Brandsäkra ventilationsöppningar kan skapas genom ventilerade tätningar med linjära öppningar. Några sådana har vid tester visats uppfylla EI 30 enligt EN 1366-4 eller klarat ad hoc-prov (med icke standardiserade testmetoder) med liknande påkänning. Det finns typgodkända ventiler som klarar EI 30 – EI 90. För att minska risken för brandspridning via takfot till vind kan öppningar minskas i omfattning. En 50 mm öppning eller 1/300 av takytan krävs vanligtvis för tillräcklig ventilation. Topografi, klimatförhållanden och vind kan dock reducera den effektiva ventilationsarean till praktiskt taget ingenting, beroende på den rådande vindstyrkan. Nationella riktlinjer och lokala klimat- och vindförhållanden kan möjliggöra smalare öppningar.
Brandklass för takfot bör komplettera brandmotståndet hos övriga byggdelar så att den totala brandmotståndstiden från en brandcell till vinden, eller via vinden till andra brandceller, kan uppfyllas. Takfoten ska uppfylla minst klass EI 30. Massivt trä, träskivor, till exempel plywood ≥ 45 mm eller gipsskivor typ F ≥ 15 mm rekommenderas. Ventilationsöppningar måste vara av samma brandklass och sådana produkter finns på marknaden.
En annan möjlighet är att använda täta takfötter och ventilera via taket.
Tak och vindar
Tak och vindar blir ofta tidigt brandexponerade, eftersom brand snabbt sprids uppåt. Detta är ett problem i alla byggnader, men träbyggnader kan vara känsligare och kräva särskilda åtgärder. Räddningstjänsten tvingas ofta låta hela taket brinna bort, vilket är mindre lämpligt med lätta vindsbjälklag i trä.
Ett exempel på utförande av ventilerat tak ges i Bild 2.
Sektionering
Vindsutrymmen ska sektioneras över brandcellsgränser för att begränsa brandspridning. Vindarska enligt byggreglerna sektioneras i sektioner om maximalt 400 m2 Sektioneringen ska uppfylla klass EI 30. I byggnadsklass 1 ska vindar därutöver delas in i sektioner om högst 1200 m2 som uppfyller brandteknisk klass EI 60 eller högre.
Om vindsutrymmet ingår i nedanförliggande brandcell eller om vindsutrymmet innehåller begränsad andel brännbart material krävs inget skydd mot brandspridning.
Brandmotstånd för brandpåverkan uppifrån för vindsbjälklag beräknas enligt Eurokod 5, del 1-2. Se även avsnitt Avskiljande förmåga (EI).
Brandegenskaper hos yttertak i trä
Yttertak kan utsättas för antändning genom flygbrand, strålning från närliggande bränder, reparationsarbeten och fyrverkerier. Brandklassen BROOF (t2) enligt EN 13501-5 används. Då avstånd mellan byggnader understiger 8 meter får inte brännbar taktäckning användas direkt på brännbart underlag utan en mineralullsboard eller liknande behöver användas som underlag.
Träprodukter kan i sig själv uppfylla BROOF (t2) men för att få klassningen krävs verifiering genom provning enligt EN 13501-5. Följande produkter har verifierats genom brandprovning:
- Träpanel av furu eller gran, med tjocklek ≥ 20 mm
- Takspån av furu eller gran, med tjocklek ≥ 25 mm. Takspånets tjocklek kan vara mindre vid den övre änden och minska ned till ≥ 2 mm. Takspånet kan vara doppat i tjära.
Båda produkttyperna kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag. Det finns för närvarande ingen information om brandegenskaperna hos yttertak i trä som modifierats för ökad beständighet mot biologisk nedbrytning vid utomhusanvändning.
Bild 1. Ventilationsöppningar vid takfot ska undvikas. Detta gäller särskilt över fönster. Flammorna ut från en övertänd lägenhet når en våning upp oberoende av fasadbeklädnad. Det finns ventilerade takfotsventiler som uppfyller kravet EI 30.
Bild 2. Ventilering av kall vind utan öppning vid takfot.
