Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.st�ng

Kvalitet och måttnoggrannhet

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2017-08-15

Sortering
Foto: ProService Kommunikation AB. 

Virkeskvaliteten specificeras ofta genom att virket handelssorteras enligt SS-EN 1611-1, Handelssortering av sågade trävaror i Europa (2000), eller enligt "Blå boken" - Nordiskt Trä, Sorteringsregler för sågat virke av furu och gran (1994). Virket kan även hållfasthetssorteras. I Hus AMA rekommenderas vilka virkeskvaliteter som lämpligen bör användas till olika byggändamål.

På senare år har en praxis för virkeskvaliteter till olika ändamål utvecklats. Produkterna benämns efter användning och dimension: väggreglar 45x120 mm, formreglar 45x95 mm eller bärläkt 45x70 mm etcetera. Kvaliteten kan variera något mellan olika leverantörer.

Hyvling

Virkets måttnoggrannhet förbättras genom hyvling, så kallad dimensionshyvling eller egaliseringshyvling. Denna görs efter det att virket torkats för att deformationer inte ska förändra resultatet. För vissa produkter sker samtidigt en profilering. Vid hyvlingen kan alla fyra sidorna vara hyvlade, till exempel väggreglar. Om tre sidor är hyvlade kallas det råhyvlat virke, till exempel glespanel. Det finns produkter som av hanteringsskäl vid hyvlingen ges rundade kanter, till exempel väggreglar.

Handelssortering av sågade trävaror

Standard SS-EN 1611-1

Enligt standarden för handelssortering, SS-EN 1611-1, kan sorteringen göras på såväl flat- som kantsidorna eller enbart flatsidorna. Sorterna kallas då G4 respektive G2. Sortbeteckningarna följs av en siffra som anger virkets kvalitet, 0-4, med 0 som högsta kvalitet. En sort kan då få beteckningen G4-2, vilket innebär en 4-sidig visuell sortering av typiskt byggvirke, motsvarande kvinta, V,  enligt äldre sortering.  G2 är en sortering som främst används vid export av virke. 

Äldre regler enligt Nordiskt trä – Sorteringsregler

Enligt reglerna i ”Nordiskt trä – Sorteringsregler” sorteras virket i tre sorter: A, B och C, där sort A motsvarar den högsta kvaliteten, som används till högklassiga snickerier och synliga beklädnader. Sort A kan underindelas i sorterna A1-A4. Sort B är den vanligaste kvaliteten i byggandet medan sort C används i till exempel emballage. 

Sortering av sågat virke av furu och gran

Enligt reglerna i ”Sortering av sågat virke av furu och gran” sorte- ras virket i sex sorter, där sort I motsvarar den högsta kvaliteten. Vanligen samlas sorterna I–IV under benämningen O/S, osorterat. Sort V benämns vanligen kvinta och sort VI benämns utskott.

Sammanställning över kvalitetsklasserna

Bild 1. Sammanställning över kvalitetsklasserna med dimensionerna: 25 × 100, 50 × 150 och 75 × 200 mm.

Typ av trävara Sort Träslag
Dimensionshyvlat virke G4-2 – G4-3 Gran och furu
Konstruktionsvirke G4-0 – G4-2 Gran och furu
Underlagsspont G4-2 – G4-3 Gran
Formvirke G4-4 eller bättre Gran och furu
Emballagevirke G4-3 Gran och furu
Utvändiga panelbräder och vindskivor G4-2 eller bättre Gran
Invändiga panelbräder G4-1 eller bättre Furu och gran
Planhyvlat virke för invändiga snickerier G4-1 eller bättre Furu
Golvbräder G4-2 eller bättre Furu och gran
Staket och plank G4-2 eller bättre Gran, eventuellt impregnerad furu
Lister A - B Furu enligt SS 232811

Tabell 1. Virkeskvaliteter. Vanliga trävaror med lämpliga handelssorter och träslag.

 

Sorteringsregler Sorterna – kvalitetsklasserna
               
SS-EN 1611-1
4-sidig sortering
- - G4-0 G4-1 G4-2 2) G4-3 G4-4
2-sidig sortering 1) - - G2-0 G2-1 G2-2 G2-3 G2-4
Äldre sorteringsregler Sorterna – kvalitetsklasserna
Nordiskt trä -
Sorteringsregler, 1994, (Blå boken)
A B C D
  A1 A2 A3 A4      
Sortering av sågat virke av furu och gran, 1960, (Gröna boken) O/S Kvinta Utskott Vrak
  I II III IV V VI VII

1) 2-sidig sortering, G2 används sällan i Sverige. 2) Vanligaste byggvirket.

Tabell 2. Virkeskvaliteter. Ungefärliga relationer mellan de olika handelssorterna – kvalitetsklasserna.

Ändamålsanpassad sortering

För att på ett tydligt och användarvänligt sätt beskriva träprodukter har man i Sverige skapat ett bassortiment benämnt VilmaBas.

Bakom detta  står  trämekanisk  industri,  bygg-  och  trävaruhandel och byggentreprenörer som under åren 2010 – 2016 tillsammans utvärderat och fastställt ett relevant bassortiment för träprodukter. Varje produktspecifikation, benämnd egenskapsdeklaration, identiieras med ett VilmaBas produkt-ID, så kallat VB-nummer. Produkten beskrivs med ett urval av egenskaper. 

Jämförbara produkter, lika för alla

Till sina jämförbara produkter kan varje producent addera det VB- nummer eller den egenskapsdeklaration som är relevant. Parterna i värdekedjan kan då på ett säkert sätt använda VB-nummer som referens.

Läs mer på www.vilmabas.se.

VilmaBas - Sågade trävaror

Bild 2. Skärmdump från VilmaBas hemsida.

Mått

  • Nominellt mått (handelsmått) används i benämning av ett virkesstycke.
  • Börmått anger avsedd storlek och är referensmått i tolerans- sammanhang. ”Mått knutet till en angiven fuktkvot”.
  • Verkligt mått erhålls vid mätning under rådande betingelser. ”Mått hos ett stycke sågat virke vid  mätningstillfället”.

Börmått och verkliga mått ska användas med beaktande av trästyckets  fuktinnehåll. 

Dimension

Benämning av styckets tvärsnitt (rektangulärt eller kvadratiskt) med användande av de nominella måtten för tjocklek och bredd i mm (till exempel 50 × 100 mm).

Tjocklek

Tjocklek

Definition Avstånd mellan flatsidorna hos ett stycke vid angivet mätställe.
Krav Tjocklek i mm vid angiven fuktkvot.
Mätregel Tjocklek mäts i tvärriktningen nära men minst 150 mm från båda ändarna av stycket, samt på minst ett slumpvis valt ställe där- emellan. Ges som minsta uppmätta tjocklek.

Tabell 3. Tjocklek. 

Bredd

Bredd

Definition Avstånd mellan kantsidorna hos ett stycke vid angivet mätställe.
Krav Bredd i mm vid angiven fuktkvot.
Mätregel Bredd mäts i tvärriktningen nära men minst 150 mm från båda ändarna av stycket, samt på minst ett slumpvis valt ställe där- emellan. Ges som minsta uppmätta bredd.

Tabell 4. Bredd.

Täckande bredd

Täckande bredd

Definition Bredd som är synlig efter slutlig montering.
Krav Bredd i mm vid angiven fuktkvot.
Mätregel Bredd mäts i tvärriktningen nära men minst 150 mm från båda ändarna av stycket, samt på minst ett slumpvis valt ställe där- emellan. Ges som minsta uppmätta bredd.

Tabell 5. Täckande bredd.

Längd

Längd

Definition Kortaste avståndet mellan ändarna på ett stycke.
Krav Längd i mm eller m vid angiven fuktkvot.
Mätregel Längd mäts som längden av den största parallellepiped (kropp med parallella sidoytor) som kan inskrivas i stycket.

Tabell 6. Bredd.

Måttoleranser för sågat virke enligt SS-EN 1313-1:2010

Definition  Tillåten avvikelse från börmått.
Krav

Tillåten övre och undre tolerans när + och  – är olika (mått + s1 ⁄ s2) mm.

Börmått vid fuktkvoten 20 %
Tjocklek och bredd ≤ 100 mm: + 3 mm ⁄– 1 mm
Tjocklek och bredd > 100 mm: + 4 mm ⁄– 2 mm

Trävarupartiets medelvärde för aktuell tjocklek och bredd får inte underskrida börmåttet.

Tabell 7. Måttoleranser för sågat virke.

Exempel
Tjocklek, börmått = 50 mm Maximal tjocklek = 50 + 3 = 53 mm Minimal tjocklek = 50–1 = 49 mm.
Längd: Ingen minustolerans, plustolerans enligt kontrakt.

Särdrag enlig SS EN 1611-1

Barkdrag
Barkdrag i ved invuxen bark.

Kådlåpa
Kådlåpa en öppning mellan två årsringar i virkesstycket, vanligen fylld med kåda.

Kådved
Kådved
furuvirke med onormalt hög kådhalt. Olämpligt i virke som ska beröras eller lackeras.

Kärnspricka radiell spricka i kärnan hos det växande trädet.

Lyra mer eller mindre övervallad stamskada.

Ringspricka sprickor utmed årsringar, ofta mellan ett senvuxet och ett frodvuxet parti.

Rödved rödaktig kärnved hos mycket gammal fura, ska inte förväxlas med röta.

Snedfibrighet
Snedfibrighet
virke vars fiberriktning inte är parallell med stammens längdaxel.

Tjurved
Tjurved = reaktionsved
ved med avvikande fiberegenskaper. Tjurved är speciella fibrer som bildas i det växande trädet för att kompensera för onormala påkänningar, till exempel lutning eller snötyngd. Tjurved är mörkare än normal ved och ger virket onormala formförändringar vid torkning.

Toppbrott
Toppbrott
skada som uppstått där trädets topp brutits av genom yttre påverkan av till exempel snö, vind eller viltbetning. Skadan medför ofta fiberstörningar med tjurved som resultat samt röta och nedsatt hållfasthet.


Vresved
Vresved
ved med starkt oregelbunden fiberriktning "fiberrosor".

Blånad blåaktig missfärgning av virke orsakad av blånadssvamp.

Brädgårdsblånad blånad som uppkommer på sågat virke under torkning i brädgård.


Fast röta
stadium hos rötförlopp där vedens hållfasthet ännu inte påtagligt har minskat. I ofruset tillstånd gör faströta samma motstånd som intilliggande frisk ved vid tryck med kantigt hårt föremål.

Lös röta röta som i ofruset tillstånd gör mindre motstånd än intilliggande frisk ved vid tryck med kantigt föremål.

Mjuk röta
Mjuk röta
röta som i någon mån minskar vedens hållfasthet och gör att veden blir lätt uppmjukad.

Stockblånad
Stockblånad
blånad i ved som funnits i stocken före uppsågningen. Normalt förekommer stockblånad endast i splintveden och 50 mm från stockens ändyta alternativt 5 mm innanför stockens mantelyta.

Ströblånad blånad som uppstår där strön eller omgivande virke ligger an mot en bräda eller planka och därvid skapar gynnsamma fuktighetsförhållanden för blånadssvampen.

Torkhusblånad blånad som uppstår på virke under felaktig torkning i virkestork.

Trämögel ett samlingsnamn för vissa missfärgande virkesskadesvampar som under gynnsamma betingelser tillväxer och förökar sig på virke. Trämögelsvampar omfattar såväl mögel- som blånadssvampar.

Vädergrånad färgförändring mot grått hos träyta som inte beror på blånad eller mögel, utan på nedbrytning av ligninet i träytan på grund av solljusets UV-strålning.

Insektssting insektshål med mindre diameter än 2 mm.

Torkningsspricka spricka som uppstår genom spänningar i veden under torkning.

Vankant
Vankant
fel som uppstår vid sågning. Vankant är den del av virkesstyckets yta som inte berörts av sågbladet.

Sorteringsklasser

Typ av trävara Sort Träslag
Dimensionshyvlat virke G4-2 – G4-3 Gran och furu
Konstruktionsvirke G4-0 – G4-2 Gran och furu
Underlagsspont G4-2 – G4-3 Gran
Formvirke G4-4 eller bättre Gran och furu
Emballagevirke G4-3 Gran och furu
Utvändiga panelbräder och vindskivor G4-2 eller bättre Gran
Invändiga panelbräder G4-1 eller bättre Furu och gran
Planhyvlat virke för invändiga snickerier G4-1 eller bättre Furu
Golvbräder G4-2 eller bättre Furu och gran
Staket och plank G4-2 eller bättre Gran, eventuellt impregnerad furu
Lister A - B Furu enligt SS 232811

Tabell 8. Virkeskvaliteter. Vanliga trävaror med lämpliga handelssorter och träslag.

Sorteringsregler Sorterna – kvalitetsklasserna
SS-EN 1611-1              
4-sidig sortering - - G4-0 G4-1 G4-2** G4-3 G4-4
2-sidig sortering* - - G2-0 G2-1 G2-2 G2-3 G2-4
Äldre sorteringsregler Sorterna – kvalitetsklasserna
Nordiskt trä -
Sorteringsregler, 1994, (Blå boken)
A B C D
A1 A2 A3 A4
Sortering av sågat virke av furu
och gran, 1960, (Gröna boken)
O/S Kvinta Utskott Vrak
I II III IV V VI VII

* 2-sidig sortering, G2 används sällan i Sverige. ** Vanligaste byggvirket.
Tabell 9. Virkeskvaliteter Ungefärliga relationer mellan de olika handelssorterna – kvalitetsklasserna.

Kvistbeskaffenhet

Frisk kvist

Frisk kvist

Definition Kvist, som vid den aktuella ytan är sammanvuxen med omgivande ved längs mer än 75 procent av sin omkrets och är fri från röta.

 

Torr kvist

Torr kvist

Definition Kvist, som vid den aktuella ytan är sammanvuxen med omgivande ved längs 75 procent eller mindre av sin omkrets och är fri från röta. Definitionen täcker delvis frisk kvist, se avsnitt i SS-EN 844-9.1.15, och torr kvist, se avsnitt i SS-EN 844-9.1.16.

 

Barkringskvist

Barkringskvist

Definition Kvist, som vid den aktuella ytan till 25 procent eller mer av omkretsen är omgiven av bark.

 

Rötkvist

Rötkvist

Definition Kvist angripen av röta.

 

Lös kvist

Lös kvist

Definition Torr kvist, som inte sitter ordentligt fast.

 

Kvistform

Alla kvistar utgår från märgen och sträcker sig utåt med ökande diameter. Beroende på hur sågskäret går igenom kvisten, kan dess form på virkesytan vara mycket olika. Dessa olika kvistformer kräver sina egna mätregler och kravformuleringar.

Fakta Mätregler

Kvist mäts enligt dess form och placering på virkesstycket.
Följande beteckningar används:

a = minsta diameter i mm.
b = största diameter i mm.
d = kviststorlek i mm.
x = mått vinkelrätt mot virkets längdriktning i mm.
y = mått längs virkets längdriktning i mm.

Kvist

Definition Del av en gren omsluten av ved.

 

Rund kvist

Rund kvist

Definition Mer eller mindre rakt genomskuren kvist där förhållandet mellan största och minsta tvärmått är högst 1,5.
Krav

Flatsida: Maximal storlek = 10 procent av bredden + [tabellvärde] mm.
Maximalt antal per sämsta meter.

Kantsida: Maximal storlek i procent av tjocklek.
Maximalt antal per sämsta meter.

Mätregel Flatsida: Medelvärde av minsta och största diameter
d = (a + b) ∕ 2.
Kantsida: d = x.

 

Oval kvist

Oval kvist

Definition Mer eller mindre rakt genomskuren kvist där förhållandet
mellan största och minsta tvärmått är större än 1,5 men högst 4.
Krav

Flatsida: Maximal storlek = 10 procent av bredden + [tabellvärde] mm.
Maximalt antal per sämsta meter.

Kantsida: Maximal storlek i procent av tjocklek.
Maximalt antal per sämsta meter.

Mätregel Flatsida: Medelvärde av minsta och största diameter
d = (a + b) ∕ 2.
Kantsida: d = x.

 

Genomgående kluven kantkvist

Genomgående kluven kantkvist

Definition Kluven kvist som går över kantsidan från ena flatsidan till den andra.
Krav

Flatsida: Maximal storlek = 10 procent av bredden + [tabellvärde] mm.
Maximalt antal per sämsta meter.

Kantsida: Maximalt antal per sämsta meter.

Mätregel

Flatsida: Medelvärde av bredd och längd d = (x + y) ∕ 2.

Kantsida: Mäts ej.

 

Hörnkvist, icke genomgående

Hörnkvist, icke genomgående

Definition Kvist som är synlig över ett hörn på märgsidan av ett stycke.
Krav

Flatsida: Maximal storlek = 10 procent av bredden + [tabellvärde] mm.
Maximalt antal per sämsta meter.

Kantsida: Maximal storlek i procent av tjocklek.
Maximalt antal per sämsta meter.

Mätregel Flatsida: Medelvärde av bredd och längd d = (x2 + y2) ∕ 2.
Kantsida: d = x1.

 

Hörnkvist, genomgående

Hörnkvist, genomgående

Definition Kvist som är synlig över ett hörn på splintsidan av ett stycke.
Krav

Flatsida: Maximal storlek = 10 procent av bredden + [tabellvärde] mm.
Maximalt antal per sämsta meter.

Kantsida: Maximal storlek i procent av tjocklek.
Maximalt antal per sämsta meter.

Mätregel Flatsida: Medelvärde av bredd och längd d = (x2 + y2) ∕ 2.
Kantsida: d = x1.

 

Bladkvist

Bladkvist

Definition Kvist, så skuren att förhållandet mellan största och minsta tvärmått är större än 4 och som inte når till hörn.
Krav Maximalt antal per sämsta meter.
Mätregel Mäts ej.

 

Hornkvist

Hornkvist

Definition Hörnkvist, så skuren på flatsidan, att förhållandet mellan största och minsta tvärmått är större än 4.
Krav

Flatsida: Maximalt antal per sämsta meter.

Kantsida: Maximal storlek i procent av tjocklek.
Maximalt antal per sämsta meter.

Mätregel  

 

Pärlkvist

Pärlkvist

Definition Liten, fastsittande, rötfri kvist, ej större än 5 mm.
Beaktas inte i SS-EN 1611-1.

 

Kvistgrupp

Kvistgrupp

Definition

Kvistar vars lägen är sådana att fibrerna inte återgår till sina ostörda lägen mellan en kvist och nästa kvist.

Anmärkning: Normalt ska avståndet till intilliggande kvist understiga virkesstyckets bredd, eller 150 mm om virkesbredden är större än 150 mm.

Krav Se föregående krav för liknande kvistformer.
Mätregel Kvistarna ska mätas var för sig på samma sätt som övrig kvist.

 

Naturliga särdrag

Ett antal biologiskt betingade företeelser, så kallade särdrag, i trä som starkt påverkar kvaliteten.

  • Barkdrag
  • Kådlåpa
  • Kådved
  • Reaktionsved, så kallad tjurved
  • Kraftigt avvikande fiberstruktur:
    – Snedfibrighet
    – Vresved
    – Toppbrott
  • Märg

Anmärkning Kåda

Definition: Kådans uppgift är att vid skada försvara trä mot mikroorganismer och mot uttorkning. Den förvaras under tryck i vedens hartskanaler. När en mekanisk skada uppstår rinner kåda till.

Barkdrag

Definition Bark som är helt eller delvis övervuxen av ved.
Krav Maximal summa längd och maximalt antal per sämsta meter.
Mätregel Längd y i styckets längdriktning. y = y1 + ... + yn.

 

Kådlåpa

Kådlåpa

Definition Linsformad hålighet i ved, som innehåller eller har innehållit kåda. Beroende på hur sågsnittet skär håligheten, syns kådlåpan antingen som en utbredd grund fördjupning eller som en avlång öppning i ytan. Kan också vara en rund hålighet.
Krav Maximal summa längd och maximalt antal per sämsta meter.
Mätregel Längd y i styckets längdriktning. y = y1 + ... + yn.

 

Kådved

Kådved

Definition Ved som mättats med kåda. Oftast mörkare än intilliggande normal ved. Kådveden bildas genom tätare förekomst av hartskanaler.
Krav Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta.
Mätregel Sammanlagd area på sida. A = x1y1 + … + xnyn.

 

Reaktionsved (Tjurved)

Reaktionsved (Tjurved)

Definition Ved med speciell anatomisk karaktär med avvikande egenskaper, som vanligen uppstår i krokiga eller lutande träd och i grenar. Mest utmärkande är mycket stora rörelser i fiberriktningen vid fuktförändring.
Krav Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta.
Mätregel Sammanlagd area på sida. A = x1y1 + … + xnyn.

 

Snedfibrighet

Snedfibrighet

Definition Fiberriktningens avvikelse i förhållande till virkesstyckets
längdriktning. Bedöms på ytsidan. Avser ej fiberstörning omkring kvistar eller andra lokala avvikelser.
Krav Inte tillåten / tillåten.

 

Vresved

Vresved

Definition Fibrer, som växer i täta oregelbundna kurvor.
Krav Inte tillåten / tillåten.

 

Toppbrott

Toppbrott

Definition Fiberstörning, som uppstår då ett toppskott bryts och ett sidoskott tar över dess roll, varefter det hela så småningom vallas in i den allt grövre stammen. Beroende på hur sågsnittet ligger i stocken så framträder toppbrottet antingen tydligt och illustrativt på plankans yta eller också går det på djupet och då ser man det som en grov men diffus fiberstörning. Uppträder ofta med vresved och röta.
Krav Inte tillåten / tillåten.

 

Märg

Märg

Definition Område inuti den första årsringen främst bestående av
mjuk vävnad. Mörk färg.
Krav Inte tillåten / tillåten.

 

Angrepp av mikroorganismer och insekter

Avser angrepp av svampar, bakterier och insekter.

  • Fast röta
  • Mjuk röta
  • Ytlig blånad
  • Djupgående blånad
  • Insektsangrepp.

Anmärkning Röta

Definition: Nedbrytning av trä på grund av svampar eller andra mikroorganismer som resulterar i uppmjukning, successiv förlust av hållfasthet och massa samt ofta ändring av färg och struktur.

Anmärkning Blånad

Definition: Av svamp förorsakad missfärgning i kulör från ljust blå till svart,
vanligen i splintved.

Fast röta

Fast röta

Definition Tidigt stadium av röta karakteriserat av missfärgade stråk och fläckar (ofta vid kvistar) i veden. Den allmänna strukturen och hållfasthetsegenskaperna är mer eller mindre oförändrade.
Krav Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta.
Mätregel Sammanlagd area på sida. A = x1 y1 + ... + xnyn.

 

Mjuk röta

Mjuk röta

Definition Veden har angripits av röta och förlorat i fasthet. Den ger efter för tryck.
Krav Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta.
Mätregel Sammanlagd area på sida. A = x1 y1 + ... + xnyn.

 

Ytlig blånad

Ytlig blånad

Definition Av svampar orsakad ytlig blånad, mindre än 2 mm djup, som försvinner vid hyvling.
Krav Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta.
Mätregel Sammanlagd area på sida. A = x1 y1 + ... + xnyn.

 

Djupgående blånad

Djupgående blånad

Definition En blånad som inte kan avlägsnas genom hyvling, finns vanligen i stocken redan före sågningen (stockblånad).
Krav Maximal sammanlagd area i procent av sidans yta.
Mätregel Sammanlagd area på sida. A = x1 y1 + ... + xnyn.

 

Insektsangrepp

Insektsangrepp

Definition Hål eller sting i virke orsakat av insekter eller insektslarver.
Krav Maximal diameter och maximal sammanlagd skadad area i procent
av sidans yta.
Mätregel Största diameter b, sammanlagd skadad area på sida. A = x1 y1 + ... + xnyn.

 

Produktionsrelaterade egenskaper

Vankant

Vankant

Definition Stockens ursprungliga mantelyta med eller utan bark på ett hörn hos sågat virke. Även yta bildad vid rundreducering.
Krav Maximal sammanlagd vankant på ett hörn i procent av virkesstyckets längd. Maximal vankantsbredd på flatsida respektive kantsida i mm.
Mätregel Sammanlagd längd i ett hörn, y = y1 + … + yn.
Största vankantsbredd på flatsida x1,
Största vankantsbredd på kantsida x2.

 

Sprickor

Anvärkning. Definition: Öppning mellan vedcellerna.

Torkspricka

Torkspricka

Definition

Ej genomgående torkspricka:
Torkspricka som är synlig på endast en av virkesstyckets sidor.

Genomgående torkspricka:
Spricka, genomgående från en sida till en annan.

Krav Maximal sammanlagd sprucken längd, y i procent av virkesstyckets längd.
Mätregel Sammanlagd sprucken längd, y = y1 + … + yn (= spricklängd) mätt parallellt med virkesstyckets längdriktning.

 

Ändspricka

Ändspricka

Definition På virkesstyckets ändyta framträdande spricka. Är oftast genomgående och av begränsad längd.
Krav Maximal längd y i procent av virkesstyckets bredd.
Mätregel Enskild sprickas längd, mätt parallellt med virkesstyckets längdriktning.

 

Deformationer

Anmärkning. Definition: Formförändring hos ett virkesstycke till följd av förändrat fuktinnehåll
eller bearbetning.

Flatböj

Flatböj

Definition Böj i virkesstyckets längdriktning vinkelrätt mot flatsidan.
Krav Max pilhöjd w, i mm.
Mätregel Största avvikelse, pilhöjd w, över sämsta 2 m längd.

 

Kantkrok

Kantkrok

Definition Böj i virkesstyckets längdriktning vinkelrätt mot kantsidan.
Krav Max pilhöjd x, i mm.
Mätregel Största avvikelse, pilhöjd x, över sämsta 2 m längd.

 

Skevhet

Skevhet

Definition Virkesstycket skruvformat i sin längdriktning.
Krav Max pilhöjd y, i procent av virkesstyckets bredd.
Mätregel Största avvikelse, pilhöjd y, över sämsta 2 m längd mot virkesstyckets splintsida.

 

Kupighet

Kupighet

Definition Böj i virkesstyckets tvärriktning tvärs flatsidan.
Krav Max pilhöjd z, i procent av virkesstyckets bredd.
Mätregel Största avvikelse, pilhöjd z, över virkesbredd.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan