Skivor av KL-trä byggs upp av brädor eller plankor med tjocklek 20 – 60 mm. Brädorna och plankorna går i detta fall även under benämningen lameller, men hädanefter används här generellt benämningen brädor. Råvaran är hållfasthetssorterat virke sorterat enligt standarden SS-EN 14081-1. Respektive KL-trätillverkare har sina egna standardtjocklekar och hållfasthetsklasser. Likaså tvärsnittsuppbyggnader och hur brädskikten är orienterade skiljer sig åt mellan olika tillverkare. I Sverige används normalt gran eller furu men det kan även förekomma andra träslag. I regel levereras virket torkat och hållfasthetssorterat direkt från sågverket. Fuktkvoten i brädorna ska vara mellan 8 och 15 % när de limmas samman och bestäms av vilket lim som används och vad produkten ska användas till. Mellan intilliggande brädor får fuktkvoten inte skilja mer än cirka 5 %. Limfogens hållfasthet blir bäst då fuktkvoten ligger nära jämviktsvärdet i den färdiga konstruktionen och därmed minimeras även eventuell sprickbildning i träet. En viss sprickbildning i träet kan aldrig helt undvikas och den har som regel ingen skadlig inverkan på konstruktionens funktion.
Tvärsnittet hos KL-trä byggs vanligtvis upp av brädor som tillhör samma hållfasthetsklass i huvudbärriktningen. För att utnyttja virkets hållfasthet på bästa sätt, brukar man använda virke med högre hållfasthet i tvärsnittets ytskikt och i skivans huvudbärriktning, där påkänningarna normalt är störst. Vid tillverkningen är det därför nödvändigt att ha utrymme för att samtidigt kunna lagra brädorna i åtminstone två olika hållfasthetsklasser.
Tillverkningen av KL-trä sker med ungefär likartad process, se figur 1.6, oberoende av KL-trätillverkare eller tillverkningsland. Först fingerskarvas de enskilda brädorna så att man får långa brädor. Efter att fingerskarvarnas lim fått härda så hyvlas brädornas flatsidor och går omedelbart till limning och tillverkning av skivor. Brädpaketen förs över till limlinjen och läggs ihop till stora skivor som pressas ihop med erforderligt presstryck. Därefter ska limmet härda under en bestämd tid vilket beror på limtypen, temperatur- och fuktförhållanden i limhallen. För sammanpressningen finns det två huvudmetoder; vakuum- och hydraulpressning. Vakuumpressningen ger ett jämt presstryck även vid icke plana ytor men presstrycket blir lågt. Hydraulpressning kan ske på olika sätt; kall- eller varmpressning. Efter limningen följer slutbearbetningen av komponenterna i CNC-maskin, såsom sågning av kanter, urfräsning för installationer, borrning av hål och bearbetning för förband. Synliga skivytor putsas och slutligen kontrolleras komponenterna visuellt och märks innan de paketeras och lastas för transport till byggarbetsplats eller till lager. Ytterligare bearbetning i form av färdigställande till väggelement sker i kommande steg av väggelementtillverkare.
Bearbetning av KL-träskiva i CNC-maskin, Computer Numerical Control.
Figur 1.5 KL-träskiva
Figur 1.6 Schematisk bild över KL-träproduktion.
Tabell 1.2 Vanligt förekommande hållfasthetsklasser och mått på brädor och plankor som används vid tillverkning av KL-trä.
| Parameter | Vanligt förekommande | Förekommer |
| Tjocklek, t | 20 – 45 mm | 20 – 60 mm |
| Bredd, b | 80 – 200 mm | 40 – 300 mm |
| Hållfasthetsklass | C14 – C30 | – |
| Förhållande bredd/tjocklek | 4:1 | – |
Tabell 1.3 Vanligt förekommande mått på KL-träskivor. Beteckningar, se figur 1.5.
| Parameter | Vanligt förekommande | Förekommer |
| Tjocklek, t | 80 – 300 mm | 60 – 500 mm |
| Bredd, b | 1,20 – 3,00 m | upp till 4,80 m |
|
Längd, \(l\) |
16 m | upp till 30 m |
| Antal skikt | 3, 5, 7, 9 st | upp till 25 st |
