Svenskt Trä Logo

Kvalitet och måttnoggrannhet

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2022-05-11

Sortering
Foto: ProService Kommunikation AB. 

Virkeskvaliteten specificeras ofta genom att virket handelssorteras enligt SS-EN 1611-1, Handelssortering av sågade trävaror i Europa (2000), eller enligt "Blå boken" - Nordiskt Trä, Sorteringsregler för sågat virke av furu och gran (1994). Virket kan även hållfasthetssorteras. I Hus AMA rekommenderas vilka virkeskvaliteter som lämpligen bör användas till olika byggändamål.

På senare år har en praxis för virkeskvaliteter till olika ändamål utvecklats. Produkterna benämns efter användning och dimension: väggreglar 45x120 mm, formreglar 45x95 mm eller bärläkt 45x70 mm etcetera. Kvaliteten kan variera något mellan olika leverantörer.

Hyvling

Virkets måttnoggrannhet förbättras genom hyvling, så kallad dimensionshyvling eller egaliseringshyvling. Denna görs efter det att virket torkats för att deformationer inte ska förändra resultatet. För vissa produkter sker samtidigt en profilering. Vid hyvlingen kan alla fyra sidorna vara hyvlade, till exempel väggreglar. Om tre sidor är hyvlade kallas det råhyvlat virke, till exempel glespanel. Det finns produkter som av hanteringsskäl vid hyvlingen ges rundade kanter, till exempel väggreglar.

Handelssortering av sågade trävaror

Standard SS-EN 1611-1

Enligt standarden för handelssortering, SS-EN 1611-1, kan sorteringen göras på såväl flat- som kantsidorna eller enbart flatsidorna. Sorterna kallas då G4 respektive G2. Sortbeteckningarna följs av en siffra som anger virkets kvalitet, 0-4, med 0 som högsta kvalitet. En sort kan då få beteckningen G4-2, vilket innebär en 4-sidig visuell sortering av typiskt byggvirke, motsvarande KLASS V, kvinta, enligt Handelssortering av trävaror. En ungefärlig jämförelse med Handelssortering av trävaror ges i tabell 18, sidan 62.  G2 innebär en tvåsidig visuell sortering och används sällan i Sverige. 

Äldre regler enligt Nordiskt trä – Sorteringsregler

Enligt reglerna i ”Nordiskt trä – Sorteringsregler” sorteras virket i tre sorter: A, B och C, där sort A motsvarar den högsta kvaliteten, som används till högklassiga snickerier och synliga beklädnader. Sort A kan underindelas i sorterna A1-A4. Sort B är den vanligaste kvaliteten i byggandet medan sort C används i till exempel emballage. 

Sortering av sågat virke av furu och gran

Enligt reglerna i Handelssortering av trävaror sorteras virket i sex sorter, där sort I motsvarar den högsta kvaliteten. Vanligen samlas sorterna I–IV under benämningen O/S, osorterat. Sort V benämns vanligen kvinta och sort VI benämns utskott.

Sammanställning över kvalitetsklasserna

Bild 1. Sammanställning över kvalitetsklasserna med dimensionerna: 25 × 100, 50 × 150 och 75 × 200 mm.

 

Tabell 1. Virkeskvaliteter. Vanliga trävaror med lämpliga handelssorter och träslag.

Typ av trävara Sort Träslag
Dimensionshyvlat virke G4-2 – G4-3 Gran och furu
Konstruktionsvirke G4-0 – G4-2 Gran och furu
Underlagsspont G4-2 – G4-3 Gran
Formvirke G4-4 eller bättre Gran och furu
Emballagevirke G4-3 Gran och furu
Utvändiga panelbräder och vindskivor G4-2 eller bättre Gran
Invändiga panelbräder G4-1 eller bättre Furu och gran
Planhyvlat virke för invändiga snickerier G4-1 eller bättre Furu
Golvbräder G4-2 eller bättre Furu och gran
Staket och plank G4-2 eller bättre Gran, eventuellt impregnerad furu
Lister A - B Furu enligt SS 232811

 

Tabell 2. Virkeskvaliteter. Ungefärliga relationer mellan de olika handelssorterna – kvalitetsklasserna.

Sorteringsregler Sorterna – kvalitetsklasserna
               
SS-EN 1611-1
4-sidig sortering
- - G4-0 G4-1 G4-2 2) G4-3 G4-4
2-sidig sortering 1) - - G2-0 G2-1 G2-2 G2-3 G2-4
Äldre sorteringsregler Sorterna – kvalitetsklasserna
Nordiskt trä -
Sorteringsregler, 1994, (Blå boken)
A B C D
  A1 A2 A3 A4      
Sortering av sågat virke av furu och gran, 1960, (Gröna boken) O/S Kvinta Utskott Vrak
  I II III IV V VI VII

1) 2-sidig sortering, G2 används sällan i Sverige. 2) Vanligaste byggvirket.

 

Ändamålsanpassad sortering

För att på ett tydligt och användarvänligt sätt beskriva träprodukter har man i Sverige skapat ett bassortiment benämnt VilmaBas.

Bakom detta  står  trämekanisk  industri,  bygg-  och  trävaruhandel och byggentreprenörer som under åren 2010 – 2020 tillsammans utvärderat och fastställt ett relevant bassortiment för träprodukter. Varje produktspecifikation, benämnd egenskapsdeklaration, identiieras med ett VilmaBas produkt-ID, så kallat VB-nummer. Produkten beskrivs med ett urval av egenskaper. 

Jämförbara produkter, lika för alla

Till sina jämförbara produkter kan varje producent addera det VB- nummer eller den egenskapsdeklaration som är relevant. Parterna i värdekedjan kan då på ett säkert sätt använda VB-nummer som referens.

Läs mer på www.traprodukter.se

imageflrc4s.png

Bild 2. Skärmdump från Träprodukter hemsida.

Mått

  • Nominellt mått (handelsmått) används i benämning av ett virkesstycke.
  • Börmått anger avsedd storlek och är referensmått i tolerans- sammanhang: mått knutet till en angiven fuktkvot.
  • Verkligt mått erhålls vid mätning under rådande betingelser: mått hos ett stycke sågat virke vid  mätningstillfället.

Börmått och verkliga mått ska användas med beaktande av trästyckets  fuktinnehåll. 

Dimension

Benämning av styckets tvärsnitt (rektangulärt eller kvadratiskt) med användande av de nominella måtten för tjocklek och bredd i mm (till exempel 50 × 100 mm).

Tjocklek

 

Tabell 3. Tjocklek. 

Definition Avstånd mellan flatsidorna hos ett stycke vid angivet mätställe.
Krav Tjocklek i mm vid angiven fuktkvot.
Mätregel Tjocklek mäts i tvärriktningen nära men minst 150 mm från
båda ändarna av virkesstycket, samt på minst ett slumpvis
valt ställe däremellan. Ges som minsta uppmätta tjocklek.

Vanligen förekommande tjockleksmått: 16, 19, 22, 25, 32, 38, 44, 47, 50, 63, 75 och 100 mm

Bredd

Tabell 4. Bredd.

Definition Avstånd mellan kantsidorna hos ett stycke vid angivet mätställe.
Krav Bredd i mm vid angiven fuktkvot.
Mätregel Bredd mäts i tvärriktningen nära men minst 150 mm från båda ändarna av stycket, samt på minst ett slumpvis valt ställe där- emellan. Ges som minsta uppmätta bredd.

Vanligen förekommande breddmått: 75, 100, 125, 150, 175, 200, 225 och 250 mm.

Täckande bredd

Tabell 5. Täckande bredd.

Definition Bredd som är synlig efter slutlig montering.
Krav Bredd i mm vid angiven fuktkvot.
Mätregel Bredd mäts i tvärriktningen nära men minst 150 mm från båda ändarna av stycket, samt på minst ett slumpvis valt ställe där- emellan. Ges som minsta uppmätta bredd.

 

Längd

Tabell 6. Längd.

Definition Kortaste avståndet mellan ändarna på ett stycke.
Krav Längd i mm eller m vid angiven fuktkvot.
Mätregel Längd mäts som längden av den största parallellepiped (kropp med parallella sidoytor) som kan inskrivas i stycket.

Vanligen förekommande virkeslängder: 1 800 – 6 000 mm i 300 mm- alternativt 100 mm-moduler

 

Måttoleranser för sågat virke enligt SS-EN 1313-1

Tabell 7. Måttoleranser för sågat virke.

Definition  Tillåten avvikelse från börmått.
Krav

Tillåten övre och undre tolerans när + och  – är olika (mått + s1 ⁄ s2) mm.

Börmått vid fuktkvoten 20 %
Tjocklek och bredd ≤ 100 mm: + 3 mm ⁄– 1 mm
Tjocklek och bredd > 100 mm: + 4 mm ⁄– 2 mm

Trävarupartiets medelvärde för aktuell tjocklek och bredd får inte underskrida börmåttet.

 

Exempel
Tjocklek, börmått = 50 mm Maximal tjocklek = 50 + 3 = 53 mm Minimal tjocklek = 50–1 = 49 mm.
Längd: Ingen minustolerans, plustolerans enligt kontrakt.

 

Särdrag - handelsorteringstabell 1

Kvistbeskaffenhet

Här beskrivs olika typer av kvistar. Beskaffenheten beror på hur kvistarna utvecklats i det växande trädet.

  • Frisk kvist
  • Torr kvist
  • Barkringskvist
  • Rötkvist
  • Lös kvist.


Kvistform

Alla kvistar utgår från märgen och sträöcker sig utåt med ökande diameter. Beroende på hur sågskäret går igenom kvisten. kan dess form på virkesytan vara mycket olika. Dessa olika kvistformer kräver sina egna mätregler och kravformuleringar.

  • Rund kvist
  • Oval kvist
  • Genomgående kluven kantlist
  • Urfallen genomgående kluven kantlist
  • Hörnkvist, icke genomgående
  • Urfallen hörnkvist, icke genomgående
  • Hörnkvist, genomgående
  • Bladkvist
  • Hornkvist.

Anmärkning Kvist

Definition  Del av gren omsluten av ved.

 

Kvistbeskaffenhet


Frisk kvist

Frisk kvist

Definition Kvist, som vid den aktuella ytan är sammanvuxen med omgivande ved längs mer än 75 procent av sin omkrets och är fri från röta.

 

Torr kvist

Torr kvist

Definition Kvist, som vid den aktuella ytan är sammanvuxen med omgivande ved längs 75 procent eller mindre av sin omkrets och är fri från röta. Definitionen täcker delviss frisk kvist, se avsnitt 2.10.15 i SS-EN 844:2019, och torr kvist, se avsnitt 2.10.16 i SS-EN 844:2019.

 

Barkringskvist

Barkringskvist

Definition Kvist, som vid den aktuella ytan till 25 procent eller mer av omkretsen är omgiven av bark.

 

Rötkvist

Rötkvist

Definition Kvist angripoen av röta.

 

Lös kvist

Lös kvist

Definition Torr kvist, som inte är fast förbunden med omgivande trä.

 

Kvistform

Alla kvistar utgår från märgen och sträcker sig utåt med ökande diameter. Beroende på hur sågskäret går igenom kvisten, kan dess form på virkesytan vara mycket olika. Dessa olika kvistformer kräver sina egna mätregler och kravformuleringar.

Fakta Mätregler

Kvist mäts enligt dess form och placering på virkesstycket.
Följande beteckningar används:

a = minsta diameter i mm.
b = största diameter i mm.
d = kviststorlek i mm.
x = mått vinkelrätt mot virkets längdriktning i mm.
y = mått längs virkets längdriktning i mm.


 

Rund kvist

Rund kvist

Definition Mer eller mindre rakt genomskuren kvist där förhållandet mellan största och minsta tvärmåttet är högst 1,5.
Krav Flatsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter.

Kantsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. 
Mätregel Flatsida: Medelvärde av minsta och största diameter d= (a+b) / 2.

Kantsida: d = x. x mäts vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning.

 

Oval kvist

Oval kvist

Definition Mer eller mindre rakt genomskuren kvist där förhållandet mellan största och minsta tvärmåttet är större än 1,5 men högst 4.
Krav Flatsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter.

Kantsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. 
Mätregel Flatsida: Medelvärde av minsta och största diameter d= (a+b) / 2.

Kantsida: d = x. x mäts vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning.

 

Genomgående kluven kantkvist

Genomgående kluven kantkvist

Definition Kluven kvist som går över kantsidan från ena flatsidan till den andra.
Mätregel Inte tillåten i KLASS OS I - KLASS OS IV.

Om kvisten är frisk är den tillåten i KLASS V, virkestjocklek 16 - 25 mm.

Om kvisten är frisk eller torr är den tillåten i KLASS VI, virkestjocklek 16 - 75 mm.

 

Urfallen genomgående kluven kantkvist

 



Definition Urfallen kluven kvist som gått över kantsidan från ena flatsidan till den andra.
Krav Inte tillåten i KLASS OS I - KLASS V.

 

Hörnkvist, icke genomgående

Hörnkvist, icke genomgående

Definition Kvist som är synlig över ett hörn på märgsidan av ett virkesstycke.
Krav Flatsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter.

Kantsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. 
Mätregel Flatsida: Medelvärde av bredd och längd d = (x2 + y2) / 2

Kantsida: dx1. x1 mäts vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning.

 

Urfallen hörnkvist, icke genomgående

 

Definition Kvist som suttit över ett hörn på märgsidan av ett virkesstycke.
Krav Klassificeras enligt specialregel för vankant med kort längd, se Kommentarer till handelssorteringstabell 3, sidan 72.

Om kantsidemåttet, d, högst är lika med virkesstyckets halva tjocklek får urfallen hörnkvist, icke genomgående, finnas i KLASS OS IV - KLASS VI.
Mätregel Flatsida: Mäts inte.

Kantsida: dx1. x1 mäts vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning.

 

Hörnkvist, genomgående

Hörnkvist, genomgående

Definition Kvist som är synlig över ett hörn på splintsidan av ett virkesstycke.
Krav Flatsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter.

Kantsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. 
Mätregel Flatsida: Medelvärde av bredd och längd d = (x2 + y2) / 2

Kantsida: dx1. x1 mäts vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning.

 

Bladkvist

Bladkvist

Definition Kvist genomskuren i längdriktningen på märgsidan så att förhållandet mellan största och minsta tvärmått är större än 4 och som inte når till hörn.
Krav Flatsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter.
Mätregel d = (l + b) / 6. b mäts på mitten.

 

Hornkvist

Hornkvist

Definition Kvist genomskuren i längdriktningen på märgsidan, som på märgsidan utvidgar sig mot hörnet och som delvis också syns på kantsidan.
Krav Flatsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter.

Kantsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. 
Mätregel Flatsida: d = (l + b) / 3. b mäts på mitten.

Kantsida: dx. x mäts vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning.


Särdrag - handelsorteringstabell 2

Övriga naturliga särdrag

Ett antal biologiskt betingade företeelser, så kallade särdrag, i trä som starkt påverkar kvaliteten.

  • Barkdrag
  • Lyra
  • Kådlåpa
  • Kådved
  • Reaktionsved (tryckved)
  • Vresved
  • Snedfibrighet
  • Toppbrott
  • Märg.

Anmärkning Kåda

Definition  Kådans uppgift är att vid skada försvara trä mot mikroorganismer och mot uttorkning. Den försvaras under tryck i vedens hartskanaler. När en mekanisk skada uppstår rinner kåda.

 

Barkdrag

Barkdrag

Definition Bark som är helt eller delvis övervuxet mav ved.
Krav Maximal summa längd och maximalt ntal per sämsta meter. Maximal bredd = [tabellvärde] mm.
Mätregel Längd y i virkesstyckets längdriktning. y = y+... + yn. Största bredd, b.

 

Lyra

Definition En öppning efter en skada på det växande trädet som har blivit innesluten i stammen genom övervallningsved.
Krav Maximal summa längd och maximalt antal per sämsta meter. Maximal bredd = [tabellvärde] mm.
Mätregel Längd y i virkesstyckets längdriktning. y = y+... + yn. Största bredd, b.

 

Kådlåpa

Kådlåpa

Definition Linsformad hålighet i ved, som innehåller eller har innehållit kåda. Beroende på hur sågsnittet skär håligheten, syns kådlåpan antingen som en utbredd grund fördjupning eller som en avlång öppning i ytan. Den kan också vara en rund hålighet.
Krav Maximal summa längd och maximalt antal per sämsta meter.
Mätregel Längd y i virkesstyckets längdriktning. y = y+... + yn. 

 

Kådved

Definition Ved som mättats med kåda. Oftast mörkare än intilliggaande normal ved. Kådveden bildas genom tätare förekomst av hartskanaler.
Krav Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta.
Mätregel Sammanlagd area på sida. A = x. y1... + xn . yn.


Reaktionsved (tryckved)

Definition Ved med speciell anatomisk karaktär med avvikande egenskaper, som vanligen uppstår i krokiga eller lutande träd och i grenar. Mest utmärkande är mycket stora rörelser i fiberriktningen vid fuktförändring.
Krav Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta.
Mätregel Sammanlagd area på sida. A = x. y1... + xn . yn.


Vresved

Definition Fibrer, som växer i täta oregelbundna kurvor.
Krav Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta.
Mätregel Sammanlagd area på sida. A = x. y1... + xn . yn.

 

Snedfibrighet

Definition Fiberriktningens avvikelse i förhållande till virkesstyckets längdriktning. Avser inte fiberstörning omkring kvistar eller andra lokala avvikelser.
Krav Tillåten avvikelse (a:b).
Mätregel Avvikelse a på mätlängd b.


Toppbrott


Definition Fiberstörning som uppstår då ett toppskott bryts och ett sidoskott tar över dess roll varefter det hela så småningom vallas in i den allt grövre stammen. Beroende på hur sågsnittet ligger i stocken så framträder toppbrottet antingen tydligt och illustrativt på plankans yta eller också går det på djupet och då ser man det som en grov men diffus fiberstörning. Uppträder ofta med vresved och röta.
Krav Maximal procent av sidans bredd b.
Mätregel Procent av sidans bredd b.

 

Märg

Märg

Definition Område inuti den första årsringen främst bestående av mjuk vävnad. Mörk färg.
Krav Tillåten hela virkeslängden.

 

Angrepp av mikroorganismer och insekter

Avser angrepp av svampar, bakterier och insekter.

  • Fast röta
  • Mjuk röta
  • Ytlig blånad
  • Djupgående blånad
  • Insektsangrepp.

Anmärkning Röta

Definition  Nedbrytning av trä på grund av svampar eller andra mikroorganismer som resulterar i uppmjukning, successiv förlust av hållfasthet och massa samt ofta ändring av färg och struktur.

Anmärkning Blånad

Definition  Missfärgning i kulör från ljust blå till svart orsakad av svampar, vanligen i splintved.

 

Fast röta

Fast röta

Definition Tidigt stadium av röta karakteriserat av missfärgade stråk och fläckar (ofta vid kvistar) i veden. Den allmänna strukturen och hållfasthetsegenskaperna är mer eller mindre oförändrade.
Krav Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta.
Mätregel Sammanlagd area på sida. A = x1 y1 + ... + xnyn.

 

Mjuk röta

Definition Veden har angripits av röta och förlorat i fasthet. Den ger efter för tryck.
Krav Inte tillåten i KLASS OS I - KLASS VI.

 

Ytlig blånad och mögel

Definition Ytlig blånad och mögel orsakad av svampar, mindre än 2mm djup, som försvinner vid hyvling.
Krav Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta.
Mätregel Sammanlagd area på sida. A = x1 y1 + ... + xnyn.

 

Djupgående blånad

Definition Blånad som inte kan avlägsnas genom hyvling, finns vanligen i stocken redan före sågningen (stockblånad).
Krav Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta.
Mätregel Sammanlagd area på sida. A = x1 y1 + ... + xnyn.

 

Insektsangrepp

Definition Hål eller sting i virke orsakat av insekter eller insektslarver.
Krav Inte tillåtna i KLASS OS I - KLASS VI.

 

Särdrag - handelssorteringstabell 3

Produktionsrelaterade egenskaper

  • Vankant.

Sprickor

  • Torkspricka:
    - Inte genomgående
    - Genomgående
  • Ändspricka
  • Ringspricka

Deformationer

  • Flatböj
  • Kantkrok
  • Skevhet
  • Kupighet

Anmärkning Spricka

Definition  Öppning mellan vedcellerna.


Anmärkning Deformation

Definition  Formförändring hos ett virkesstycke till följd av förändrat fuktinnehåll eller bearbetning.

 

Produktionsrelaterade egenskaper

Vankant

Vankant

Definition Stockens ursprungliga mantelyta med eller utan bark på ett hörn hos sågat virke. Även yta bildad vid rundreducering.
Krav Maximal sammanlagd vankant i procent av virkesstyckets längd. Maximal vankantsbredd på flatsida respektive kantsida i mm.

3mm vankant är alltid tillåten. I KLASS OS IV och KLASS V tillåts vankant enligt handelssorteringstabell 3, sidan 71, i högst 15 procent av stycketalet. Bark är inte tillåten.
Mätregel Sammanlagd längd i ett hörn, y = y1 + … + yn.
Största vankantsbredd på flatsida x1,
Största vankantsbredd på kantsida x2, i mm för KLASS OS I - KLASS OS III eller i procent av tjocklek för KLASS OS IV - KLASS VI.

 

Sprickor

Torkspricka



Definition Inte genomgående torkspricka: torkspricka som är synlig på endast ett av virkesstyckets sidor.
Genomgående torkspricka: spricka, genomgående från en sida till en annan.
Krav Maximal sammanlagd sprucken längd, y, i procent av virkesstyckets längd.
Genomgående spricka, tillåten endast i KLASS VI, 100mm.
Mätregel Sammanlagd sprucken längd, y = y1 ...+ y(= spricklängd) mätt parallellt med virkesstyckets längdriktning.

 

Ändspricka

Definition På virkesstyckets ändyta framträdande torkspricka, som är genomgående och av begränsad längd..
Krav Maximal längd y = [tabellvärde] mm.
Mätregel Enskild sprickas längd y, mätt parallellt med virkesstyckets längdriktning.

 

Ringspricka


Definition Spricka utefter en årsring som är synlig på vikreststyckets märgsida och oftast är av begränsad längd.
Krav Maximal bredd b = [tabellvärde] mm.
Mätregel Största bredd, b, mätt vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning.

 

Deformationer

Flatböj

Definition Böj i virkesstyckets längdriktning vinkelrätt mot flatsidan.
Krav Max pilhöjd w, i mm.
Mätregel Största avvikelse, pilhöjd w, över sämsta 2 m längd.

 

Kantkrok

Definition Böj i virkesstyckets längdriktning vinkelrätt mot kantsidan.
Krav Max pilhöjd x, i mm.
Mätregel Största avvikelse, pilhöjd x, över sämsta 2 m längd.

 

Skevhet

Definition Virkesstycket skruvformat i sin längdriktning.
Krav Max pilhöjd y, i procent av virkesstyckets bredd.
Mätregel Största avvikelse, pilhöjd y, över sämsta 2 m längd mot virkesstyckets splintsida.

 

Kupighet

Definition Böj i virkesstyckets tvärriktning tvärs flatsidan.
Krav Max pilhöjd z, i procent av virkesstyckets bredd.
Mätregel Största avvikelse, pilhöjd z, över virkesbredd.

 

Särdrag - handelssorteringstabell 3

Sorteringsmetod

Särdrag ska bedömas och mätas enligt föregående avsnitt och KLASS fastställas för vikresstyckets alla fyra sidor i enlighet med kraven i handelssorteringstabellerna 1-3.

Varje sida bedöms för sig och hänförs till en egen KLASS. Vid klassbestämning av virkesstycket som helhet kan en valfri flatsida vara en KLASS lägre än virkesstyckets KLASS. 

Klassbestämning

Exempel:




 

Allmänt

Handelssorteringsreglerna gäller allt sågat eller vidareförädlat virke. Reglerna anger endast den undre gränsen för varje kvalitet. Ett virkesparti sorterat enligt Handelssorteing av trävaror ska innehålla en rimlig kvalitetsfördelning inom klassen.

Tabell 8. Handelssorteringstabell 1 Kvistar.

 

Virkesytans KLASS OS I OS II OS III OS IV
Kvisttyp Frisk
kvist
Max.
antal
Frisk
kvist
Torr
kvist
Max.
antal
Frisk
kvist
Torr
kvist
Barkr.
kvist
Max.
antal
Frisk
kvist 
Torr
kvist
Barkr.
kvist
Max.
antal 
F
L
A
T
S
I
D
A
Antal kvistar per meter Vid max storlek:   1   1   2   1   3   3   3   1   5 4 4  2  7
KVISTSTORLEK (mm) Vid tjocklek ≤ 29 mm   Summa
Fk
    Summa
Fk
      Summa
Fk
      Summa Fkd
Vid bredd: – 115 mm 8 8 10 7 20 10 7 5 30 20 10 14 80
  116 – 150 mm 8 8 10 7 20 15 11 8 45 25 18 13 100
  151 – 200 mm 8 8 15 11 30 20 14 10 60 30 21 15 120
    201 – mm 8 8 15 11 30 25 18 13 75 35 25 18 140
Vid tjocklek 30 – 39 mm                          
Vid bredd: – 115 mm 8 8 10 7 20 15 11 8 45 25 18 13 100
  116 – 150 mm 8 8 15 11 30 20 14 10 60 30 21 15 120
  151 – 200 mm 8 8 15 11 30 25 18 13 75 35 25 18 140
    201 – mm 10 10 15 11 30 30 21 15 90 40 28 20 160
Vid tjocklek 40 – 59 mm                          
Vid bredd: – 115 mm 8 8 15 11 30 20 14 10 60 30 21 15 120
  116 – 150 mm 10 10 15 11 30 25 18 13 75 35 25 18 140
  151 – 200 mm 10 10 15 11 30 30 21 15 90 40 28 20 160
    201 – mm 10 10 20 14 40 35 25 18 105 45 32 23 180
Vid tjocklek ≥ 60 mm                          
Vid bredd: – 115 mm 10 10 20 14 40 25 18 13 75 35 25 18 140
  116 – 150 mm 10 10 20 14 40 30 21 15 90 40 28 20 160
  151 – 200 mm 15 15 25 18 50 35 25 18 105 45 32 23 180
    201 – mm 15 15 25 18 50 40 28 20 120 50 35 25 200
K
A
N
T
S
I
D
A
Antal kvistar per meter
Vid max storlek:
  0   0   1   1   2   1   1   1   3  2  2  1  4
KVISTSTORLEK
procent av virkestjocklek
                         
Vid tjocklek: 
16 – 29 mm
0   40 28   50 35 25   85 60 43  
  30 –100
mm
0   25 18   40 28 20   60 42 30  
Procent av frisk kviststorlek       70     70 50     70 50  

 

Virkesytans KLASS V VI
Kvisttyp Frisk
kvist
Torr
kvist
Barkr.
kvist
Röt-
kvist
Max.
antal
Frisk
kvist
Torr
kvist
Barkr.
vist
Röt-
kvist
Max.
antal
F
L
A
T
S
I
D
A
Antal kvistar per meter
Vid max storlek:
  5   5   3   3   11   –   –   –   –   Obegr.
KVISTSTORLEK (mm)
Vid tjocklek ≤ 29 mm
        Summa
Fk
        Summa
Obegr.
Vid bredd: – 115 mm 35 25 21 18 175 55 55 55 55
  116 – 150 mm 40 28 24 20 200 60 60 60 60
  151 – 200 mm 45 32 27 23 225 65 65 65 65
   201 – mm 50 35 30 25 250 70 70 70 70
Vid tjocklek 30 – 39 mm                    
Vid bredd: – 115 mm 40 28 24 20 200 60 60 60 60
  116 – 150 mm 45 32 27 23 225 65 65 65 65
  151 – 200 mm 50 35 30 25 250 70 70 70 70
   201 – mm 55 39 33 28 275 75 75 75 75
Vid tjocklek 40 – 59 mm                    
Vid bredd: – 115 mm 45 32 27 23 225 65 65 65 65
  116 – 150 mm 50 35 30 25 250 70 70 70 70
  151 – 200 mm 55 39 33 28 275 75 75 75 75
   201 – mm 60 42 36 30 300 80 80 80 80
Vid tjocklek ≥ 60 mm                    
Vid bredd: – 115 mm 50 35 30 25 250 70 70 70 70
  116 – 150 mm 55 39 33 28 275 75 75 75 75
  151 – 200 mm 60 42 36 30 300 80 80 80 80
  201 – mm 65 46 39 33 325 85 85 85 85
K
A
N
T
S
I
D
A
Antal kvistar per meter
Vid max storlek:
  3   3   2   2   6   –   –   –   –   Obegr.
KVISTSTORLEK
procent av virkestjocklek
                   
Vid tjocklek:  16 – 29 mm 100 70 60 50   100 100 100 100  
  30 –100 mm 85 60 51 43   100 100 100 100  
Procent av frisk kviststorlek   70 60 50     100 100 100  

Kommentarer till handelssorteringstabell 1

Småkvistar
Frisk kvist och torr kviast som är 10 mm eller mindre beaktas inte i KLASS OS IV - KLASS VI.

Frisk kvist och torr kvist som är 7 mm eller mindre beaktas inte i KLASS OS I - KLASS OS III.

Kompensationsregel för kvistantal
Om kviststorleken är mindre än vad tabellvärdet visar för respektive KLASS är det tillåtet att öka antalet kvistar. Man måste alltid hålla sin inom tabellvärdet för kvistarnas totala summa i mm (=antal kvistar x storlek) för respektive kvisttyp.

Fastsittande kvist
Kvisten ska vara fastsittande i KLASS OS - KLASS V.

Barkringskvist
Barkringskvist som till mindre än 25 procent omges av bark mäts och bedöms som torr kvist.

Rötkvist
Oavsett storlek är rötkvist inte tillåten på den bättre flatsidan. Gäller för KLASS OS I - KLASS OS IV.

Lös kvist, öppna kvisthål
Virkesstycken med lös kvist eller genomgående öppna kvisthål med storleken högst 30 mm klassificeras som KLASS VI. Större kvisthål klassificeras som KLASS VII.

Kvistkrypning
Kvistkrypning beaktas inte om den håller sin inom måttoleransen för virkesstycket, annars sker klassificering som lös kvist, öppna kvisthål.

Hanteringsskador
hanateringsskador som är mätbara och djupare än virkesstyckets minustolerans bedöms och klassificeras efter samma värdetal som barkringskvist.

Tabell 9. Handelssorteringstabell 2 Övriga särdrag.

Särdrag Virkesytans KLASS
Maximalt tillåtet OS I OS II OS III OS IV V VI
Barkdrag och lyra (vardera)            
Antal per sämsta meter (st) 0 0 0 1 1 1
Enskilt särdrags längd (mm) 0 0 0 100 200 300
Enskilt särdrags bredd (mm) 0 0 0 10 15 30
Kådlåpa            
Antal per sämsta meter (st) 0 1 1 2 2 2
Enskild kådlåpas längd (mm) 0 20 40 50 100 150
Kådved            
Procent av sidans yta (%) 0 0 0 5 30 50
Reaktionsved (tryckved) och vresved (vardera)            
Procent av sidans yta (%) 0 0 0 10 20 50
Snedfibrighet och sneda sprickor            
Avvikelsens storlek (a:b) 1:15 1:15 1:12 1:10 1:7 1:2
Toppbrott            
Procent av sidans bredd (%) 0 0 0 10 30 50
Märg, procent av virkeslängd (%) 100 100 100 100 100 100
Mjuk röta 0 0 0 0 0 0
Fast röta, blånad och mögel            
Procent av sidans yta (%), djupgående 0 0 0 0 5 30
Procent av sidans yta (%), ytlig 0 0 0 0 5 30
Insektsangrepp            
Procent av sidans yta (%) 0 0 0 0 0 0

Kommentarer till handelssorteringstabell 2

Kompensationsregel för antal kådlåpor, barkdrag och lyror
Om kådlåporna (motsvarande) är kortare än vad tabellvärdet visar för respektive KLASS är det tillåtet att öka antalet kådlåpor. Man måste alltid hålla sig inom tabellvärdet för kådlåpornas totala summa i mm (= antal kådlåpor x längden).

Snedfibrighet
Snedfibrighet = a:b.
Avvikelsen (a) ställs i proportion till längden (b).

Toppbrott
Har skadan karaktär av sprötkvist bedöms och klassificeras den som hornkvist.

Insektsangrepp är inte tillåtna

För särdrag, som anges i procent av sidans yta och i de fall där det finns flera angripna områden, ska deras ytor läggas samman enligt:
angripen yta = x. y...+ xn . yn .

Mätning: x- och y-mått mäts som en tänkt rektangel som omsluter respektive angripet område. 


Tabell 9. Handelssorteringstabell 3 Vankant, sprickor, deformationer.

Särdrag Virkesytans KLASS
Maximalt tillåtet OS I OS II OS III OS IV V VI
Vankant            
Bredd (mm) 3 3 3 10 15 20
Djup, procent av tjocklek (%), vid:            
virkestjocklekar ≤ 25 mm       30 35 40
OS I – III anges i (mm) 3 3 3      
virkestjocklekar > 25 mm       15 20 25
OS I – III anges i (mm) 3 3 3      
Längd, procent av virkeslängd (%) 20 20 20 20 30 40
Sprickor, vid 20 % fuktkvot            
Flatsidesspricka, inte genomgående, procent av virkeslängd (%), vid:            
virkestjocklekar < 45 mm 0 0 10 20 30 75
virkestjocklekar ≥ 45 mm 0 0 15 25 35 100
Genomgående spricka, längd (mm) 0 0 0 0 0 100
Ändspricka, längd i vardera ände (mm) 35 35 35 50 50 100
Ringspricka, bredd (mm) 0 0 10 10 15 30
Deformationer, vid 20 % fuktkvot Mäts på sämsta 2 m längd            
Flatböj (mm) vid:            
virkestjocklekar < 45 mm 5 5 15 15 15 25
virkestjocklekar ≥ 45 mm 5 5 10 10 10 20
Kantkrok (mm) 4 4 6 6 6 10
Skevhet, procent av bredd (%), vid:            
virkestjocklekar < 45 mm 5 5 10 10 10 15
virkestjocklekar ≥ 45 mm 5 5 8 8 8 15
Kupighet, procent av bredd (%) 2 2 2 2 2 4

Kommentarer till handelssorteringstabell 3

Vankant
3 mm vankant är alltid tillåten. I KLASS OS IV och KLASS V tillåts vankant enligt handelssorteringstabell 3 i högst 15 procent av stycketalet. Bark är inte tillåten.

Vanknat med kort längd får finnas i KLASS OS IV - KLASS VI om den högst är lika med virkesstyckets halva tjocklek och inte är längre än virkesbredden (dock högst 150 mm). Den får inte heller sitta i virkesänden. Antalet sådana virkesstycken får vara högst 3 procent av stycketalet.

Hörnskador bedöms och klassificeras efter samma värdetal som vankant.

kantsidesprickor och sprickor över hörn får inte förekomma i KLASS OS och KLASS V.

Flatböj och skevhet som är jämnt fördelad beaktas inte om virkestjockleken är 25 mm eller mindre.




 

 

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan