Trädets tillväxt och virkeskvalitet

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2017-12-14

På våren, när trädets hormoner signalerar att nu är det dags att börja växa, skjuter trädtoppen ett nytt skott och bildar ett nytt grenvarv samtidigt som tillväxtlagret utmed hela stammen börjar producera vedfibrer.

Ett ungt träd, som står på god mark, kan under en växtsäsong växa över en halv meter i höjd medan mogna träd nöjer sig med någon decimeter. Diametertillväxten kan på mycket bra marker vara nästan en centimeter per år hos unga träd, medan 2-3 mm är mera vanligt hos mogna träd. Stammens tillväxt kan man beskriva som att en kon med ett par mm godstjocklek varje år träs på stammen.

Tillväxthastigheten hos ett träd beror på plantans genetiska egenskaper samt framförallt på växtplatsen och på hur starka röjningarna och gallringarna är. Granar kan under gynnsamma växtförhållanden bli upp mot 40 meter och tallar upp till 30 meter höga.

Växtprocessen

Bild 1. Toppskott och ny årsring.

Kvistighet

Grenarna växer på samma sätt som trädet i tvärsnitt och längd. All tillväxt på längden sker från grenspetsarna. Toppskottets möjlighet att växa upphör om toppen skadas till exempel genom åverkan av vilt eller för att toppen bryts av. Andra tillväxtspetsar kommer då att ta över, vilket innebär att ett sidoskott - en gren - bildar ny topp. Grenarnas utveckling beror på genetiska faktorer och tillgång på näring, vatten och ljus. Grenar kallas alltså de delar på trädet som håller upp barren utanför stammen. Inne i stammen och det som syns i träprodukter heter kvistar. Kvistarnas form och storlek är med andra ord en följd av grenarnas tillväxt och förhållandena på trädets växtplats. Stora grova kvistar tyder på ljus och luftig växtplats, det vill säga ett glest bestånd. Fristående granar har därför mycket grova grenar. Många små kvistar tyder på en skuggig växtplats, det vill säga ett tätt bestånd. Under sådana förhållanden kan även granen bli i det närmaste kvistfri. Mycket täta bestånd löper dock stor risk att drabbas av snö- eller stormskador.

Bild 2. Fristående gran och gran i tätt bestånd.

Grenarna kan leva under hela trädets livscykel eller dö och falla av, allt beroende på hur tätt träden står i beståndet. Kvarvarande kvistar inne i stammen vallas över vid vedbildningen. Detta är typiskt för tallen, som har en naturlig kvistrensning till cirka en tredjedel av stamlängden. Kvar inne i stocken blir spåren av de gamla kvistarna. Beroende på grenarnas utseende i den sågade plankan talar man om olika sorters kvistar.

Förekomsten av kvistar hos virke påverkas av skogsbruksåtgärderna. Täta förband i det unga beståndet ger många små grenar. Vid röjningen minskar de kvarvarande trädens konkurrens om ljus och näring genom att bland annat skuggande lövträd och vissa barrträd tas bort. Vid de följande gallringarna tar man bort de svagare träden och ger de livskraftiga träden möjlighet att utvecklas, i konkurrens med lika stora omkringstående träd. Grentillväxten sker huvudsakligen i toppen på trädet.

Virkesegenskapernas variation längs stammen

Den biologiska variationen gäller inte bara från träd till träd utan också inom träd från rot till topp, från märg till bark. Man kan illustrera detta med att ta en tall och dela den i tre stockar. Detta medför att rotstocken kan vara lämplig för en viss slutprodukt medan toppstocken är lämplig för en helt annan. Variationer förekommer även mellan träslagen.

"Tallen är det unga trädet".

"Furan är det mogna trädet, där kärnans diameter är större än halva stammens diameter".

"Furu är det sågade virket".

Fritt efter Christopher Polhem 1661–1751.

Furu

Sidobrädor från furans rot- och mellanstock är vanligen kvistfria. Ur dessa brädor kan bästa virket för snickeriändamål och möbler tas. Centrumutbytet från rotstocken har ofta en stor andel kärnved vilket gör den naturligt beständig och lämplig för fönsterämnen. Mellanstocken innehåller en större andel splintved och mer torra kvistar och svartkvist. Detta gör mellanstocken lämplig för tryckimpregnering.

Furans toppstock har vanligen friska kvistar, även kallat grönkvist, ända ut i sidobrädorna. Detta virke används vanligen till golvbrädor och invändiga panelbrädor men kan också användas till möbler, men då vanligen till ett billigare möbelsortiment.

Gran

Inom granen är skillnaderna från rot till topp mindre. Helt kvistfritt virke från gran förekommer sällan då träden ofta behåller grenar ända ner till marken under hela sin livslängd. Olika kvisttyper förekommer likartat längs hela stammen och virke från de olika stockarna kan därmed vara lämpade för samma ändamål.

Granvirke är det främsta bygg- och konstruktionsvirket i Sverige och det lämpar sig väl för utvändiga panelbrädor. Det stora användandet av gran inom byggbranschen förklaras främst av granens goda vattenavvisande egenskaper. Granensvedens uppfuktning sker långsammare än furans vilket gör virket mindre känsligt för fuktrelaterade problem i byggprocessen.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Genom att klicka på skicka lämnar du ditt samtycke.
Läs vår integritetspolicy.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan