning, fasning eller rundning, kan ett stort urval av paneltyper produceras. Ett stort antal profilhyvlade panelbrädor tillverkas med mått enligt SS 232813. Därutöver tillverkas även andra paneltyper.
Planhyvlat virke och lister
Planhyvlat virke och lister tillverkas i regel av furu i lägst sort G4–1. Vissa profiler finns i lägst sort G4–0. Som utgångsmaterial används vanligen även här sidobräder. Lister tillverkade av massivt trä finns i en mängd olika profiler och dimensioner. I svensk standard SS 232812 indelas lister efter användning. Där återfinns mått och andra uppgifter beträffande de vanligast förekommande listerna, till exempel sockellist, foderlist, hörnlist, foglist, skugglist, smyglist, kvartslist och rundstav. Två sorter förekommer enligt svensk standard SS 232811. Dessa är sort A som föreskrivs om trälisten ska ges en genomsynlig ytbehandling. Vid täckmålning eller foliering räcker det att använda sort B.
Utvändiga panelbrädor
Till utvändiga panelbrädor används kluvna torkade centrumutbyten av gran. Virkeskvaliteten bör vara sort G4–2 eller bättre. Panelbrädor med finsågad eller rillad yta kan målas med de flesta färgsystem. Är ytan hyvlad bör panelen inte målas med slamfärg. För att ytan ska bli fri från sprickor tas panelbrädorna fram genom så kallad torrklyvning, det innebär att klyvningen sker efter det att virket torkats. Klyvningen sker i bandsåg i samband med att profilen hyvlas. En torrkluven panelbräda har god formstabilitet och en för ytbehandling lämplig ytstruktur. Utvändiga panelbrädor ska vara CE-märkta.
Invändiga paneler
Till invändiga paneler till väggar och tak, bör furu eller gran av sort G4–1 eller bättre användas. Genom profilhyvling, till exempel spontning, falsning, fasning eller rundning, kan ett stort urval av olika paneltyper produceras. Ett stort antal profilhyvlade invändiga panel- brädor tillverkas med mått enligt SS 232813. Invändiga panelbrädor ska vara CE-märkta.
Lister
Lister tillverkade av massivt trä finns i en mängd olika profiler och dimensioner. I svensk standard delas lister in efter användning. Två sorter förekommer, sort A och B enligt svensk standard SS 232811. Fingerskarvat virke kan förekomma i sort B. Fingrarna är då kortare och syns på flatsidan av listen.
Lister i sort A är av hög kvalitet, av furu eller lövträ, huvudsakligen avsedda för genomsynlig behandling. Virket till listerna ska vara rät- vuxet samt fritt från sprickor, blånad, märgränder, kådved och får inte vara fingerskarvat eller lagat. Enstaka friska, högst 7 mm stora kvistar tillåts. Kvist får inte uppta mer än en tredjedel av listens bredd.
Lister i sort B är huvudsakligen avsedda för målning med täckande färg, samt lister avsedda för genomsynlig behandling, där kvistar accepteras som ett naturligt inslag. Virket ska vara fritt från genom- gående sprickor och kådved. Övriga sprickor med högst 0,5 mm bredd tillåts. Listvirke får vara fingerskarvat och lagat med rund trä- plugg. Kvistens största mått får inte överstiga en tredjedel av listens bredd. Andra kvistar än friska kvistar tillåts inte. Lister i sort B bör inte föreskrivas för lister med tjocklek under 10 mm.
Bild 1. Stående och liggande panel.
Bild 2. Exempel på foder- och taklist.
Massiva trägolv
Golvbeläggningar av massivt barrträ tillverkas såväl av furu som gran. Kvalitet och utseende varierar mellan olika tillverkare. Golvbrädor av slätspontat virke tillverkas i lägst sort G4–1 G4–2. Som utgångsmaterial används vanligen centrumutbyten. Det medför att stråk av kärnvirke kommer att synas i furugolvens yta. Det finns golvbrädor som levereras obehandlade för valfri ytbehandling, men det finns även golvprodukter med färdiglackerad yta.
Det är viktigt att trägolv håller väl avpassad fuktkvot och att de inte läggs in förrän klimatet i byggnaden motsvarar bruksstadiet. Detta för att undvika onödiga spänningar eller springor i golvet.
Leveransfuktkvoten för golvbrädor kan variera. Det finns produkter som möjliggör direkt inläggning i permanent uppvärmda rum. Förutsättningen är att fuktkvoten i virket är anpassad till rumsluftens relativa fuktighet. Brädor av golvkvalitet ska i normalfallet ha torkat ned till cirka 8 % fuktkvot före hyvling och putsning. Denna fuktkvot ska sedan bevaras i virket tills golvet är inlagt i den färdiga och uttorkade byggnaden. Det bör observeras att golvbrädor av så kallad slätspont, som ofta lagerförs i bygg- och trävaruhandeln, håller en fuktkvot av 15–19 %. Dessa golvbrädor är inte avsedda att användas som färdig golvbeläggning i permanent uppvärmda rum.
