Foto: ProService Kommunikation AB.
Virkeskvaliteten specificeras ofta genom att virket handelssorteras enligt SS-EN 1611-1, Handelssortering av sågade trävaror i Europa (2000), eller enligt "Blå boken" - Nordiskt Trä, Sorteringsregler för sågat virke av furu och gran (1994). Virket kan även hållfasthetssorteras. I Hus AMA rekommenderas vilka virkeskvaliteter som lämpligen bör användas till olika byggändamål.
På senare år har en praxis för virkeskvaliteter till olika ändamål utvecklats. Produkterna benämns efter användning och dimension: väggreglar 45x120 mm, formreglar 45x95 mm eller bärläkt 45x70 mm etcetera. Kvaliteten kan variera något mellan olika leverantörer.
Hyvling
Virkets måttnoggrannhet förbättras genom hyvling, så kallad dimensionshyvling eller egaliseringshyvling. Denna görs efter det att virket torkats för att deformationer inte ska förändra resultatet. För vissa produkter sker samtidigt en profilering. Vid hyvlingen kan alla fyra sidorna vara hyvlade, till exempel väggreglar. Om tre sidor är hyvlade kallas det råhyvlat virke, till exempel glespanel. Det finns produkter som av hanteringsskäl vid hyvlingen ges rundade kanter, till exempel väggreglar.
Handelssortering av sågade trävaror
Standard SS-EN 1611-1
Enligt standarden för handelssortering, SS-EN 1611-1, kan sorteringen göras på såväl flat- som kantsidorna eller enbart flatsidorna. Sorterna kallas då G4 respektive G2. Sortbeteckningarna följs av en siffra som anger virkets kvalitet, 0-4, med 0 som högsta kvalitet. En sort kan då få beteckningen G4-2, vilket innebär en 4-sidig visuell sortering av typiskt byggvirke, motsvarande KLASS V, kvinta, enligt Handelssortering av trävaror. En ungefärlig jämförelse med Handelssortering av trävaror ges i tabell 18, sidan 62. G2 innebär en tvåsidig visuell sortering och används sällan i Sverige.
Äldre regler enligt Nordiskt trä – Sorteringsregler
Enligt reglerna i ”Nordiskt trä – Sorteringsregler” sorteras virket i tre sorter: A, B och C, där sort A motsvarar den högsta kvaliteten, som används till högklassiga snickerier och synliga beklädnader. Sort A kan underindelas i sorterna A1-A4. Sort B är den vanligaste kvaliteten i byggandet medan sort C används i till exempel emballage.
Sortering av sågat virke av furu och gran
Enligt reglerna i Handelssortering av trävaror sorteras virket i sex sorter, där sort I motsvarar den högsta kvaliteten. Vanligen samlas sorterna I–IV under benämningen O/S, osorterat. Sort V benämns vanligen kvinta och sort VI benämns utskott.
Bild 1. Sammanställning över kvalitetsklasserna med dimensionerna: 25 × 100, 50 × 150 och 75 × 200 mm.
Tabell 1. Virkeskvaliteter. Vanliga trävaror med lämpliga handelssorter och träslag.
| Typ av trävara | Sort | Träslag |
| Dimensionshyvlat virke | G4-2 – G4-3 | Gran och furu |
| Konstruktionsvirke | G4-0 – G4-2 | Gran och furu |
| Underlagsspont | G4-2 – G4-3 | Gran |
| Formvirke | G4-4 eller bättre | Gran och furu |
| Emballagevirke | G4-3 | Gran och furu |
| Utvändiga panelbräder och vindskivor | G4-2 eller bättre | Gran |
| Invändiga panelbräder | G4-1 eller bättre | Furu och gran |
| Planhyvlat virke för invändiga snickerier | G4-1 eller bättre | Furu |
| Golvbräder | G4-2 eller bättre | Furu och gran |
| Staket och plank | G4-2 eller bättre | Gran, eventuellt impregnerad furu |
| Lister | A - B | Furu enligt SS 232811 |
Tabell 2. Virkeskvaliteter. Ungefärliga relationer mellan de olika handelssorterna – kvalitetsklasserna.
| Sorteringsregler | Sorterna – kvalitetsklasserna | ||||||
| SS-EN 1611-1 4-sidig sortering |
- | - | G4-0 | G4-1 | G4-2 2) | G4-3 | G4-4 |
| 2-sidig sortering 1) | - | - | G2-0 | G2-1 | G2-2 | G2-3 | G2-4 |
| Äldre sorteringsregler | Sorterna – kvalitetsklasserna | ||||||
| Nordiskt trä - Sorteringsregler, 1994, (Blå boken) |
A | B | C | D | |||
| A1 | A2 | A3 | A4 | ||||
| Sortering av sågat virke av furu och gran, 1960, (Gröna boken) | O/S | Kvinta | Utskott | Vrak | |||
| I | II | III | IV | V | VI | VII | |
1) 2-sidig sortering, G2 används sällan i Sverige. 2) Vanligaste byggvirket.
Ändamålsanpassad sortering
För att på ett tydligt och användarvänligt sätt beskriva träprodukter har man i Sverige skapat ett bassortiment benämnt VilmaBas.
Bakom detta står trämekanisk industri, bygg- och trävaruhandel och byggentreprenörer som under åren 2010 – 2020 tillsammans utvärderat och fastställt ett relevant bassortiment för träprodukter. Varje produktspecifikation, benämnd egenskapsdeklaration, identiieras med ett VilmaBas produkt-ID, så kallat VB-nummer. Produkten beskrivs med ett urval av egenskaper.
Jämförbara produkter, lika för alla
Till sina jämförbara produkter kan varje producent addera det VB- nummer eller den egenskapsdeklaration som är relevant. Parterna i värdekedjan kan då på ett säkert sätt använda VB-nummer som referens.
Läs mer på www.traprodukter.se
Bild 2. Skärmdump från Träprodukter hemsida.
Mått
- Nominellt mått (handelsmått) används i benämning av ett virkesstycke.
- Börmått anger avsedd storlek och är referensmått i tolerans- sammanhang: mått knutet till en angiven fuktkvot.
- Verkligt mått erhålls vid mätning under rådande betingelser: mått hos ett stycke sågat virke vid mätningstillfället.
Börmått och verkliga mått ska användas med beaktande av trästyckets fuktinnehåll.
Dimension
Benämning av styckets tvärsnitt (rektangulärt eller kvadratiskt) med användande av de nominella måtten för tjocklek och bredd i mm (till exempel 50 × 100 mm).
Tjocklek
Tabell 3. Tjocklek.
| Definition | Avstånd mellan flatsidorna hos ett stycke vid angivet mätställe. |
| Krav | Tjocklek i mm vid angiven fuktkvot. |
| Mätregel | Tjocklek mäts i tvärriktningen nära men minst 150 mm från båda ändarna av virkesstycket, samt på minst ett slumpvis valt ställe däremellan. Ges som minsta uppmätta tjocklek. |
Vanligen förekommande tjockleksmått: 16, 19, 22, 25, 32, 38, 44, 47, 50, 63, 75 och 100 mm
Bredd
Tabell 4. Bredd.
| Definition | Avstånd mellan kantsidorna hos ett stycke vid angivet mätställe. |
| Krav | Bredd i mm vid angiven fuktkvot. |
| Mätregel | Bredd mäts i tvärriktningen nära men minst 150 mm från båda ändarna av stycket, samt på minst ett slumpvis valt ställe där- emellan. Ges som minsta uppmätta bredd. |
Vanligen förekommande breddmått: 75, 100, 125, 150, 175, 200, 225 och 250 mm.
Täckande bredd
Tabell 5. Täckande bredd.
| Definition | Bredd som är synlig efter slutlig montering. |
| Krav | Bredd i mm vid angiven fuktkvot. |
| Mätregel | Bredd mäts i tvärriktningen nära men minst 150 mm från båda ändarna av stycket, samt på minst ett slumpvis valt ställe där- emellan. Ges som minsta uppmätta bredd. |
Längd
Tabell 6. Längd.
| Definition | Kortaste avståndet mellan ändarna på ett stycke. |
| Krav | Längd i mm eller m vid angiven fuktkvot. |
| Mätregel | Längd mäts som längden av den största parallellepiped (kropp med parallella sidoytor) som kan inskrivas i stycket. |
Vanligen förekommande virkeslängder: 1 800 – 6 000 mm i 300 mm- alternativt 100 mm-moduler
Måttoleranser för sågat virke enligt SS-EN 1313-1
Tabell 7. Måttoleranser för sågat virke.
| Definition | Tillåten avvikelse från börmått. |
| Krav |
Tillåten övre och undre tolerans när + och – är olika (mått + s1 ⁄ s2) mm. Börmått vid fuktkvoten 20 % |
Exempel
Tjocklek, börmått = 50 mm Maximal tjocklek = 50 + 3 = 53 mm Minimal tjocklek = 50–1 = 49 mm.
Längd: Ingen minustolerans, plustolerans enligt kontrakt.
Särdrag - handelsorteringstabell 1
Kvistbeskaffenhet
Här beskrivs olika typer av kvistar. Beskaffenheten beror på hur kvistarna utvecklats i det växande trädet.
- Frisk kvist
- Torr kvist
- Barkringskvist
- Rötkvist
- Lös kvist.
Kvistform
Alla kvistar utgår från märgen och sträöcker sig utåt med ökande diameter. Beroende på hur sågskäret går igenom kvisten. kan dess form på virkesytan vara mycket olika. Dessa olika kvistformer kräver sina egna mätregler och kravformuleringar.
- Rund kvist
- Oval kvist
- Genomgående kluven kantlist
- Urfallen genomgående kluven kantlist
- Hörnkvist, icke genomgående
- Urfallen hörnkvist, icke genomgående
- Hörnkvist, genomgående
- Bladkvist
- Hornkvist.
Anmärkning Kvist
| Definition | Del av gren omsluten av ved. |
Kvistbeskaffenhet
Frisk kvist
| Definition | Kvist, som vid den aktuella ytan är sammanvuxen med omgivande ved längs mer än 75 procent av sin omkrets och är fri från röta. |
Torr kvist
| Definition | Kvist, som vid den aktuella ytan är sammanvuxen med omgivande ved längs 75 procent eller mindre av sin omkrets och är fri från röta. Definitionen täcker delviss frisk kvist, se avsnitt 2.10.15 i SS-EN 844:2019, och torr kvist, se avsnitt 2.10.16 i SS-EN 844:2019. |
Barkringskvist
| Definition | Kvist, som vid den aktuella ytan till 25 procent eller mer av omkretsen är omgiven av bark. |
Rötkvist
| Definition | Kvist angripoen av röta. |
Lös kvist
| Definition | Torr kvist, som inte är fast förbunden med omgivande trä. |
Kvistform
Alla kvistar utgår från märgen och sträcker sig utåt med ökande diameter. Beroende på hur sågskäret går igenom kvisten, kan dess form på virkesytan vara mycket olika. Dessa olika kvistformer kräver sina egna mätregler och kravformuleringar.
Fakta MätreglerKvist mäts enligt dess form och placering på virkesstycket. a = minsta diameter i mm. |
Rund kvist
| Definition | Mer eller mindre rakt genomskuren kvist där förhållandet mellan största och minsta tvärmåttet är högst 1,5. |
| Krav | Flatsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. Kantsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. |
| Mätregel | Flatsida: Medelvärde av minsta och största diameter d= (a+b) / 2. Kantsida: d = x. x mäts vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning. |
Oval kvist
| Definition | Mer eller mindre rakt genomskuren kvist där förhållandet mellan största och minsta tvärmåttet är större än 1,5 men högst 4. |
| Krav | Flatsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. Kantsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. |
| Mätregel | Flatsida: Medelvärde av minsta och största diameter d= (a+b) / 2. Kantsida: d = x. x mäts vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning. |
Genomgående kluven kantkvist
| Definition | Kluven kvist som går över kantsidan från ena flatsidan till den andra. |
| Mätregel | Inte tillåten i KLASS OS I - KLASS OS IV. Om kvisten är frisk är den tillåten i KLASS V, virkestjocklek 16 - 25 mm. Om kvisten är frisk eller torr är den tillåten i KLASS VI, virkestjocklek 16 - 75 mm. |
Urfallen genomgående kluven kantkvist
| Definition | Urfallen kluven kvist som gått över kantsidan från ena flatsidan till den andra. |
| Krav | Inte tillåten i KLASS OS I - KLASS V. |
Hörnkvist, icke genomgående
| Definition | Kvist som är synlig över ett hörn på märgsidan av ett virkesstycke. |
| Krav | Flatsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. Kantsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. |
| Mätregel | Flatsida: Medelvärde av bredd och längd d = (x2 + y2) / 2 Kantsida: d = x1. x1 mäts vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning. |
Urfallen hörnkvist, icke genomgående
| Definition | Kvist som suttit över ett hörn på märgsidan av ett virkesstycke. |
| Krav | Klassificeras enligt specialregel för vankant med kort längd, se Kommentarer till handelssorteringstabell 3, sidan 72. Om kantsidemåttet, d, högst är lika med virkesstyckets halva tjocklek får urfallen hörnkvist, icke genomgående, finnas i KLASS OS IV - KLASS VI. |
| Mätregel | Flatsida: Mäts inte. Kantsida: d = x1. x1 mäts vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning. |
Hörnkvist, genomgående
| Definition | Kvist som är synlig över ett hörn på splintsidan av ett virkesstycke. |
| Krav | Flatsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. Kantsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. |
| Mätregel | Flatsida: Medelvärde av bredd och längd d = (x2 + y2) / 2 Kantsida: d = x1. x1 mäts vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning. |
Bladkvist
| Definition | Kvist genomskuren i längdriktningen på märgsidan så att förhållandet mellan största och minsta tvärmått är större än 4 och som inte når till hörn. |
| Krav | Flatsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. |
| Mätregel | d = (l + b) / 6. b mäts på mitten. |
Hornkvist
| Definition | Kvist genomskuren i längdriktningen på märgsidan, som på märgsidan utvidgar sig mot hörnet och som delvis också syns på kantsidan. |
| Krav | Flatsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. Kantsida: Maximal storlek = [tabellvärde] mm. Maximalt antal per sämsta meter. |
| Mätregel | Flatsida: d = (l + b) / 3. b mäts på mitten. Kantsida: d = x. x mäts vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning. |
Särdrag - handelsorteringstabell 2
Övriga naturliga särdrag
Ett antal biologiskt betingade företeelser, så kallade särdrag, i trä som starkt påverkar kvaliteten.
- Barkdrag
- Lyra
- Kådlåpa
- Kådved
- Reaktionsved (tryckved)
- Vresved
- Snedfibrighet
- Toppbrott
- Märg.
Anmärkning Kåda
| Definition | Kådans uppgift är att vid skada försvara trä mot mikroorganismer och mot uttorkning. Den försvaras under tryck i vedens hartskanaler. När en mekanisk skada uppstår rinner kåda. |
Barkdrag
| Definition | Bark som är helt eller delvis övervuxet mav ved. |
| Krav | Maximal summa längd och maximalt ntal per sämsta meter. Maximal bredd = [tabellvärde] mm. |
| Mätregel | Längd y i virkesstyckets längdriktning. y = y1 +... + yn. Största bredd, b. |
Lyra
| Definition | En öppning efter en skada på det växande trädet som har blivit innesluten i stammen genom övervallningsved. |
| Krav | Maximal summa längd och maximalt antal per sämsta meter. Maximal bredd = [tabellvärde] mm. |
| Mätregel | Längd y i virkesstyckets längdriktning. y = y1 +... + yn. Största bredd, b. |
Kådlåpa
| Definition | Linsformad hålighet i ved, som innehåller eller har innehållit kåda. Beroende på hur sågsnittet skär håligheten, syns kådlåpan antingen som en utbredd grund fördjupning eller som en avlång öppning i ytan. Den kan också vara en rund hålighet. |
| Krav | Maximal summa längd och maximalt antal per sämsta meter. |
| Mätregel | Längd y i virkesstyckets längdriktning. y = y1 +... + yn. |
Kådved
| Definition | Ved som mättats med kåda. Oftast mörkare än intilliggaande normal ved. Kådveden bildas genom tätare förekomst av hartskanaler. |
| Krav | Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Sammanlagd area på sida. A = x1 . y1 + ... + xn . yn. |
Reaktionsved (tryckved)
| Definition | Ved med speciell anatomisk karaktär med avvikande egenskaper, som vanligen uppstår i krokiga eller lutande träd och i grenar. Mest utmärkande är mycket stora rörelser i fiberriktningen vid fuktförändring. |
| Krav | Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Sammanlagd area på sida. A = x1 . y1 + ... + xn . yn. |
Vresved
| Definition | Fibrer, som växer i täta oregelbundna kurvor. |
| Krav | Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Sammanlagd area på sida. A = x1 . y1 + ... + xn . yn. |
Snedfibrighet
| Definition | Fiberriktningens avvikelse i förhållande till virkesstyckets längdriktning. Avser inte fiberstörning omkring kvistar eller andra lokala avvikelser. |
| Krav | Tillåten avvikelse (a:b). |
| Mätregel | Avvikelse a på mätlängd b. |
Toppbrott
| Definition | Fiberstörning som uppstår då ett toppskott bryts och ett sidoskott tar över dess roll varefter det hela så småningom vallas in i den allt grövre stammen. Beroende på hur sågsnittet ligger i stocken så framträder toppbrottet antingen tydligt och illustrativt på plankans yta eller också går det på djupet och då ser man det som en grov men diffus fiberstörning. Uppträder ofta med vresved och röta. |
| Krav | Maximal procent av sidans bredd b. |
| Mätregel | Procent av sidans bredd b. |
Märg
| Definition | Område inuti den första årsringen främst bestående av mjuk vävnad. Mörk färg. |
| Krav | Tillåten hela virkeslängden. |
Angrepp av mikroorganismer och insekter
Avser angrepp av svampar, bakterier och insekter.
- Fast röta
- Mjuk röta
- Ytlig blånad
- Djupgående blånad
- Insektsangrepp.
Anmärkning Röta
| Definition | Nedbrytning av trä på grund av svampar eller andra mikroorganismer som resulterar i uppmjukning, successiv förlust av hållfasthet och massa samt ofta ändring av färg och struktur. |
Anmärkning Blånad
| Definition | Missfärgning i kulör från ljust blå till svart orsakad av svampar, vanligen i splintved. |
Fast röta
| Definition | Tidigt stadium av röta karakteriserat av missfärgade stråk och fläckar (ofta vid kvistar) i veden. Den allmänna strukturen och hållfasthetsegenskaperna är mer eller mindre oförändrade. |
| Krav | Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Sammanlagd area på sida. A = x1 ∙ y1 + ... + xn ∙ yn. |
Mjuk röta
| Definition | Veden har angripits av röta och förlorat i fasthet. Den ger efter för tryck. |
| Krav | Inte tillåten i KLASS OS I - KLASS VI. |
Ytlig blånad och mögel
| Definition | Ytlig blånad och mögel orsakad av svampar, mindre än 2mm djup, som försvinner vid hyvling. |
| Krav | Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Sammanlagd area på sida. A = x1 ∙ y1 + ... + xn ∙ yn. |
Djupgående blånad
| Definition | Blånad som inte kan avlägsnas genom hyvling, finns vanligen i stocken redan före sågningen (stockblånad). |
| Krav | Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta. |
| Mätregel | Sammanlagd area på sida. A = x1 ∙ y1 + ... + xn ∙ yn. |
Insektsangrepp
| Definition | Hål eller sting i virke orsakat av insekter eller insektslarver. |
| Krav | Inte tillåtna i KLASS OS I - KLASS VI. |
Särdrag - handelssorteringstabell 3
Produktionsrelaterade egenskaper
- Vankant.
Sprickor
- Torkspricka:
- Inte genomgående
- Genomgående - Ändspricka
- Ringspricka
Deformationer
- Flatböj
- Kantkrok
- Skevhet
- Kupighet
Anmärkning Spricka
| Definition | Öppning mellan vedcellerna. |
Anmärkning Deformation
| Definition | Formförändring hos ett virkesstycke till följd av förändrat fuktinnehåll eller bearbetning. |
Produktionsrelaterade egenskaper
Vankant
| Definition | Stockens ursprungliga mantelyta med eller utan bark på ett hörn hos sågat virke. Även yta bildad vid rundreducering. |
| Krav | Maximal sammanlagd vankant i procent av virkesstyckets längd. Maximal vankantsbredd på flatsida respektive kantsida i mm. 3mm vankant är alltid tillåten. I KLASS OS IV och KLASS V tillåts vankant enligt handelssorteringstabell 3, sidan 71, i högst 15 procent av stycketalet. Bark är inte tillåten. |
| Mätregel | Sammanlagd längd i ett hörn, y = y1 + … + yn. Största vankantsbredd på flatsida x1, Största vankantsbredd på kantsida x2, i mm för KLASS OS I - KLASS OS III eller i procent av tjocklek för KLASS OS IV - KLASS VI. |
Sprickor
Torkspricka
| Definition | Inte genomgående torkspricka: torkspricka som är synlig på endast ett av virkesstyckets sidor. Genomgående torkspricka: spricka, genomgående från en sida till en annan. |
| Krav | Maximal sammanlagd sprucken längd, y, i procent av virkesstyckets längd. Genomgående spricka, tillåten endast i KLASS VI, 100mm. |
| Mätregel | Sammanlagd sprucken längd, y = y1 + ...+ yn (= spricklängd) mätt parallellt med virkesstyckets längdriktning. |
Ändspricka
| Definition | På virkesstyckets ändyta framträdande torkspricka, som är genomgående och av begränsad längd.. |
| Krav | Maximal längd y = [tabellvärde] mm. |
| Mätregel | Enskild sprickas längd y, mätt parallellt med virkesstyckets längdriktning. |
Ringspricka
| Definition | Spricka utefter en årsring som är synlig på vikreststyckets märgsida och oftast är av begränsad längd. |
| Krav | Maximal bredd b = [tabellvärde] mm. |
| Mätregel | Största bredd, b, mätt vinkelrätt mot virkesstyckets längdriktning. |
Deformationer
Flatböj
| Definition | Böj i virkesstyckets längdriktning vinkelrätt mot flatsidan. |
| Krav | Max pilhöjd w, i mm. |
| Mätregel | Största avvikelse, pilhöjd w, över sämsta 2 m längd. |
Kantkrok
| Definition | Böj i virkesstyckets längdriktning vinkelrätt mot kantsidan. |
| Krav | Max pilhöjd x, i mm. |
| Mätregel | Största avvikelse, pilhöjd x, över sämsta 2 m längd. |
Skevhet
| Definition | Virkesstycket skruvformat i sin längdriktning. |
| Krav | Max pilhöjd y, i procent av virkesstyckets bredd. |
| Mätregel | Största avvikelse, pilhöjd y, över sämsta 2 m längd mot virkesstyckets splintsida. |
Kupighet
| Definition | Böj i virkesstyckets tvärriktning tvärs flatsidan. |
| Krav | Max pilhöjd z, i procent av virkesstyckets bredd. |
| Mätregel | Största avvikelse, pilhöjd z, över virkesbredd. |
Särdrag - handelssorteringstabell 3
Sorteringsmetod
Särdrag ska bedömas och mätas enligt föregående avsnitt och KLASS fastställas för vikresstyckets alla fyra sidor i enlighet med kraven i handelssorteringstabellerna 1-3.
Varje sida bedöms för sig och hänförs till en egen KLASS. Vid klassbestämning av virkesstycket som helhet kan en valfri flatsida vara en KLASS lägre än virkesstyckets KLASS.
Klassbestämning
Exempel:
Allmänt
Handelssorteringsreglerna gäller allt sågat eller vidareförädlat virke. Reglerna anger endast den undre gränsen för varje kvalitet. Ett virkesparti sorterat enligt Handelssorteing av trävaror ska innehålla en rimlig kvalitetsfördelning inom klassen.
Tabell 8. Handelssorteringstabell 1 Kvistar.
| Virkesytans KLASS | OS I | OS II | OS III | OS IV | ||||||||||||
| Kvisttyp | Frisk kvist |
Max. antal |
Frisk kvist |
Torr kvist |
Max. antal |
Frisk kvist |
Torr kvist |
Barkr. kvist |
Max. antal |
Frisk kvist |
Torr kvist |
Barkr. kvist |
Max. antal |
|||
| F L A T S I D A |
Antal kvistar per meter Vid max storlek: | 1 | 1 | 2 | 1 | 3 | 3 | 3 | 1 | 5 | 4 | 4 | 2 | 7 | ||
| KVISTSTORLEK (mm) Vid tjocklek ≤ 29 mm | Summa Fk |
Summa Fk |
Summa Fk |
Summa Fkd | ||||||||||||
| Vid bredd: | – 115 | mm | 8 | 8 | 10 | 7 | 20 | 10 | 7 | 5 | 30 | 20 | 10 | 14 | 80 | |
| 116 – 150 | mm | 8 | 8 | 10 | 7 | 20 | 15 | 11 | 8 | 45 | 25 | 18 | 13 | 100 | ||
| 151 – 200 | mm | 8 | 8 | 15 | 11 | 30 | 20 | 14 | 10 | 60 | 30 | 21 | 15 | 120 | ||
| 201 – | mm | 8 | 8 | 15 | 11 | 30 | 25 | 18 | 13 | 75 | 35 | 25 | 18 | 140 | ||
| Vid tjocklek 30 – 39 mm | ||||||||||||||||
| Vid bredd: | – 115 | mm | 8 | 8 | 10 | 7 | 20 | 15 | 11 | 8 | 45 | 25 | 18 | 13 | 100 | |
| 116 – 150 | mm | 8 | 8 | 15 | 11 | 30 | 20 | 14 | 10 | 60 | 30 | 21 | 15 | 120 | ||
| 151 – 200 | mm | 8 | 8 | 15 | 11 | 30 | 25 | 18 | 13 | 75 | 35 | 25 | 18 | 140 | ||
| 201 – | mm | 10 | 10 | 15 | 11 | 30 | 30 | 21 | 15 | 90 | 40 | 28 | 20 | 160 | ||
| Vid tjocklek 40 – 59 mm | ||||||||||||||||
| Vid bredd: | – 115 | mm | 8 | 8 | 15 | 11 | 30 | 20 | 14 | 10 | 60 | 30 | 21 | 15 | 120 | |
| 116 – 150 | mm | 10 | 10 | 15 | 11 | 30 | 25 | 18 | 13 | 75 | 35 | 25 | 18 | 140 | ||
| 151 – 200 | mm | 10 | 10 | 15 | 11 | 30 | 30 | 21 | 15 | 90 | 40 | 28 | 20 | 160 | ||
| 201 – | mm | 10 | 10 | 20 | 14 | 40 | 35 | 25 | 18 | 105 | 45 | 32 | 23 | 180 | ||
| Vid tjocklek ≥ 60 mm | ||||||||||||||||
| Vid bredd: | – 115 | mm | 10 | 10 | 20 | 14 | 40 | 25 | 18 | 13 | 75 | 35 | 25 | 18 | 140 | |
| 116 – 150 | mm | 10 | 10 | 20 | 14 | 40 | 30 | 21 | 15 | 90 | 40 | 28 | 20 | 160 | ||
| 151 – 200 | mm | 15 | 15 | 25 | 18 | 50 | 35 | 25 | 18 | 105 | 45 | 32 | 23 | 180 | ||
| 201 – | mm | 15 | 15 | 25 | 18 | 50 | 40 | 28 | 20 | 120 | 50 | 35 | 25 | 200 | ||
| K A N T S I D A |
Antal kvistar per meter Vid max storlek: |
0 | 0 | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | 1 | 3 | 2 | 2 | 1 | 4 | ||
| KVISTSTORLEK procent av virkestjocklek |
||||||||||||||||
| Vid tjocklek: |
16 – 29 | mm |
0 | 40 | 28 | 50 | 35 | 25 | 85 | 60 | 43 | |||||
| 30 –100 |
mm |
0 | 25 | 18 | 40 | 28 | 20 | 60 | 42 | 30 | ||||||
| Procent av frisk kviststorlek | 70 | 70 | 50 | 70 | 50 | |||||||||||
| Virkesytans KLASS | V | VI | |||||||||||
| Kvisttyp | Frisk kvist |
Torr kvist |
Barkr. kvist |
Röt- kvist |
Max. antal |
Frisk kvist |
Torr kvist |
Barkr. vist |
Röt- kvist |
Max. antal |
|||
| F L A T S I D A |
Antal kvistar per meter Vid max storlek: |
5 | 5 | 3 | 3 | 11 | – | – | – | – | Obegr. | ||
| KVISTSTORLEK (mm) Vid tjocklek ≤ 29 mm |
Summa Fk |
Summa Obegr. |
|||||||||||
| Vid bredd: | – 115 | mm | 35 | 25 | 21 | 18 | 175 | 55 | 55 | 55 | 55 | – | |
| 116 – 150 | mm | 40 | 28 | 24 | 20 | 200 | 60 | 60 | 60 | 60 | – | ||
| 151 – 200 | mm | 45 | 32 | 27 | 23 | 225 | 65 | 65 | 65 | 65 | – | ||
| 201 – | mm | 50 | 35 | 30 | 25 | 250 | 70 | 70 | 70 | 70 | – | ||
| Vid tjocklek 30 – 39 mm | |||||||||||||
| Vid bredd: | – 115 | mm | 40 | 28 | 24 | 20 | 200 | 60 | 60 | 60 | 60 | – | |
| 116 – 150 | mm | 45 | 32 | 27 | 23 | 225 | 65 | 65 | 65 | 65 | – | ||
| 151 – 200 | mm | 50 | 35 | 30 | 25 | 250 | 70 | 70 | 70 | 70 | – | ||
| 201 – | mm | 55 | 39 | 33 | 28 | 275 | 75 | 75 | 75 | 75 | – | ||
| Vid tjocklek 40 – 59 mm | |||||||||||||
| Vid bredd: | – 115 | mm | 45 | 32 | 27 | 23 | 225 | 65 | 65 | 65 | 65 | – | |
| 116 – 150 | mm | 50 | 35 | 30 | 25 | 250 | 70 | 70 | 70 | 70 | – | ||
| 151 – 200 | mm | 55 | 39 | 33 | 28 | 275 | 75 | 75 | 75 | 75 | – | ||
| 201 – | mm | 60 | 42 | 36 | 30 | 300 | 80 | 80 | 80 | 80 | – | ||
| Vid tjocklek ≥ 60 mm | |||||||||||||
| Vid bredd: | – 115 | mm | 50 | 35 | 30 | 25 | 250 | 70 | 70 | 70 | 70 | – | |
| 116 – 150 | mm | 55 | 39 | 33 | 28 | 275 | 75 | 75 | 75 | 75 | – | ||
| 151 – 200 | mm | 60 | 42 | 36 | 30 | 300 | 80 | 80 | 80 | 80 | – | ||
| 201 – | mm | 65 | 46 | 39 | 33 | 325 | 85 | 85 | 85 | 85 | – | ||
| K A N T S I D A |
Antal kvistar per meter Vid max storlek: |
3 | 3 | 2 | 2 | 6 | – | – | – | – | Obegr. | ||
| KVISTSTORLEK procent av virkestjocklek |
|||||||||||||
| Vid tjocklek: | 16 – 29 | mm | 100 | 70 | 60 | 50 | 100 | 100 | 100 | 100 | |||
| 30 –100 | mm | 85 | 60 | 51 | 43 | 100 | 100 | 100 | 100 | ||||
| Procent av frisk kviststorlek | 70 | 60 | 50 | 100 | 100 | 100 | |||||||
Kommentarer till handelssorteringstabell 1
Småkvistar
Frisk kvist och torr kviast som är 10 mm eller mindre beaktas inte i KLASS OS IV - KLASS VI.
Frisk kvist och torr kvist som är 7 mm eller mindre beaktas inte i KLASS OS I - KLASS OS III.
Kompensationsregel för kvistantal
Om kviststorleken är mindre än vad tabellvärdet visar för respektive KLASS är det tillåtet att öka antalet kvistar. Man måste alltid hålla sin inom tabellvärdet för kvistarnas totala summa i mm (=antal kvistar x storlek) för respektive kvisttyp.
Fastsittande kvist
Kvisten ska vara fastsittande i KLASS OS - KLASS V.
Barkringskvist
Barkringskvist som till mindre än 25 procent omges av bark mäts och bedöms som torr kvist.
Rötkvist
Oavsett storlek är rötkvist inte tillåten på den bättre flatsidan. Gäller för KLASS OS I - KLASS OS IV.
Lös kvist, öppna kvisthål
Virkesstycken med lös kvist eller genomgående öppna kvisthål med storleken högst 30 mm klassificeras som KLASS VI. Större kvisthål klassificeras som KLASS VII.
Kvistkrypning
Kvistkrypning beaktas inte om den håller sin inom måttoleransen för virkesstycket, annars sker klassificering som lös kvist, öppna kvisthål.
Hanteringsskador
hanateringsskador som är mätbara och djupare än virkesstyckets minustolerans bedöms och klassificeras efter samma värdetal som barkringskvist.
Tabell 9. Handelssorteringstabell 2 Övriga särdrag.
| Särdrag | Virkesytans KLASS | |||||
| Maximalt tillåtet | OS I | OS II | OS III | OS IV | V | VI |
| Barkdrag och lyra (vardera) | ||||||
| Antal per sämsta meter (st) | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 | 1 |
| Enskilt särdrags längd (mm) | 0 | 0 | 0 | 100 | 200 | 300 |
| Enskilt särdrags bredd (mm) | 0 | 0 | 0 | 10 | 15 | 30 |
| Kådlåpa | ||||||
| Antal per sämsta meter (st) | 0 | 1 | 1 | 2 | 2 | 2 |
| Enskild kådlåpas längd (mm) | 0 | 20 | 40 | 50 | 100 | 150 |
| Kådved | ||||||
| Procent av sidans yta (%) | 0 | 0 | 0 | 5 | 30 | 50 |
| Reaktionsved (tryckved) och vresved (vardera) | ||||||
| Procent av sidans yta (%) | 0 | 0 | 0 | 10 | 20 | 50 |
| Snedfibrighet och sneda sprickor | ||||||
| Avvikelsens storlek (a:b) | 1:15 | 1:15 | 1:12 | 1:10 | 1:7 | 1:2 |
| Toppbrott | ||||||
| Procent av sidans bredd (%) | 0 | 0 | 0 | 10 | 30 | 50 |
| Märg, procent av virkeslängd (%) | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Mjuk röta | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Fast röta, blånad och mögel | ||||||
| Procent av sidans yta (%), djupgående | 0 | 0 | 0 | 0 | 5 | 30 |
| Procent av sidans yta (%), ytlig | 0 | 0 | 0 | 0 | 5 | 30 |
| Insektsangrepp | ||||||
| Procent av sidans yta (%) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Kommentarer till handelssorteringstabell 2
Kompensationsregel för antal kådlåpor, barkdrag och lyror
Om kådlåporna (motsvarande) är kortare än vad tabellvärdet visar för respektive KLASS är det tillåtet att öka antalet kådlåpor. Man måste alltid hålla sig inom tabellvärdet för kådlåpornas totala summa i mm (= antal kådlåpor x längden).
Snedfibrighet
Snedfibrighet = a:b.
Avvikelsen (a) ställs i proportion till längden (b).
Toppbrott
Har skadan karaktär av sprötkvist bedöms och klassificeras den som hornkvist.
Insektsangrepp är inte tillåtna
För särdrag, som anges i procent av sidans yta och i de fall där det finns flera angripna områden, ska deras ytor läggas samman enligt:
angripen yta = x1 . y1 + ...+ xn . yn .
Mätning: x- och y-mått mäts som en tänkt rektangel som omsluter respektive angripet område.
Tabell 9. Handelssorteringstabell 3 Vankant, sprickor, deformationer.
| Särdrag | Virkesytans KLASS | |||||
| Maximalt tillåtet | OS I | OS II | OS III | OS IV | V | VI |
| Vankant | ||||||
| Bredd (mm) | 3 | 3 | 3 | 10 | 15 | 20 |
| Djup, procent av tjocklek (%), vid: | ||||||
| virkestjocklekar ≤ 25 mm | 30 | 35 | 40 | |||
| OS I – III anges i (mm) | 3 | 3 | 3 | |||
| virkestjocklekar > 25 mm | 15 | 20 | 25 | |||
| OS I – III anges i (mm) | 3 | 3 | 3 | |||
| Längd, procent av virkeslängd (%) | 20 | 20 | 20 | 20 | 30 | 40 |
| Sprickor, vid 20 % fuktkvot | ||||||
| Flatsidesspricka, inte genomgående, procent av virkeslängd (%), vid: | ||||||
| virkestjocklekar < 45 mm | 0 | 0 | 10 | 20 | 30 | 75 |
| virkestjocklekar ≥ 45 mm | 0 | 0 | 15 | 25 | 35 | 100 |
| Genomgående spricka, längd (mm) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 100 |
| Ändspricka, längd i vardera ände (mm) | 35 | 35 | 35 | 50 | 50 | 100 |
| Ringspricka, bredd (mm) | 0 | 0 | 10 | 10 | 15 | 30 |
| Deformationer, vid 20 % fuktkvot Mäts på sämsta 2 m längd | ||||||
| Flatböj (mm) vid: | ||||||
| virkestjocklekar < 45 mm | 5 | 5 | 15 | 15 | 15 | 25 |
| virkestjocklekar ≥ 45 mm | 5 | 5 | 10 | 10 | 10 | 20 |
| Kantkrok (mm) | 4 | 4 | 6 | 6 | 6 | 10 |
| Skevhet, procent av bredd (%), vid: | ||||||
| virkestjocklekar < 45 mm | 5 | 5 | 10 | 10 | 10 | 15 |
| virkestjocklekar ≥ 45 mm | 5 | 5 | 8 | 8 | 8 | 15 |
| Kupighet, procent av bredd (%) | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 4 |
Kommentarer till handelssorteringstabell 3
Vankant
3 mm vankant är alltid tillåten. I KLASS OS IV och KLASS V tillåts vankant enligt handelssorteringstabell 3 i högst 15 procent av stycketalet. Bark är inte tillåten.
Vanknat med kort längd får finnas i KLASS OS IV - KLASS VI om den högst är lika med virkesstyckets halva tjocklek och inte är längre än virkesbredden (dock högst 150 mm). Den får inte heller sitta i virkesänden. Antalet sådana virkesstycken får vara högst 3 procent av stycketalet.
Hörnskador bedöms och klassificeras efter samma värdetal som vankant.
kantsidesprickor och sprickor över hörn får inte förekomma i KLASS OS och KLASS V.
Flatböj och skevhet som är jämnt fördelad beaktas inte om virkestjockleken är 25 mm eller mindre.
