Svenskt Trä Logo

1.3.5 Laster på takkonstruktion under uppförandefasen

Publicerad 2021-11-02

Under montageskedet kan det ibland krävas temporära stagningar som måste dimensioneras för de krafter som kan uppkomma under byggtiden.

Den information som en byggnadskonstruktör behöver för att beräkna laster och dess effekter på en takkonstruktion under uppförandeskedet har sammanställts nedan under en så kallad tillfällig

dimensioneringssituation. Tillfällig dimensioneringssituation är enbart aktuell under en mycket kortare tidsperiod än bärverkets avsedda livslängd. Den aktuella dimensioneringssituationen som behandlas är bärverk under montage. De primära laster som ska beaktas i uppförandefasen av ett bärverk är:

  • Permanent last, G, det vill säga takkonstruktionens egenvikt.
  • Variabel last, Q, det vill säga huvudsakligen snölast och vindlast.

Nedan behandlas endast de laster som kan leda till stommens instabilitet i sidled, som oftast är orsaken till haverier under montagefasen. Därför beaktas endast vindlast i avsnittet. Andra ordningens effekter, orsakade av avvikelser från den ideala geometrin kan, för normala spännvidder och vanlig slankhet av bärverkets delar, i regel försummas vid stabilitetskontroll av lätta stommar under uppförandefasen.

Vindlast på bärverk enligt SS-EN 1991-1-4

Resulterande kraft på en takstol eller en bärverksdel orsakad av vind kan bestämmas på följande sätt enligt SS-EN 1991-1-4, avsnitt 5.3:

\(F_{\mathrm{w}}=c_{\mathrm{f}}\cdot q_{\mathrm{p}}(z)\cdot A_{\mathrm{r}\mathrm{e}\mathrm{f}}\)

där:

cf
är formfaktorn för kraft på bärverket.

qp(z)
är det karakteristiska hastighetstrycket för referenshöjden z.

Aref
är bärverkets eller bärverksdelens referensarea, det vill säga den anblåsta arean.

Formfaktorn för kraft, cf , enligt SS-EN 1991-1-4, avsnitt 7.9.2, ger den resulterande vindlasten på bärverket eller bärverksdelen. För takstolar och balkar under montage kan man anta cf = 1,8.

Det karakteristiska hastighetstrycket, qp(z), på höjden z i meter, kan bestämmas enligt:

\(q_{\mathrm{p}}(z)=c_{\mathrm{e}}(z)\cdot q_{\mathrm{b}}\)

där:

ce(z)
är exponeringsfaktorn.

qb
är referenshastighetstrycket i N/m2 enligt qb = 0,625 ∙ vb2.

Figur 1.4 Exponeringsfaktorn ce(z).
Figur 1.4 Exponeringsfaktorn ce(z).

Vid dimensionering av bärverk under montage kan man definiera referensvindhastigheten vb som en funktion av årstid, på 10 m höjd över marken i terrängtyp II:

där:

vb,0
är referensvindhastighetens grundvärde (den karakteristiska medelvindhastigheten under 10 minuter) i m/s som bestäms på 10 m höjd över marken i terrängtyp II, se figur 1.3.

cseason
är årstidsfaktorn, se tabell 1.9.

Tabell 1.9 Årstidsfaktorn cseason för årets månader.

Månad cseason
Januari 1,00
Februari 0,83
Mars 0,82
April 0,75
Maj 0,69
Juni 0,66
Juli 0,62
Augusti 0,71
September 0,82
Oktober 0,82
November 0,90
December 1,00

 

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok