Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Brandstopp i hålrum

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2017-10-16

En brand är lätt att släcka när byggnaden är indelad i inte alltför stora brandceller eller har sprinkler. 

Undantaget är brandspridning i dolda utrymmen såsom hålrum i väggar och bjälklag, vindar och ventilationsöppningar i fasader eller tak.

Bränder i hålrum är oförutsägbara, de kan utvecklas snabbt eller lång-samt och är en stor utmaning för räddningstjänsten. De är svåra att hitta och upptäcks ofta för sent. De kan krypa genom byggnadens dolda utrymmen och bryta ut där man minst väntar sig. Detta är ett stort problem i äldre träbyggnader, men kan hanteras i moderna träbyggnader med olika typer av brandstopp.

Dolda bränder kan vara fullt utvecklade eller pyrande. Fullt utvecklad brand kan uppstå när en konstruktion bryts upp och en pyrande brand får lufttillgång. Fullt utvecklade bränder i hålrum kan ha snabbare förlopp än standardbrandkurvan. Brandspridningshastigheter på 2-8 m/min har registrerats. Brand i luftspalter bakom fasadbeklädnad kan snabbt spridas uppför fasaden på grund av skorstenseffekten. Pyrande bränder är inte så allvarliga innan de får lufttillförsel, men de är svåra att upptäcka för räddningstjänsten.

Detaljlösningar får allt större betydelse när man bygger stora, höga och komplexa hus, som ofta dimensioneras med övergripande brandteknisk ingenjörsvetenskap, då detaljlösningar ofta inte ingår i konceptet. Korrekt utförda detaljlösningar har betydelse främst för skydd mot brandspridning mellan brandceller. Detta måste kontrolleras noggrant i hela byggprocessen. Se också Just A, Brandon D, Östman, B: Brandstopp i modulhus. Bygg & teknik nr 6, 2016.

Risk för brandspridning i hålrum finns i alla typer av byggnader, men kan få mer allvarliga konsekvenser i träbyggnader. Minskad brandspridning i hålrum kan uppnås på två sätt, antingen genom att avskilja med brandstopp eller genom att fördröja och underventilera branden. I båda fallen kan lufttäta eller ventilerande brandstopp användas.

Typer av brandstopp

Brandstopp kan vara massiva för slutna eller ventilerade hålrum och ventilerande för fasader och vindar. Hålrum innehåller ofta brännbara material som inte kan provas enligt nuvarande verifikationsmetoder. Därför utvecklades en ny metod för oventilerade brandstopp i modulkonstruktioner med brännbara material.

Massiva brandstopp (lufttäta) är vanligast och kan bestå av trä, stenull eller gips. Vissa massiva brandstopp har provats enligt provningsmetoden för brandmotstånd hos väggar eller bjälklag EN 1364 och visat sig klara EI 30 eller EI 60.

Ventilerande brandstopp (brandavskiljande, med verifierat brandmotstånd) används i ventilerade hålrum som passerar brandcellsgränser. Vissa ventilerande brandstopp har provats enligt EN 1364 eller EN 1366-4 (provningsmetod för linjära tätningar). De kan bestå av trä, metall eller brandsvällande material.

Ventilerande brandstopp (brandfördröjande) används på ventilerade vindar, fasader eller tak. De kan bestå av bafflar eller smala spalter. Normalt har dessa brandstopp inte brandprovats och standardkriterier saknas.

Verifiering av brandtekniska egenskaper hos brandstopp

EOTA har riktlinjer för brandstopp för hålrum, ETAG 026 Del 5. Ett femtiotal produkter har f n tekniskt godkännande enligt dessa riktlinjer. Europeiska standarder för att prova och klassificera brandstopp saknas för närvarande, men CEN TC 127 startade 2012 arbete med att utveckla en standard för provning av ventilerande och massiva brandstopp både inomhus och i fasader.

Massiva brandstopp kan verifieras enligt EN 1364-6 eller ETAG 026 Del 5.

Ventilerande brandstopp kan verifieras enligt EN 1363-1 (mätning och kriterier), EN 1366-3 (tätningar för genomföringar), 1366-4 (tätningar för linjära öppningar) och 1366-6 (hålbjälklag) för EI-klassificering. För fasad kan SP Fire 105 användas för både massiva och ventilerande brandstopp.

Brandstoppen ska säkerställa att byggnadsdelens brandmotstånd bibehålls, vanligen EI 30 eller EI 60 för väggar och bjälklag. För ventilerade hålrum i väggar är brandklassade vertikala brandstopp vanligtvis massiva, medan horisontella brandstopp är ventilerande.

Konstruktioner inomhus utan hålrum, främst fullisolerade men även massivträkonstruktioner rekommenderas i första hand. Lätta sammansatta konstruktioner är särskilt känsliga och brandstopp i luftspalter är nödvändiga.

Exempel på brandstopp för att hindra krypbränder inuti träkonstruktioner.
Bild 1. Exempel på brandstopp för att hindra krypbränder inuti träkonstruktioner.

Exempel på brandstopp i ytterväggar med ventilerad luftspalt
Bild 2. Exempel på brandstopp i ytterväggar med ventilerad luftspalt.

Luftspalter i fasadbeklädnad

Brandspridning i en luftspalt bakom en fasadbeklädnad kan ske snabbare än på fasadytan. Luftspalten ventileras för att undvika fuktproblem, men kan sprida brand från luftintaget vid fasadens underkant till vindar via luftuttaget vid fasadens överkant. Utan brandstopp i luftspalten kan konsekvenserna bli allvarliga. Brandspridning till takfot och vindar måste alltid förhindras med brandstopp eller på annat sätt, till exempel genom att ventilera via taket, se avsnittet Tak och takfot.

Brandstopp i luftspalter i fasadbeklädnader behövs i brandcellsgränser, både horisontellt och vertikalt, se Bild 3.

Ventilerande horisontella brandstopp har provats som linjära tätningar enligt EN 1366-4 och de fungerar dessutom som hinder för pyrande brand i dolda utrymmen.

Brandsvällande lister kan inte blockera snabbt utvecklad brand och hindrar inte antändning av oförbrända gaser inuti luftspalten. De kan också vara känsliga för fukt. Några ventiler motstår direkt flamexponering och är provade ad hoc, det vill säga enligt icke-standardiserade metoder.

Brandstopp i luftspalter i utvändig beklädnad
Bild 3. Brandstopp i luftspalter i utvändig beklädnad.

Vertikala brandstopp av till exempel trä och horisontala öppna brandstopp delar in väggens hålrum och tillåter ventilation under normala förhållanden.

Riktlinjer för brandstopp i modulkonstruktioner

Dessa riktlinjer syftar till att visa hur funktionen hos olika typer av brandstopp i modulbyggnader kan verifieras och dokumenteras enligt reviderad metodik.

I.       Grundkrav

  • Brandstopp måste installeras i hålrum för att hindra att dolda bränder uppstår och sprids mellan brandceller. Konstruktioner utan hålrum rekommenderas i första hand
  • Brandstopp ska förhindra att flammor och höga temperaturer sprids i hålrummet
  • Brandstopp i hålrum med brännbara ytor ska uppfylla högre krav.

II.     Funktionskrav

  • Temperaturen i hålrummet över brandstoppet får inte överstiga 300 °C under eller efter brandexponeringen
  • Temperaturen i hålrummet över brandstoppet får inte stiga efter brandexponeringen (när syrgashalten ökar).

III.   Verifikationsmetoder

  • Brandstopp ska verifieras genom brandprovning enligt den europeiska metoden EN 1364-6 som för närvarande är under omröstning inom det europeiska standardiseringsorganet CEN
  • Provningen kan genomföras i modellskala.

IV.   Exempel på produkter som uppfyller kraven

  • Brandstopp av glasfiber ≥ 20kg/m3 måste vara minst t x 3t, där t är hålrummets tjocklek. De ska vikas dubbla vid monteringen i en U-form
  • Plastfolie runt brandstoppen får inte smälta vid brand, dvs uppfylla minst klass E.

V.     Kontroller

  • Den faktiska monteringen är avgörande för att garantera funktionen och kan endast kontrolleras under byggtiden
  • Kvaliteten på ut­föran­det måste granskas noggrant av den ansvariga entreprenören. Ytterligare tredjepartskontroller rekommenderas, särskilt i större byggnader
  • Ansvarsfördelningen mellan de olika yrkeskategorierna måste vara klart uttalad och måste kommuniceras och förankras tidigt i byggprojektet. Ansvarsfördelningen i gränssnitten mellan olika aktörer måste vara tydlig.

VI.   Övrigt

  • Byggnadstekniska detaljlösningar ska inkluderas i brandskyddsdokumentationer och brandskyddsbeskrivningar, som måste upprättas för alla nybyggnader. De ska beskriva hur brandkraven uppfylls i den aktuella byggnaden.

Underlag för golvbeläggning med avjämningsmassa
Alternativ 1. Underlag för golvbeläggning med avjämningsmassa.

  1. Reglar (45x220 mm)
  2. Träunderlag (22 mm)
  3. Avjämningsmassa (12 mm)
  4. Punktsvetsat stålnät
  5. Fästmassa (5 mm)
  6. Keramiska plattor (10 mm)
  7. Fogar

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan