Brandstopp

Beroende på typ av träkonstruktion förkommer hålrum på olika ställen och i olika omfattning vilket medför att problemet skiljer sig åt från byggnad till byggnad.

Dolda bränder kan vara fullt utvecklade eller pyrande. Fullt utvecklad brand kan uppstå när en konstruktion bryts upp och en pyrande brand får lufttillgång. Fullt utvecklade bränder i hålrum kan ha snabbare förlopp än standardbrandkurvan.
Brandspridningshastigheter på 2–8 m/min har registrerats. Brand i luftspalter bakom fasadbeklädnad kan snabbt spridas uppför fasaden på grund av skorstenseffekten. Pyrande bränder är inte så allvarliga innan de får lufttillförsel, men de är svåra att upptäcka för räddningstjänsten.

Detaljlösningar får allt större betydelse när man bygger stora, höga och komplexa hus, som ofta dimensioneras med övergripande brandteknisk ingenjörsvetenskap, då detaljlösningar ofta inte ingår i konceptet. Korrekt utförda detaljlösningar har betydelse främst för skydd mot brandspridning mellan brandceller. Detta måste kontrolleras noggrant i hela byggprocessen. Se också Just A., Brandon D., Östman B.: Brandstopp i modulhus. Bygg & teknik nr 6, 2016.

Risk för brandspridning i hålrum finns i alla typer av byggnader, men kan få mer allvarliga konsekvenser i träbyggnader. Minskad brandspridning i hålrum kan uppnås på två sätt, antingen genom att avskilja med brandstopp eller genom att fördröja och underventilera branden. I båda fallen kan lufttäta eller ventilerade brandstopp användas. Att förhindra brandspridning i hålrum kan få stor påverkan på brandförloppet, då denna brand är svårsläckt.

Typer av brandstopp

Brandstopp kan vara massiva förslutna eller ventilerade i konstruktioner och ventilerade för fasader och vindar. Hålrum innehåller ofta brännbara material som inte kan provas enligt nuvarande verifikationsmetoder. Däremot har ett förslag på ny metod för oventilerade brandstopp i modulkonstruktioner med brännbara material tagits fram och ett antal tester genomförts varifrån vissa slutsatser kan dras.

Massiva brandstopp (lufttäta) är vanligast och kan bestå av trä, stenull eller gips. Vissa massiva brandstopp har provats enligt provningsmetoden för brandmotstånd hos väggar eller bjälklag EN 1364 och visat sig klara EI 30 eller EI 60.

Ventilerade brandavskiljande brandstopp (brandavskiljande, med verifierat brandmotstånd) används i ventilerade hålrum som passerar brandcellsgränser. Vissa ventilerade brandstopp har provats enligt EN 1364 eller EN 1366-4 (provningsmetod för linjära tätningar). De kan bestå av trä, metall eller brandsvällande material.

Ventilerade brandfördröjande brandstopp (brandfördröjande) används på ventilerade vindar, fasader eller tak. De kan bestå av bafflar eller smala spalter. Normalt har dessa brandstopp inte brandprovats och standardkriterier saknas.

Verifiering av brandtekniska egenskaper hos brandstopp

EOTA har riktlinjer för brandstopp för hålrum, ETAG 026 Del 5. Ett femtiotal produkter har för närvarande tekniskt godkännande enligt dessa riktlinjer. Europeiska standarder för att prova och klassificera brandstopp i träkonstruktioner saknas för närvarande, men arbete med att utveckla en standard för provning av ventilerade och massiva brandstopp både inomhus och i fasader pågår.

Massiva brandstopp kan verifieras enligt EN 1364-6 eller ETAG 026 Del 5.

Ventilerade brandstopp kan verifieras enligt EN 1363-1 (mätning och kriterier), EN 1366-3 (tätningar för genomföringar), 1366-4 (tätningar för linjära öppningar) och 1366-6 (hålbjälklag) för EI-klassificering. För fasad kan SP Fire 105 användas för både massiva och ventilerade brandstopp.

Brandstoppen ska säkerställa att byggnadsdelens brandmotstånd bibehålls, vanligen EI 30 eller EI 60 för väggar och bjälklag. För ventilerade hålrum i väggar är brandklassade vertikala brandstopp vanligtvis massiva, medan horisontella brandstopp är ventilerade. Brandstopp rekommenderas i modulkonstruktioner även om brandavskiljning enligt kraven i byggreglerna många gånger kan uppfyllas även utan.

Bild 1. Exempel på massivt brandstopp i anslutning mellan lägenhetsskiljande vägg och bjälklag.

Bild 2. Olika typer av massiva brandstopp av stenull.

Bild 3. Exempel på ventilerade brandstopp i ytterväggar med ventilerad luftspalt.

Bild 4. Exempel på olika typer av ventilerade brandstopp med svällande funktion. Till vänster luftspaltsventil och till höger svällband.

Luftspalter i fasadsystem

Brandspridning i en luftspalt bakom en fasadbeklädnad kan ske snabbare än på fasadytan. Luftspalten ventileras för att undvika fuktproblem, men kan sprida brand från luftintaget vid fasadens underkant till vindar via luftuttaget vid fasadens överkant. Utan brandstopp i luftspalten kan konsekvenserna bli allvarliga. Brandspridning till takfot och vindar måste förhindras, se avsnittet Tak och takfot.

Brandstopp i luftspalter i fasadbeklädnader kan behövas i brandcellsgränser, både horisontellt och vertikalt, se Bild 5. Brännbara fasadsystem kan testas och godkännas enligt SP Fire 105. Många, men inte alla, godkända lösningar har brandstopp monterade. Formellt ska den brandstopp som monterats vid testet som legat till grund för godkännandet användas. Avsteg från den testade konstruktionen ska verifieras med analytisk dimensionering. Även om brandstopp inte ingått i den testade/godkända träfasaden rekommenderas generellt att brandstopp används för att få en robust brandteknisk utformning.

Ventilerade horisontella brandstopp har provats som linjära tätningar enligt EN 1366-4 och de fungerar dessutom som hinder för pyrande brand i dolda utrymmen.

Det kan finnas svårigheter att få brandsvällande lister att blockera en snabbt utvecklad brand och på så sätt hindra antändning av oförbrända gaser inuti luftspalten. Produkter testade med standardiserade testmetoder bör användas.

Bild 5. Brandstopp i luftspalter i utvändig beklädnad.

Bild 6. Exempel på ventilerade brandstopp i luftspalt ovanför fönster.

Riktlinjer för brandstopp i modulkonstruktioner

Dessa riktlinjer syftar till att visa hur funktionen hos olika typer av brandstopp i modulbyggnader kan verifieras och dokumenteras.

I. Grundkrav

• Brandstopp bör installeras i hålrum för att hindra att dolda bränder uppstår och sprids mellan brandceller. Konstruktioner utan hålrum rekommenderas i första hand.
• Brandstopp ska förhindra att flammor och höga temperaturer sprids i hålrummet.
• Brandstopp i hålrum med brännbara ytor behöver uppfylla högre krav.

II. Funktionskrav

• Temperaturen i hålrummet över brandstoppet får inte överstiga 300 °C under eller efter brandexponeringen.
• Temperaturen i hålrummet över brandstoppet får inte stiga efter brandexponeringen (när syrgashalten ökar).

III. Verifikationsmetoder

• Brandstopp kan verifieras genom brandprovning enligt den europeiska metoden EN 1364-6.
• Provningen kan genomföras i modellskala. Tester har utförts utifrån vilka lämplig utformning enligt IV nedan tagits fram.

IV. Exempel på produkter som uppfyller kraven

• Brandstopp bör täcka hela luftspaltens bredd och ha en höjd om minst 75 mm eller 1,5 x spaltbredden.
• Isolermaterial såsom mineralull och stenull har bättre effekt än svällande lister (på grund av att de är täta redan från start). Tester visar att för bäst effekt ska de vikas dubbla i en U-form vid monteringen.
• En densitet om minst 50 kg/m³ (efter kompression) bör eftersträvas.
• Bäst effekt fås med multipla brandstopp.
• Plastfolie runt brandstoppen som kan smälta vid brand bör undvikas. Minst klass E bör uppfyllas.

V. Kontroller

• Den faktiska monteringen är avgörande för att garantera funktionen och kan endast kontrolleras under byggtiden.
• Kvaliteten på utförandet måste granskas noggrant av den ansvariga entreprenören.Ytterligare tredjepartskontroller rekommenderas, särskilt i större byggnader.
• Ansvarsfördelningen mellan de olika yrkeskategorierna måste vara klart uttalad och måste kommuniceras och förankras tidigt i byggprojektet. Ansvarsfördelningen i gränssnitten mellan olika aktörer måste vara tydlig.

VI. Övrigt

• Byggnadstekniska detaljlösningar ska inkluderas i brandskyddsdokumentationer och brandskyddsbeskrivningar, som måste upprättas för alla nybyggnader. De ska beskriva hur brandkraven uppfylls i den aktuella byggnaden.

Bild 7. Exempel på brandstopp mellan moduler av KL-trä. Direktkontakt mellan vertikalt och horisontellt KL-trä måste undvikas av akustiska skäl, till exempel genom dämpande skikt.