Gällande Plan- och bygglag, även ofta kallad PBL, trädde i kraft den 2 maj 2011. I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
Utöver omfattande information om tillståndsgivning för byggande definierar Plan- och bygglagen även några åtgärder som inte fordrar bygglov:
För alla småhus, såväl en- och tvåbostadshus som fritidshus och tillhörande uthus, får man utan bygglov:
- måla om i en annan kulör om byggnadens karaktär inte ändras väsentligt. Detta under förutsättning att inget annat föreskrivs i detaljplanen. Det kan exempelvis förekomma särskilda föreskrifter för småhusbebyggelse med höga kulturhistoriska värden.
- med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 m och inte sträcker sig mer än 3,6 m ut från huset.
- anordna skärmtak över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer om den sammanlagda arean av skärmtaken som uppförs på tomten inte överstiger 15 m2.
- i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra en eller flera komplementbyggnader, friggebodar, med en sammanlagd byggnadsarea om högst 15 m2 och med en största höjd från mark till taknock om 3 m.
- anordna eller ändra p-platser på husets tomtmark.
- uppföra eller ändra mast, torn, cistern eller ett litet vindkraftverk för fastighetens eget behov.
- sätta upp staket. Bestämmelser för genomsiktligheten samt höjden på staketet varierar dock mellan olika kommuner. Kontrollera med din kommun vad som gäller.
Friggebodar, skärmtak, murar och plank får inte placeras närmare tomtgräns än 4,5 m utan berörda grannars medgivande. Avstånd till gata och park ska dock alltid vara minst 4,5 m utan undantag. För att bygga inom strandskyddsområde, det vill säga normalt 100 m från hav, sjö och vattendrag krävs tillstånd, en så kallad strandskyddsdispens, oavsett om åtgärden kräver bygglov eller inte. Byggherren ansvarar själv för att byggnationen uppfyller gällande omgivnings- och egenskapskrav och till exempel inte utgör en fara för trafiksäkerheten.
Observera att en friggebod får byggas utan bygglov bara om den är en komplementbyggnad till ett bostads- eller fritidshus. Att bygga en friggebod som första byggnad kräver bygglov!
En utökning av bygglovbefrielsen infördes år 2014 och har även gjort följande åtgärder bygglovbefriade:
Komplementbyggnad med högst 25 m2 byggnadsarea och med max 4,0 m nockhöjd räknat från markens medelnivå invid huset. Byggnaden ska uppföras i omedelbar närhet av en- eller tvåbostadshus. Placeras huset närmare än 4,5 m från gräns mot granntomt krävs medgivande från berörda grannar, företrädesvis skriftligen. En placering närmare än 4,5 m från gräns mot gata och allmän plats kräver bygglov. Byggnaden får inrymma en självständig bostad med högst 35 m2 boyta. Funktioner i hemmet får överlappa varandra utan att vara avskiljbara som exempelvis samvaroytor och plats för vila. Ytor för köksinredning och förvaring tillåts vara mindre. Bostaden kan som minst ha 21 m2 boarea och ska vara tillgänglig. Avsteg från kraven på tillgänglighet godtas om bostad på högst 35 m2 inreds på en vind.
Tillbyggnad med högst 15,0 m2 bruttoarea (total våningsyta). Högst en tillbyggnad får göras per en- och tvåbostadshus och den bygglovsbefriade arean kan inte delas upp på flera tillbyggnader. Tillbyggnaden får inte byggas högre än bostadshusets nockhöjd mätt från markens medelnivå men kan byggas i flera våningar förutsatt att bruttoarean inte överskrider 15 m2. Tillbyggnaden får inte placeras närmare än 4,5 m från gräns mot granntomt. Om tillbyggnaden placeras närmare än 4,5 m från gräns mot gata eller allmän plats krävs bygglov.
Inreda ytterligare bostad i ett enbostadshus. Åtgärden är en ändringsåtgärd och detta innebär att de krav som ska vara uppfyllda beror på ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Om inredningen omfattar yttre ändringar som exempelvis nya fönster eller dörrar krävs det fortfarande bygglov.
Två takkupor får byggas på en- och tvåbostadshus om byggnaden inte redan har takkupor. Om byggnaden redan har en takkupa får ytterligare en takkupa byggas. Takkuporna får högst uppta halva takfallets längd. Om bärande delar berörs krävs anmälan.
Tänk på att en anmälan i de flesta fall ovan behöver lämnas in. Kraven på byggnader angående placering, användning, utformning och tekniska egenskaper gäller även om bygglov inte krävs. Det är i regel möjligt att genomföra de fyra ovan beskrivna åtgärderna på en och samma tomt. Åtgärderna kan strida mot detaljplan och områdesbestämmelser. Vid anmälan gäller fortfarande krav på kontrollplan, startbesked innan byggstart samt slutbesked innan byggnaden får tas i bruk. Krav enligt annan lagstiftning gäller också som exempelvis strandskydd enligt miljöbalken. Kommunen kan i detaljplanen besluta om undantag från bygglovbefrielsen och kräva bygglov ändå. Undantag gäller även för områden som utgör en kulturhistoriskt värdefull miljö eller om komplementbyggnaden, tillbyggnaden eller inredande av ytterligare bostad görs i närheten av flygplatser samt totalförsvarets övnings- eller skjutfält.
Kravet att underhålla byggnader innebär att bevara en byggnads egenskaper med avseende på:
- god energihushållning
- betryggande bärförmåga, stadga och beständighet
- trevnad, god hygien, god arbetsmiljö och tillfredsställande inomhusklimat
- tillfredsställande skydd mot olycksfall, uppkomst och spridning av brand
- skydd mot personskador vid brand
- avfall, som ska kunna tas om hand och forslas bort på ett tillfredsställande sätt
- tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Vidare ska anordningar till skydd mot olycksfall och brand, anordningar för en tillfredsställande avfallshantering samt anordningar för tillgänglighet hållas i stånd.
Att sköta om byggnader har inte bara en teknisk dimension. Det innebär också att man vårdar en del av det kulturarv vi övertar och lämnar efter oss till kommande generationer. Enligt Plan- och bygglagen ska kravet på underhåll anpassas till byggnadens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värde samt till omgivningens karaktär. Underhållsåtgärder ska alltså utföras så att bebyggelsens karaktär bibehålls. Materialval och färgsättning ska anpassas till byggnadens värde, karaktären på omgivningen och till lokala traditioner.
Speciella krav ställs på underhållet av särskilt värdefulla byggnader. Deras särart måste bevaras. Därför ställs det krav om bygglov för åtgärder som ändrar sådana byggnaders karaktär. Skötselåtgärder och underhåll bör syfta till att vidmakthålla funktioner och att bevara.
Att underhålla trähus kräver förståelse och kunskap, varsamhet och omdöme. Ett trähus som inte underhålls förfaller successivt. Erfarenheter visar att hårdhänt och okänsligt utfört underhåll kan skada ännu mer.
