Tillfälliga konstruktioner

Publicerad 2003-09-01

Under byggtiden behöver ofta en del tillfälliga konstruktioner göras.

Det handlar till exempel om att stabilisera byggnaden innan stommen är färdigbyggd eller att tillfälligt förstärka stommen genom stämpning. Ställningar och skyddsanordningar kan även behövas.

Stabilisering 

Trästommar dimensioneras för att under bruksskedet kunna uppta och stå emot alla förekommande laster, såväl horisontella som vertikala (även lyftkrafter). Detta sker genom samverkan mellan olika material och komponenter.

Under byggskedet appliceras stegvis alla de komponenter som ger byggnaden dess slutliga stabilitet. Lastförutsättningarna kan vara mycket annorlunda innan en byggnad är helt färdig. Ordningsföljden för sammanfogningen är därför inte oväsentlig. En byggnads permanenta stabilisering bör så snart som möjligt färdigställas efter stomresningen.

Stabilisering mot horisontella vindlaster sker vanligen genom skivverkan hos bjälklag, tak och väggar. Skivverkan betyder att ett konstruktionsskikt upptar krafter i sitt eget plan. Skivmaterial som plywood, träfiber-, spån- eller gipsskivor ger skivverkan. Då måste dock skivmaterialet vara tillräckligt tjockt för att inte buckla och tillräckligt väl förankrat vid regelverket. Spontad träpanel ger inte lika god skivverkan men är tillräcklig för mindre byggnader, till exempel småhus och kontorspaviljonger. I större byggnader måste trästommen ofta kompletteras med vindstag av stål eller trä, vilka även behövs under byggtiden.

Trästommar i större byggnader, till exempel hallbyggnader, kan stabiliseras med band eller linor av stål som spänns diagonalt som krysstag eller av speciella vindfackverk.

Träbjälklag med undergolv ger tillräcklig skivverkan för småhus och andra mindre byggnader. Laster på tak- och bjälklagsskivor överförs till väggar och grund via beslag och spikförband.

Husets stabilitet under byggtiden behöver som regel kontrolleras för vindriktningar vinkelrätt mot och parallellt med husets långsidor. Dessutom behöver vridstyvheten kontrolleras.

Kontroll av stabiliteten under byggtiden är ett viktigt moment vid dimensionering av en byggnads stomme men det är i arbetsplaneringen som de slutliga villkoren bestäms. Ett möte mellan platsledning och konstruktör ska därför alltid hållas före byggstart och förutsättningarna för produktionen ska fastställas och dokumenteras.

Vanliga åtgärder för högre trähus är att träskivor i viss utsträckning måste anbringas på väggarna innan stommen byggs färdig. Om väggarna måste vara tillgängliga för installationer eller isolering i ett senare skede kan endast en sida bekläs med träskiva. Detta lastfall kan vara dimensionerande för skivtjockleken.

Stämpning

Förstärkning av stommen utöver vad som erfordras i brukarskedet kan ofta behövas, till exempel för att lägga in gipspaket på mellanbjälklag. Rådgör alltid med konstruktören om placering och stödstämpning och var medveten om att dessa stämp måste finnas kvar genom hela stommen tills överlasten på alla bjälklag har försvunnit.

Ställningar

Behovet av ställningar varierar med projektets utformning men är även starkt beroende av planeringen. Ställningsbyggande kan vara en avsevärd del av arbetsplatskostnaden och är en delfaktor att väga in vid val av prefabriceringsgrad.

Behovet av ställning längs husets fasad är en avgörande planeringsfråga. Den påverkar både byggprocessen och arbetsplatsens planering liksom markarbetenas utförande i tiden.

Den generella fråga som ska besvaras i planeringen är om något moment - för arbete eller skydd - kräver ställning. Denna planering omfattar även underentreprenörer såsom plåtslagare och målare. Om det visar sig att ställning behövs för enstaka mindre arbeten finns alternativ med sky-lifts upp till cirka 4 våningar. Behövs åtkomlighet utifrån för flera arbetsmoment brukar ställning användas om plats för sådan finns.

Med ställning underlättas en hel del skyddsarbete, till exempel för takbyggnad. Även möjligheten att efter stombyggnaden lyfta in material på respektive våning underlättas.

För mindre arbeten används ofta ställningar av trä medan det för större arbeten finns kompletta ställningssystem för olika ändamål. Trä används främst i spirställningar, till bockar samt till ställningsplank.

Spirställningar av trä används främst vid arbeten på mindre höjder, under 3 m, exempelvis vid uppsättning av träpanel på fasad eller målning. Ställningen ska vara gjord av fullgott virke, vanligen sort G4-2. Ställningens styrka och stabilitet är från säkerhetssynpunkt viktig. Ställningen får inte överbelastas.

Är man tveksam beträffande bärigheten hos ställningsplank kan de provbelastas genom att man lägger upp dem på två stöd med 4 m avstånd och låter en person med cirka 100 kg vikt hoppa på mitten. Kraftig nedböjning eller knakningar får inte uppkomma.

Till ställningsvirke används virke som ska uppfylla kraven för konstruktionsvirke. Begagnat virke får användas.

Ställningsplank bör färgmärkas och bör inte användas för annat ändamål.

Plank används även som landgångar för olika arbeten.

Bockar av trä används sällan för arbeten över 1,5 meters höjd. Bockar används främst inomhus för till exempel arbeten i tak. De spikas ihop och utförs efter lokal tradition.

Stegar av trä bör inte vara längre än 5 m. Arbete bör inte utföras från stege. Stegars kvalitet bör kontrolleras regelbundet.

Skyddsanordningar 

Skyddsräcken och skyddstak utförs enligt Arbetsmiljöverkets anvisningar. De kan vara helt av trä eller av kombination trä-metall. Vanligen används då trä i avbärare. Virke till skyddsanordningar ska vara i fullgott skick, vanligen lägst sort G4-2.

Skyddsanordningar ska alltid kontrolleras av arbetsledare och skyddsombud innan arbete påbörjas.

Bild 1. Skyddsräcke av trä kring öppning i bjälklag.

Bild 2. Spirställning för mindre fasadarbeten.

Bild 3. Provbelastning av ställningsplank.

Bild 4. Skyddsräcke vid bjälklagskant med avbärare av trä och ståndare av stål.

Bild 5. Skyddsräcke vid takfot med avbärare av trä.

Bild 6. Tillfällig stege av trä enligt ASS anvisningar.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Genom att klicka på skicka lämnar du ditt samtycke.
Läs vår integritetspolicy.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan