Utseendemässigt kan man inte skilja mellan kärnved och splintved hos gran. Liksom hos furu är veden hos granvirke karakteriserad av årsringar med ljus vårved och mörkare sommarved men granvirke är generellt något mera vitaktigt än furuvirke.
Kvistarna i granvirke är förhållandevis små och inte som hos furu omgivna av hartsstråk. Hållfasthetssorteringen innebär visserligen att kviststorleken i virket begränsats men limträ är långt ifrån kvistrent. Även virke med hög hållfasthet kan innehålla ganska stora kvistar. Granvirke har ofta små pärlkvistar, vilket furu inte har. Furu har oftast ovala kvistar.
Limträ kan, om så önskas, även tillverkas med lameller av furu eller impregnerad furu. Även lärk förekommer. Utseendemässigt är furu något mörkare än gran. Furukärnan skiljer sig markant från splintveden genom sin mörkt rödbruna kulör. Impregnerad furu är vid leverans i regel svagt grön till färgen. Denna gröna färg är, i likhet med limträets naturliga färg, inte beständig. Beträffande användning av limträ med lameller av impregnerat virke, se avsnittet Impregnerat limträ.
Obehandlat limträ bör i likhet med annat trä inte exponeras utomhus för väder och vind då det med tiden blir grått eller gråbrunt. Det är ligninet (träets naturliga ”lim”) som bryts ned på ytan.
Figur 2 Lamelleringseffekten
Med limträ utjämnas inverkan av virkesdefekter. Risken är mycket liten att defekter, till exempel större kvistar i flera lameller, ska hamna i samma snitt. För en enskild planka kan en enstaka kvist väsentligt försämra hållfastheten.
Figur 3 Konstruktionselement av limträ har högre genomsnittlig hållfasthet och mindre spridning i hållfasthet än motsvarande element av konstruktionsvirke.
fk1 - fk2 = skillnad i karakteristiskt hållfasthetsvärde.
fm1 - fm2 = skillnad i hållfasthetens medelvärde.
n = antal provstycken.
f = hållfasthet.
Figuren avser limträ med stort antal lameller.
