Cellstruktur

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2017-12-14

Cellerna är med sina glukosmolekyler trädets minsta byggnadsdelar. Hos barrträden kan cellerna delas in i de två huvudgrupperna trakeider (fibrer) och parenkymceller.

Fibrerna upptar 90-95 procent av trädstammens volym. När fibern är färdigbildad dör den. Det innebär att nästan alla celler i trädet är döda. Parenkymcellerna är däremot levande i splintveden, medan de är döda i kärnveden.

Vedkemi

Cellerna består i sin minsta del av sockerarten glukos. Den är sammankopplad till långa cellulosakedjor, som i sin tur är sammanlänkade till mikrofibriller. Mikrofibrillerna buntas ihop till fibriller. Dessa i sin tur bildar lameller som bygger upp cellväggarna i olika skikt.

Cellstruktur
Bild 1. En principbild av hur fiberväggen är uppbyggd
.

Cellstruktur
Bild 2. Ett tvärsnitt av hur fiberväggen är uppbyggd och hur fibrerna är sammanfogade med mittlamellen. ML = Mittlammelen, P = Primärväggen, S 1,2,3 = Sekundärvägg 1,2 och 3, V = Vårtlager.

 

Mittlamellen är ett sammanhållande skikt mellan cellerna. I ett tidigt stadie bestående huvudsakligen av pektin, men blir senare starkt förvedad med inlagring av lignin. Skikttjockleken är 0,2-0,1µm. Primärväggen är den tunna väggen som finns kvar sedan cellen bildades. Den har en tjocklek av 0,1-0,2 µm. Den innehåller förutom cellulosa, hemicellulosa, pektin, proteiner och lignin. Mikrofibrillerna bildar i den yttre delen av skiktet ett oregelbundet nätverk. I den inre delen kan de vara riktade nästa vinkelrätt mot cellaxeln. Sekundärväggen formas på insidan av primärväggen och är genom sin tjocklek den viktigaste delen av hela cellväggen. Sekundärväggen delas upp i olika skikt (S1, S2 och S3) som särskiljer sig genom olika mikrofibrillvinklar för varje skikt. Vårtlagret är cellväggens innersta del och omsluter cellens hålrum, också kallat lumen. Skiktet har en vårtliknande struktur och kan påverka vätskediffusionen genom cellväggen.

Totalt består cellväggen av 40 till 160 fibrillager, minst i vårveden och flest i sommarveden. Mellan fibrillerna inlagras hemicellulosa, som i sin minsta beståndsdel också består av sockerarter som till exempel xylos, galaktos och mannos. När fibern är fullvuxen inlagras lignin i cellväggen. Lignin är en amorf fenolpropanenhet som fungerar som lim både mellan fibrillerna och mellan trädets alla fibrer. I cellväggarna och speciellt i parenkymcellerna finns mindre mängder extraktivämnen. Dessa brukar indelas i grupperna skyddsämnen, näringsämnen och oorganiska ämnen (aska). Den kemiska sammansättningen hos barrträdens ved framgår av tabellen.

Ämne Procent av vikten per träslag
  Gran Furu
Cellulosa 41 45
Hemicellulosa 26 20
Lignin 29 28
Extraktivämnen 3 6

Tabell 1. Barrvedens kemiska sammansättning.

Vedanatomi

Vedens fibrer är tunna som hårstrån och 0,5 till 6 mm långa. Kortaste fibern finner man vid märgen i stubben. Fiberlängden ökar ju högre upp i trädet man kommer utmed märgen och ju längre ut mot barken man kommer. Den längsta fibern finner man vid den första gröna grenen intill barken. Såväl vertikalt som radiellt i trädet förekommer stråk av parenkymceller. Radiellt är de lokaliserade till märgstrålarna. Hos de flerskiktade märgstrålarna omsluter parenkymcellerna horisontella hartskanaler som står i förbindelse med vertikala hartskanaler. Även dessa är omgivna av parenkymceller. Parenkymcellerna lagrar och transporterar näringsämnen till trädets levande celler. När trädet börjar bilda kärna, vid ungefär 30 till 50 års ålder, avsöndrar parenkymcellerna hartser som täpper till fibrernas porer och cellhåligheter. Detta leder till att den kapillära vätsketransporten avstannar och att vätskediffusionen försvåras.

Den märgnära veden, även kallat juvenilveden, omfattar 10-20 årsringar närmast märgen. Juvenilveden har helt andra egenskaper än den mogna veden vilket vid torkning kan orsaka deformationer i form av skevhet och sprickor. Deformationerna som kan uppstå beror främst på en större mikrofibrillvinkel i sekundärväggen, se bild 2, vilket leder till en större longitudinell krympning (cirka 2,5 procent) jämfört med krympningen hos den mogna veden som är mindre än 0,1 procent.

Virkets celler och uppbyggnad.
Bild 3. Virkets celler och uppbyggnad
.

Vedens tillväxt

Under växtsäsongen bildas nya celler i kambiet. Kambiet är det tillväxtskikt som finns under barken längs med hela stammens sida. De celler som bildas under vår och försommar är korta och relativt sett breda och har tunna väggar. Det medför att torr-rådensiteten är låg, cirka 300 kg/m3. Sommarvedscellerna, som bildas under sommaren, är 20 – 25 procent längre och har avsevärt tjockare cellväggar än vårveden. Den tjockare cellväggen innebär att sommarvedscellerna är cirka tre gånger tyngre än vårvedscellerna och att de har en torr-rådensitet som är cirka 900 kg/m3. På grund av skillnader i densitet syns vårveden som en ljusare ring än den mörka sommarveden. Densiteten hos virke, en viktig faktor för många virkestekniska egenskaper, bestäms till stor del av sommarvedens andel av årsringens bredd. Att bedöma densiteten utifrån enbart årsringens bredd är därför missvisande.

 

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Genom att klicka på skicka lämnar du ditt samtycke.
Läs vår integritetspolicy.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan